SuPer NEJ till exportmodellen

Regeringens förslag till ny arbetsmarknadsmodell bereds just nu på Arbets- och näringsministeriet. Om den förverkligas betyder det ingrepp mot fackförbundens rätt att fritt förhandla och hinder för fackförbundens rätt att fritt avtala om löneförhöjningar. Enligt statsrådets Råd för utvärdering av lagstiftningen är det i regeringens propositionsutkast till en del oklart varför hela lagändringen behövs.

Enligt propositionsutkastet skulle de för exportbranscherna avtalade löneförhöjningarna bestämma förhöjningsnivån också i branscherna för social- och hälsovård samt småbarnspedagogik. I dessa kvinnodominerade branscher skulle det bli svårare än hittills att åtgärda arbetskraftsbristen med hjälp av till exempel löneprogram. Lönegapet mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher skulle växa och det skulle vara omöjligt att förbättra vårdbranschens dragnings- och hållkraft. Ingreppen i avtalsfriheten skulle också inverka på den ackumulerade pensionen.

SuPer motsätter sig att en exportstyrd modell skrivs in i lagen: en exportstyrd arbetsmarknadsmodell skulle utgöra ett hot mot – till och med hindra – en korrigering av missförhållandena i vårdbranschen. Avtalskulturen skulle skrotas.

Läs mera: Det måste vara möjligt att med hjälp av löner konkurrera om tillgången på arbetskraft inom vårdsektorn och småbarnspedagogiken (23.2.2024)

Utvidgningen av den lokala avtalsrätten har avancerat till riksdagsbehandling. Regeringen har som mål att utvidga bruket av lokala avtal så att också arbetsgivare som inte hör till arbetsgivarförbundet framöver ska kunna utnyttja lokala avtal, trots att deras arbetsplatser inte har något system för personalrepresentation. För närvarande kan endast organiserade arbetsgivare avvika från lagens bestämmelser genom lokala avtal.

SuPer menar att det finns en risk för att förändringen leder till att arbetsgivaren framöver kan diktera att lokalt avtal ska ingås, snarare än att avtal ingås om saken. Om förtroendemannens prioriterade ställning inte i tillräcklig grad är erkänd, och om avtalsbalans mellan arbetstagare och arbetsgivare inte tryggas, finns det ett reellt hot om försvagade arbetsvillkor.

Meningen är att lagen ska träda i kraft vid årsskiftet.

Läs mera: Regeringens proposition om att öka de lokala avtalen tryggar inte arbetstagarnas ställning i tillräcklig utsträckning (15.4.2024)

Regleringen föreslås ändrad så att giltigt skäl framöver ska räcka som motivering för att avsluta ett arbetsavtal, i stället för giltigt och tungt vägande skäl som nu. Det skulle i fortsättningen vara lättare att säga upp en arbetstagare. Arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden skulle vara otryggare.

Arbetsgruppen för att underlätta uppsägning av personliga skäl har inlett sitt arbete i september. Meningen är att lagen ska avancera till riksdagen i vår.

Regeringen föreslår att tidsbegränsad anställning på ett år framöver ska kunna ingås utan särskild motivering. Enligt nuvarande lag ska det alltid finnas en motivering för tidsbegränsad anställning, till exempel vikariat. Försvagningen riktar sig i synnerhet mot unga arbetstagare på tröskeln till arbetslivet. Dessutom skulle den medföra ökad diskriminering av gravida kvinnor.

Med anledning av regeringens planer inledde SuPer hösten 2023 kampanjen Fastanställningstalko för att få olagligt tidsbegränsade anställningar omvandlade till fast anställning innan arbetslagstiftningens skydd för arbetstagaren försvagas. SuPers mål för kampanjen var att alla supermedlemmar som i strid med arbetsavtalslagen är anställda på begränsad tid ska ha fast anställning.

Meningen är att den nya lagen ska avancera till riksdagen våren 2025.

Tills vidare ska arbetsgivaren anmäla om permittering två veckor innan permitteringen börjar. Regeringen vill förkorta anmälningstiden till en vecka.

Meningen är att lagändringen ska avancera till riksdagen våren 2025.

Den tänkta ändringen skulle slopa skyldigheten att återanställa för arbetsplatser med färre än 50 anställda inom den privata sektorn. För närvarande är arbetsgivaren skyldig att återanställa en arbetstagare om hen har sagts upp av ekonomiska skäl eller på grund av omorganisering och företaget inom 4–6 månader efter att anställningen avslutades kan erbjuda samma eller liknande arbete.

Meningen är att lagändringen ska avancera till riksdagen våren 2025.

Första dagen med sjukfrånvaro föreslås bli oavlönad, såvida annat inte har avtalats i arbets- eller tjänstekollektivavtal. Detta är en för löntagaren oskälig förlust av inkomst och skulle i branscherna för social- och hälsovård och småbarnspedagogik medföra att fler sjuka går till arbetet. Detta inverkar i sin tur på arbetstagarens arbetsinsatser och tillfriskning samt ökar risken för misstag och olycksfall.

Nu gällande kollektivavtal garanterar att superfolket får lön för hela sjukledigheten. Lönefrågan ligger ändå på bordet i varje ny omgång av kollektivavtalsförhandlingar.

Regeringen planerar att skära i sjukdagpenningen för alla arbetstagare med en årsinkomst på minst 27 633 euro. Detta betyder att den planerade nedskärningen gäller också till exempel en lågavlönad närvårdare.

Nedskärningen försämrar kännbart arbetstagarnas trygghet vid sjukdom och ställer i synnerhet lågavlönade arbetstagare i en svår ställning. Särskilt påverkas branscher med högre sjukfrånvaro, såsom branscherna för social- och hälsovård samt småbarnspedagogik. I dessa branscher är besvär med leder och rörelseorganen också frekventa och det är omöjligt att arbeta med fysiskt nedsatt arbetsförmåga.

Om lagförslaget godkänns ska det tillämpas från början av nästa år.

Läs mera: En nedskärning av sjukpenningen minskar kraftigt tryggheten vid sjukdom (12.8.2024)

Regeringen satte 1.8.2024 punkt för vuxenutbildningsstödet och systemet med alterneringsledigt. Stödet för vuxenutbildning utnyttjades med tyngdpunkt i social- och hälsovårdsbranscherna:  till exempel år 2021 arbetade 36 % av stödtagarna i dessa branscher. Med indraget vuxenutbildningsstöd försvagas möjligheterna för dem som arbetar att studera för ett nytt yrke, med sikte på till exempel social- och hälsovårdssektorn som lider av arbetskraftsbrist. 

SuPer framhöll att vuxenutbildningsstödet inte bör slopas utan att stödsystemet i stället bör utvecklas på trepartsbasis.

Regering vill ändra äldreomsorgslagen och sänka vårdardimensioneringen inom dygnet runt-vården för äldre. Till att börja med har dimensioneringen frusits på nivån 0,65 och nu planeras en sänkning till 0,6 från början av nästa år. Om personaldimensioneringen sänks betyder det att vårdkvaliteten och arbetstagarnas arbetshälsa försämras.

SuPer kräver att den undre gränsen för personaldimensionering höjs till 0,7 vilket var det ursprungliga målet med lagen.

Regeringen har också föreslagit att teknologin räknas med i personaldimensioneringen för dygnet runt-vård för äldre och att ändringen ska träda i kraft redan 1.7.2025. SuPer anser att förslaget inte stöder regeringens mål att stärka branschens dragnings- och hållkraft och att beredningen görs med alltför snäv tidtabell. Dessutom saknas tills vidare evidensbaserade data om teknologi som på riktigt skulle minska belastningen på personalen.

Användningen av politiska strejker har begränsats. Arbetsstrider som riktas mot större samhällsfrågor, snarare än mot kollektivavtal, kan hädanefter pågå i högst ett dygn. Också användningen av stödstrejker har begränsats. Dessutom har pliktbeloppet som kan utdömas för olaglig arbetsstrid höjts, plus att också individer kan dömas att betala plikt. Ändringarna trädde i kraft 18.5.2024.

Reglerna för skyddsarbete vill man också ändra så att också lagliga strejker kan begränsas när de anses utgöra hot mot egendom eller miljö. Man vill ge arbetsgivaren rätt att avgöra hur mycket arbetskraft som behövs för att en strejk inte ska vara farlig. Förslaget kommer till riksdagsbehandling kring årsskiftet.

Rätten till arbetsstrid är en grundläggande rättighet, knuten till fackföreningsfriheten. Regeringen försöker med sina åtgärder förhindra arbetstagarnas möjligheter att med kollektiv kraft främja sina rättigheter.

Välfärdsområdenas representanter har utarbetat omfattande nedskärningslistor som får allvarliga konsekvenser för tillgången på service, på dess tillgänglighet och på personalens ställning. Vårdreformens mål, som regional jämlikhet, tryggad service och främjad välfärd, är mer avlägsna än någonsin efter gallringen i servicenätet.