Riksdagsvalet 2023
"Under 2022 fick krisen inom social- och hälsovårdssektorn och den allvarliga vårdarbristen mycket synlighet i media. Krisen kom inte som någon överraskning för de yrkesverksamma inom sektorn, men verkade komma som en total överraskning för många andra. Framtiden behöver inte se likadan ut. Det som nu behövs är vilja, handlingar och genuina värderingsförändringar hos de politiska beslutsfattarna. SuPer vill vara med om att skapa en trygg och god framtid för vårt land.
Vi har en dröm om ett samhälle där alla sjuka, äldre och barn i behov av hjälp får den vård de behöver.
I detta samhälle upplever även sjukvårdare att de är uppskattade och garanteras goda arbetsvillkor och en lön de kan försörja sig på. Politik innebär hanteringen av gemensamma frågor och politikerna har stor makt och ansvar för hur gemensamma resurser fördelas.
Du kan genom att rösta påverka vilka lösningar som ska göras i Finland för att säkra dessa tjänster."
Silja Paavola
ordförande i SuPer
Bekanta dig med SuPers valteman och kom ihåg att rösta!
Riksdagsvalets valdag är söndagen den 2 april.
Bekanta dig med SuPers mål i riksdagsvalet
samt föreslagna lösningar på bristen på arbetskraft inom vårdsektorn och utnyttja din rösträtt.
SuPers kandidater, som har skickat sina uppgifter före tidsgränsen, presenteras här.
SuPers mål i riksdagsvalet
1. Social- och hälsovårdstjänsterna måste tryggas
Tillräckliga resurser måste säkerställas för förändringskostnaderna, löneharmoniseringen och genomförandet av personaldimensioneringen. Fokus måste ligga på socialtjänsterna samt förebyggande tjänster och åtgärder, om vi vill hålla kostnadsutvecklingen under kontroll även i framtiden. Att korrigera uppkomna skador är alltid dyrare än att förebygga dem.
Förutom att trygga tjänsterna inom social- och hälsovårdssektorn behövs också mer kostnadseffektiv verksamhet, vilket inte kan uppnås genom underbudgetering och panikbesparingar utan genom en vettig arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper och en förebyggande verksamhetsmodell. Ett fungerande informationssystem och ett smidigt samarbete mellan specialsjukvård, grundläggande hälso- och sjukvård och övrig socialvård spelar en nyckelroll.
För att undvika högre kostnader är det särskilt nödvändigt att säkerställa tillräckliga personalresurser inom boendetjänster för äldre och andra specialgrupper samt inom institutionsvård, hemtjänst och småbarnspedagogik. Kortsiktiga besparingar inom dessa leder till dyrare korrigeringskostnader på grund av ett ökat antal läkarbesök, tjänster inom specialsjukvården och korrigeringskostnader som orsakas av barns störande beteende, såsom kostnaden för omhändertagande av barn.
För att säkerställa en kostnadseffektiv verksamhetsmodell inom social- och hälsovårdssektorn utgör arbetstagarnas utbildning och lämpliga arbetsfördelning samt ett tillräckligt antal utbildad vårdpersonal avgörande faktorer. Om man till exempel måste kompromissa med en bra grundläggande patientvård på vårdcentralernas eller sjukhusens avdelningar kan det få ödesdigra konsekvenser inte bara för patienten utan även för den offentliga ekonomin.
Läs om SuPers lösningar på vårdarbristen
2. Krisen inom småbarnspedagogiken måste lösas snabbt
Utanförskap kan förebyggas med hjälp av småbarnspedagogiken – mindre gruppstorlekar och utbildade vårdare säkerställer barnets balanserade utveckling och ger det en god start i livet.
Enligt lagen om småbarnspedagogik ska andelen personal med högskoleutbildning ökas fram till år 2030, så att deras andel av pedagogerna i en barngrupp utgör 2/3, medan den i dag utgör cirka 1/3. SuPer har föreslagit att högkvalitativ utbildning inom småbarnspedagogik och barnomsorg för barn under 3 år kräver utnyttjande av de barnskötarresurser och personal som finns i gruppen, enligt åldersgruppens behov. SuPers förslag är att två av tre pedagoger i dessa grupper har behörighet som barnskötare inom småbarnspedagogik.
Dessutom föreslår SuPer att närvårdarnas mångsidiga yrkeskunskaper bättre utnyttjas inom småbarnspedagogiken och att lönen inom sektorn ska korrigeras till att motsvara arbetets krävande karaktär. Resurser måste reserveras för det praktiska genomförandet av inkludering i småbarnspedagogiken och för att stödja barn i behov av särskilt stöd. Arbetsförhållandena inom sektorn måste korrigeras och arbetets meningsfullhet ur barnskötarens synvinkel omprövas för att behålla yrkeskunnig personal i sektorn.
Närvårdarutbildningen har framgångsrikt kombinerat förmågan att svara på klientens grundläggande behov, interaktionsförmågan och behoven inom småbarnspedagogiken. Närvårdarutbildningen är kostnadseffektiv.
Enligt Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers nyligen genomförda medlemsutredning inom småbarnspedagogiken har 78 % övervägt att byta bransch under det gångna året. Mer än hälften (53 %) av respondenterna uppgav att kvaliteten på småbarnspedagogiken under de senaste fem åren har försämrats. Som huvudorsak till kvalitetsförsämringen angavs otillräcklig bemanning.
En betydande nackdel är också att dimensioneringen endast kontrolleras en gång om dagen, även om bemanningen bör bibehållas under hela dagen. Detta är en av de största faktorerna som försvagar sektorns håll- och dragkraft. Under större delen av dagen har barngruppen brist på personal.
Daghemmens personalstruktur ska ta hänsyn till att barn också har behov som rör hälsofrämjande och -underhåll. Läkemedelsbehandling utförs av utbildad medicinsk personal. Närvårdarna är den enda yrkesgrupp inom dagvården som fått läkemedelsutbildning och som ser till barnens trygga läkemedelsbehandling.
3. Sysselsättning – sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer bör stödjas
Mer uppmärksamhet måste ägnas åt minskningen av antalet långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslösa personer som inte har förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden bör beviljas invalidpension. Partiellt arbetsföra arbetstagares återstående arbetsförmåga bör utnyttjas.
Subventionerad sysselsättning bör säkerställas för de personer som är svårast att sysselsätta. Här kan vi inte bortse från tredje sektorns aktörer som har möjligheter att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter men som saknar finansieringsmöjligheter för sysselsättning. Om aktörerna inom tredje sektorn ej längre har möjlighet att sysselsätta, kommer detta på grund av accelererande marginalisering att leda till betydande merkostnader för social- och hälsovårdssektorn.
4. Arbetslagstiftning – tydliga regler för sammanlänkning av visstidsavtal
Det måste finnas tydliga regler för varaktigheten och sammanlänkningen av visstidsavtal. Hävning av anställningsförhållandet under prövotiden kan vara oskälig ur arbetstagarens synpunkt och skälen till hävningen av anställningsförhållandet under prövotiden framgår ofta först i rättegångsskedet.
5. Avtalssystemet är en hörnsten – trepartssamarbetet stärker demokratin
Avtalssystemet är och ska fortsätta vara en hörnsten när det gäller att ingå avtal som sträcker sig över regeringsperioden. Med företagsspecifika och liknande avtal omintetgörs hela tanken om att "hålla ihop och samarbeta". Styrkan i trepartssamarbetet ligger i att vi kan ingå långtgående avtal.
6. Jämställdhet och likabehandling – lönejämställdheten måste främjas
Löneskillnaderna mellan könen har minskat mycket långsamt i Finland. Lönejämställdheten måste främjas långt mer än i dag. Lönejämställdheten mellan könen är en central jämställdhetsfråga i arbetslivet. Lika lön krävs enligt internationell och EU-lagstiftning samt nationell lagstiftning.
7. Pensionssystemet ska vara lika för alla
Även om det har konstaterats att människors förväntade livslängd har ökat har det inte i många branscher inneburit fler friska arbetsår. Det finns inte realistiska förutsättningar för att höja pensionsåldern inom samtliga branscher.
8. Ren inomhusluft är en grundläggande rättighet
Arbetet ska kunna utföras på hälsosamma arbetsplatser. På alltför många vårdinrättningar utsätts patienternas och vårdarnas hälsa för fara. Missförhållanden måste åtgärdas i tid och symtom hos klienter och personal tas på allvar. Friska arbetsplatser minskar personalens frånvaro och omsättning.
Att utföra reparationer för bättre inomhusluft är dyrare ju sämre skick byggnaderna befinner sig i. Kostnaden för reparationerna kompenseras i form av sparade sjukvårdskostnader och längre arbetskarriärer.
9. Utbildning och kompetens – utbildning av hög kvalitet bidrar till vårdsektorns dragkraft
Utbildningspolitiken måste ta hänsyn till hela utbildningsstigen och samtliga utbildningsnivåer. Inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen skapas grunden för lärande och kompetensutveckling inom utbildningen på andra stadiet och/eller högskoleutbildningen.
Utbildningspolitiken måste också granskas mer utifrån arbetskraftsbehoven. Branscher med goda sysselsättningsmöjligheter både nu och i framtiden bör ges fler utbildningsplatser och branscher som inte garanterar sysselsättning ska få färre utbildningsplatser. Inom social- och hälsovårdsbranschen eller pedagogisk verksamhet behövs personer med examen från andra stadiet för att arbeta nära människor och se till deras grundläggande behov och vårdbehov.
Kvaliteten på närvårdarutbildningen måste hållas hög. Utbildningar av hög kvalitet ska säkerställa tillräcklig närundervisning, där fokus ligger på att skaffa kompetens i grundläggande kunskaper och färdigheter. I arbetslivet måste lärandet organiseras på ett sådant sätt att arbetsplatsens handledare och handledande lärare har tillräckligt med tid och möjligheter att vägleda eleverna i deras utveckling på yrkesvägen.
Närvårdarutbildningen måste inkludera obligatoriska riksomfattande inträdes- och lämplighetsprov. Det är kortsiktigt att spara på utvecklingen av inträdes- och lämplighetstesten inom social- och hälsovårdsbranschen. Motiverade studenter som lämpar sig för sektorn genomför sina studier. Efter examen sysselsätts de inom en bransch vilken ingen yrkeskunnig borde behöva lämna på grund av att livshanteringen hos studenter inom social- och hälsovård och nyutexaminerade inte är i sin ordning. Även klient- och patientsäkerheten äventyras. Att utbilda olämpliga personer till arbeten inom social- och hälsovårdsbranschen eller pedagogisk verksamhet är ingen lösning på bristen på arbetskraft.
Bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen samt småbarnspedagogiken är en stor utmaning för var och en av oss – Hur vill du att frågan ska lösas?
SuPer har presenterat lösningar på vårdarbristen. Bristen på arbetskraft löses genom att förbättra drag- och hållkraften inom social- och hälsovårdsbranschen samt småbarnspedagogiken. Vårdarna vill ge god vård och ska få förutsättningar att göra det genom att förbättra deras arbetsvillkor och löner.
En lösning på vårdarbristen förutsätter:
- tillräckligt med utbildad personal inom social- och hälsovårdsbranschen samt småbarnspedagogiken så att arbetsbördan är rimlig
- bättre utnyttjande av närvårdarnas omfattande kompetens
- förbättrad lön och uppskattning av närvårdaryrket
- att personalen verkligen är delaktig i beslutsfattandet
- skapandet av en hälsosam och säker arbetsmiljö
- avlägsnandet av våldet inom vårdarbetet
- skapandet av ett fungerande vikariesystem
- förbättrad möjlighet för personalen att påverka sina egna arbetsskiften
- obligatoriska riksomfattande kvalificerande inträdes- och lämplighetsprov
- fortsatt högkvalitativ och arbetslivsinriktad utbildning.
Utnyttja ditt inflytande och rösta!
Vilken typ av beslutsfattare vill du ha de kommande fyra åren? Utöva din rösträtt. Riksdagsvalets valdag är söndagen den 2 april.
Medlem i SuPer, ställer du upp som kandidat?
SuPer uppmuntrar sina medlemmar att ställa upp som kandidater och stöder sina medlemmar som ställer upp. Om du är medlem i SuPer och kandidat, kan du läsa mer om ämnet (på finska) här.