Tredje strejkvarslet för privata socialservicebranschen – omfattande strejker kan undvikas, om arbetsgivaren kommer till mötes i förhandlingsbordet

En omfattande strejk i privata daghem och social- och hälsovårdens företag kan fortfarande undvikas, om arbetsgivaren går med på att rätta till de ogrundade löneskillnaderna mellan offentliga och kommunala sektorn och begränsa användningen av nollavtal.

Löntagarorganisationerna ERTO, Finlands Hälsovårdarförbund FHVF, JHL, Jyty, Pardia, SuPer, Talentia och Tehy har lämnat ett tredje strejvarsel hos riksförlikningsmannen på fredag 2.3.2018. Arbetsgivarpartens förhandlingsorganisation Välfärdsbranschernas har trots två strejkvarsel som lämnades förra veckan inte kommit arbetstagarna till mötes i de omstridda frågorna, som gäller speciellt löner och nollavtal.

Det tredje strejkvarslet gäller stora omsorgsföretag. Strejkvågens tredje skede börjar 26.3.2018 kl. 15 och slutar 28.3.2018 kl. 05:59. Den tredje varslade strejken utvidgar arbetskonflikten till att samtidigt gälla alla enheter som hör till Attendo, Mehiläinen, Esperi, Pihlajalinna, Vetrea Terveys, Helsingin Diakonissalaitoksen Hoiva, VTKL-Palvelut Oy, Helsingin Diakonissalaitoksen säätiö och Invalidförbundets boendetjänster. Strejkens detaljer finns i bilagan.

Löntagarorganisationerna önskar fortfarande att parterna kan hitta en förhandlingslösning i tvisten. Nyckeln till lösningen ligger nu hos arbetsgivaren.

Gräl om löner och nollavtal

För vissa yrkesgrupper inom privata socialservicebranschen släpar lönerna efter den kommunala sektorn med till och med 15 procent. Också till exempel semesterrätten är sämre inom privata sektorn än i kommunerna. På så sätt får företag inom privata socialservicebranschen en ogrundad konkurrensfördel på arbetstagarnas bekostnad. Förbättring av lönesättningen är också en jämställdhetsfråga. Löneskillnaderna mellan den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen och de mansdominerade branscherna fortsätter att växa, framför allt inom privata sektorn.

Organisationerna kräver att en minimiarbetstid tas in i kollektivavtalen, vilket skulle begränsa användningen av så kallade nollavtal. Med nollavtal avses att arbetstagaren har ett stadigvarande arbetsförhållande men kallas till arbete endast efter behov, vilket möjliggör att timmarna kan variera från noll till arbete på fulltid. Arbetstagarens har en alldeles osäker utkomst. Många arbetstagare använder sig av nollavtal, trots att arbetsgivaren har ett kontinuerligt behov av arbetskraft. Nollavtal används för att kringgå arbetstagarens anställningstrygghet och öka företagens vinster. Det är inte rätt att arbetstagarna ska bära företagsrisken.

För kunderna syns användning av nollavtal till exempel som hög personalomsättning i daghem. Hög personalomsättning försämrar förutsättningarna att skapa konfidentiella kundrelationer framför allt inom barnskyddet och i rehabiliteringstjänster. Det påverkar kvaliteten och arbetets effektivitet.

Företagen gör vinst genom att dumpa arbetsvillkor

Företagens konkurrens bygger speciellt på servicens pris, och de låga priserna möjliggörs genom att dumpa arbetsvillkoren. Villkorsdumpning sker framför allt i stora, multinationella företag, där privatisering leder till att kommunarbetstagarna som flyttas till företagen får välja mellan sämre arbetsvillkor eller uppsägning.

Personaldimensioneringen är ett stort problem inom privata sektorn. Det är vanligt att privata servicehus och daghem inte klarar av vanliga sjukdomsfall bland personal utan att bryta mot de lagstadgade personaldimensioneringarna. Detta äventyrar klient- och patientsäkerheten.

Arbetstagare inom privatsektorn får konstant anpassa sig efter arbetsgivarens behov. Företagen kan hålla sitt servicelöfte bara genom att personalen ständigt går med på övertidsarbete och skiftbyten. För övertidsarbete betalas inte saklig ersättning och arbetsavtal som inte omfattas av arbetstidslagstiftningen ingås också med personer som inte är i ledande ställning. 

Strejkens skeden

Strejken enligt det första strejkvarslet

• ordnas i de största privata daghemmen fr.o.m. onsdag 7.3.2018 kl. 06.00 fram till torsdag 8.3 kl. 23.59.

Det andra strejkvarslet utvidgar strejken

• till Attendos och Mehiläinens enheter 12.3 kl. 15.00 – 14.3 kl. 05.59
  till Esperis och Pihlajalinnas enheter 14.3 kl. 15.00 – 16.3 kl. 05.59
  och 19.3 klo 15.00 – 21.3 klo 05.59 till enheterna som hör till Vetrea Terveys Oy, Helsingin Diakonissalaitoksen Hoiva Oy, VTKL-Palvelut Oy Helsingin Diakonissalaitoksen säätiö sr samt Invalidförbundets boendetjänster

Det tredje strejkvarslet utvidgar strejken så att den

• börjar 26.3.2018 kl. 15.00 och slutar 28.3.2018 kl. 05.59 samtidigt i alla de företag och sammanslutningar och deras enheter som nämns i det andra strejkvarslet.

Mer information:

ERTO, ordförande Juri Aaltonen, tfn 040 553 8536
ERTO, intressebevakningsdirektör Saara Arola, tfn 040 631 6521

SuPer, ordförande Silja Paavola, tfn 050 5275 085
SuPer, avtalsförhandlare Jukka Parkkola, tfn 050 569 8710

Tehy, ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 821 0028
Tehy, jurist Vappu Okkeri 0400 913 230

JHL, avtalsombudsman Veikko Lehtonen, tfn 050 318 3598
JHL, avtalsombudsman Kalle Honkanen, tfn 050 406 9313

Jyty, intressebevakningsdirektör Marja Lounasmaa, tfn 040 594 5872
Jyty, arbetsmarknadsombud Päivi Salin, tfn 0400 342 860

Pardia, ordförande Niko Simola, tfn 040 566 8517
Pardia, ombud Pentti Ekola, tfn 040 074 6391

Finlands Hälsovårdarförbund, ordförande Leila Lehtomäki, tfn 050 522 6941
Finlands Hälsovårdarförbund, förhandlingschef Harri Liikkanen, tfn 040 566 5715

Talentia, ordförande Tero Ristimäki, tfn 040 583 2657
Talentia, förhandlingsdirektör Paula Kangasmaa, tfn 040 578 5812

Privata socialservicebranschens personalorganisationer
ERTO, Finlands Hälsovårdarförbund, JHL, Jyty, Pardia, SuPer, Talentia, Tehy