Tehy och SuPer: Stärk social- och hälsovården genom beslut i ramförhandlingarna
Coronakrisen har visat hur betydelsefull social- och hälsovården är, och samtidigt hur sårbar den är.
I ramförhandlingarna måste social- och hälsovårdssystemet stärkas både på lång sikt och för att kunna svara på en akut kris. På samma sätt som man ger stödpaket på miljarder åt företag är det absolut nödvändigt att också stöda samhällets mest kritiska funktioner.
Kommunernas ekonomiska situation kommer att försvagas betydligt i år. Staten måste i ramförhandlingarna förbinda sig till att skapa ett effektivt stödpaket för att stärka kommunernas ekonomi. Kommunernas ekonomi behöver omedelbart ett stödpaket på över en miljard för att kampen mot coronaviruset ska kunna fortsätta så effektivt som möjligt. Dessutom bör man förbereda sig på att ifall krisen fortsätter snabbt genomföra nya snabba stödåtgärder under det här årets gång. Verksamhetsförutsättningarna för social- och hälsovårdssektorn måste även sörjas för vad gäller löner.
Förutom åtgärder på kort sikt måste även social- och hälsovårdssystemets funktion på lång sikt stärkas. Redan innan coronakrisen kunde man förnimma trender som försvagade social- och hälsovårdssektorns hållbarhet.
Tillgången på arbetskraft är hotad. Utbildad personal inom sektorn byter i allt större mängder till andra branscher samtidigt som åldrande orsakar ett större behov av arbetskraft på två sätt: Finlands åldrande befolkning kommer att behöva allt mer social- och hälsovårdstjänster, och samtidigt går personalen i branschen i pension. Coronakrisen kommer att driva situationen med arbetskraften till sin spets. För att återställa social- och hälsovårdsbranschens dragkraft ska i åtgärderna på lång sikt därför också ingå en förbättring av lönerna.
Kommunernas finansiering ska under den kommande ramperioden permanent förbättras. Det här sker bäst genom att öka på kommunernas statsandelar och genom att ändra på utdelningen av samfundsskatt så att den främjar kommunerna. Samtidigt är det viktigt att utveckla kommunalstrukturen i riktningen mot större helheter.
I den här situationen kunde det också vara befogat att delvis återinföra öronmärkta statsbidrag i systemet med statsandelar. Statsbidrag som riktats till social- och hälsovårdsutgifter skulle skapa förutsättningar för att utveckla social- och hälsovårdssektorn mer effektivt än i dagsläget och på längre sikt.
Mer information:
SuPers ordförande Silja Paavola, tfn 050 527 5085
SuPers utvecklingschef Jussi Salo, tfn 050 411 0169
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 821 0028
Tehys ekonom Ralf Sund, tfn 050 563 4841