Tehy och SuPer: Arbetsgivaren ger felaktiga uppgifter om skyddsarbete, det finns inga grunder till tvångslagen

Tehy och SuPer kritiserar starkt arbetsgivarens felaktiga uttalanden i medier om skyddsarbetet och dess mängd under vårdarförbundens strejk. Skyddsarbete under strejken har skett enligt överenskommelse. Arbetsgivarens dåliga beredskap för undantagssituationer, såsom en strejk som varsegetts i god tid, kan inte vara en motivering till att begränsa grundläggande rättigheter enligt lagen om säkerställande av patientsäkerheten vid arbetskonflikt inom hälso- och sjukvården.

Lagen reglerar inte skyldighet till skyddsarbete för arbetstagare i anställningsförhållande. Personer i tjänsteförhållande kan förpliktigas till skyddsarbete på grundval av lagen. Tehys och SuPers strejk gäller endast arbetstagare i anställningsförhållande. I strejkvarslet har organisationerna meddelat följande: ”På strejkbelagda arbetsplatser utförs skyddsarbete som grundar sig på nödvändig vård enligt skyddsarbeteförhandlingarna; intensivvård, inklusive intensivvård för prematurer och nyfödda; jour; förlossning; fall av cancer som kräver omedelbar vård; dialysbehandling; omedelbar psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja; akuta anestesi-, laboratorie- och röntgentjänster samt annan jämförbar vård relaterad till ovannämnda som är nödvändig för att trygga patienters liv eller för att förhindra bestående allvarliga funktionsnedsättningar.”

Skyddsarbete har utförts i enlighet med strejkvarslet och i tillräcklig mängd. Det kan ha funnits till och med fler vårdare än i en vanlig situation på vissa ställen. Under normala tider råder det ständig brist på till och med flera vårdare i även de mest kritiska funktionerna, vilket inte har ansetts äventyra patientsäkerheten. Man förhandlar kontinuerligt om skyddsarbetet efter behov och dess mängd övervakas.

– Arbetsgivaren framför felaktiga påståenden i medierna. Sjukhusens ledning har uppenbarligen valt en kommunikationslinje där den på basis av felaktig information genom att skrämmas försöker bryta strejken och påverka medborgarnas åsikt om vårdarnas lagliga strejk. Eller så vet ledningen inte vad som händer på sjukhusen i deras ledning. Båda alternativen är lika dåliga, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Enligt organisationerna står det klart att sjukhusverksamheten störs och att man blir tvungen att lägga ner icke-akuta funktioner på grund av strejken. Det kan inte vara en överraskning att normalt utövande av strejkrätten och en laglig strejk orsakar nedskärningar i verksamheten. Arbetsgivarna måste vara förberedda på dessa situationer, som ministeriet särskilt har uppmanat om bl.a. i sitt styrbrev 21.3.2022.

På fredagen, som var strejkens första dag, fanns det ställvis förvirrande situationer på sjukhusen. Dessa berodde till stor del på att arbetsgivaren inte i förväg hade förberett stängningen av icke-akuta funktioner och förflyttning av patienter till andra sjukhus. Arbetsgivaren hade inte förstått att kalla in alla som var i skyddsarbete till arbetet. Därtill hade arbetsgivaren inte klargjort om läkare eller övriga yrkespersoner i tjänsteförhållande borde beordras till skyddsarbete för att utföra sådana vårdspersonalsuppgifter som de kan utföra.

Vårdarorganisationerna kritiserar arrangemanget där arbetsgivarrepresentanten, som samtidigt också är en myndighet med tjänsteansvar, utan påföljd lämnar felaktig information till medierna eller Regionförvaltningsverket. Utifrån denna information bereder SHM nu en lag om patientsäkerhet som ska begränsa vårdarnas strejkrätt.

– Samma aktör som ger myndigheterna och ministeriet information om strejkens effekter och mängden skyddsarbete är också part i arbetskonflikten. Det är helt klart att lagen om säkerställande av patientsäkerheten vid arbetskonflikt inom hälso- och sjukvården, som begränsar vårdarnas grundläggande rättigheter, inte kan stiftas på grundval av felaktig information, konstaterar organisationerna.

Enligt Tehy och SuPer verkar det som om arbetsgivaren efter beredskapslagen, som med rätta användes under den svåra coronasituationen våren 2020, har blivit entusiastisk över att ropa på lagstiftarens hjälp även i situationer där det inte finns grunder till det.

– Arbetsgivarnas och statsmaktens uppmärksamhet är nu inte inriktad på själva frågan, det vill säga krisen inom social- och hälsovårdsbranschen som har pågått i åratal. Vi behöver trovärdiga lösningar på problemen inom branschen och inte inkräktande på vårdarnas grundläggande rättigheter, understryker SuPers ordförande Silja Paavola.

Exempel på felaktig information som arbetsgivaren gett om skyddsarbete:

Några exempel på felaktig information som arbetsgivare gett om skyddsarbete under de två första dagarna av vårdarstrejken:
 

• Enligt YLE 1.4.2022 och HS 2.4.2022, konstaterar tjf. sjukhusdirektör Sirkku Jyrkkiö vid Åbo universitetscentralsjukhus att det i dialysen inte har funnits tillräckligt med vårdare i skyddsarbete och att flera patienter lämnats utan dialys.
  • Enligt Tehy och SuPer har skyddsarbete utförts vid dialysen och bemanningen har varit nästan normal. Alla dialyspatienter i behov av vård fick vård. Enligt vårdarna har dialysenheten haft upp till fem sjukskötare i skyddsarbete under strejken, vilket är fler än vad som brukar vara fallet på många skift. ​
     
• YLE rapporterade 2.4 att enligt Maarit Bärlund, överläkare med ansvarsområde inom cancervården vid TAYS Tammerfors universitetssjukhus, har cancervården haft betydande problem på grund av strejken.
  • Enligt Tehy och SuPer ville arbetsgivaren inte ha ytterligare resurser till cancerpolikliniken på fredagen, och ville att vårdarna på kvällsskiften skulle tas bort eftersom tider hade ställts in på grund av läkarbristen och inte på bristen av vårdpersonal.​
• YLE rapporterade 2.4 att man i Uleåborg blev tvungen att ställa in alla cancerbehandlingar och -operationer på fredagen.
  • Enligt Tehy och SuPer har skyddsarbete beordrats. Arbetsgivaren har själv beslutat att dela upp det beordrade skyddsarbetet genom att med eget beslut ställa in cancerbehandlingarna på fredagen. Dessutom har arbetsgivaren fått tillstånd att kalla in praktiskt taget alla vårdare med specialkompetensen som behövs för behandling av cancer, som de angett att de behöver till poliklinikerna, strålbehandlingen och operationsverksamheten för att utföra skyddsarbete på måndagen.
• MTV rapporterade 1.4.2022 att Veli-Matti Ulander, administrativ överläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, sagt att det då inte hade anlänt tillräckligt många personer till skyddsarbetet.
  • Efter Tehys och SuPers utredningar visade det sig att situationen berodde på att arbetsgivarna inte hade kallat in berörda personer till skyddsarbete. Situationen korrigerades senare under dagen. 

Mer information:

Tehys verksamhetsledare Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847
SuPers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno, tfn 050 310 1492