SuPers utredning: Närvårdarnas och primärskötarnas kompetens begränsas inom den specialiserade sjukvården

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer har utrett hur närvårdarnas och primärskötarnas kompetens tillvaratas inom den specialiserade sjukvården. Enligt utredningen begränsas kompetensen framför allt när det gäller läkemedelsbehandling. Närvårdarna och primärskötarna är yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning inom hälsovården, och till deras utbildning och arbetsuppgifter hör att delta i läkemedelsbehandling. SuPer kräver att en personalstruktur i två steg förstärks inom den specialiserade sjukvården, så att närvårdarnas och primärskötarnas andel ökas och deras kompetens tillvaratas.
 
Nästan hälften (46 %) av de närvårdare och primärskötare som arbetar inom den specialiserade sjukvården får inte delta i läkemedelsbehandling av patienterna i enlighet med den utbildning för tillstånd för läkemedelsbehandling som de har genomgått.

– Det är motstridigt att kostnaderna måste minskas samtidigt som man inom den specialiserade sjukvården har råd att låta bli att utnyttja närvårdarnas och primärskötarnas kompetens, konstaterar SuPers ordförande Silja Paavola. – Kommunen utbildar närvårdare, men erkänner eller värdesätter inte den kompetens som utbildningen ger. Dessutom måste närvårdarna genomgå en utbildning för tillstånd för läkemedelsbehandling, även om de inte får genomföra den läkemedelsbehandling som tillståndet avser.
 
Läkemedelsbehandlingen utgör en väsentlig del av den övergripande vården av patienten. I handboken Säker läkemedelsbehandling, som publicerats av SHM, fastställs tydligt på vilket sätt yrkespersoner med skyddad yrkesbeteckning inom hälsovården får delta i läkemedelsbehandling. Enligt SuPers utredning får 22 procent av de närvårdare och primärskötare som arbetar inom den specialiserade sjukvården över huvud taget inte delta i läkemedelsbehandling.
 
Närvårdarna och primärskötarna har utöver läkemedelsbehandling många andra kunskaper som de fått genom sin utbildning, vidareutbildning och arbetserfarenhet och som man också utnyttjar i begränsad utsträckning. Ungefär en fjärdedel av dem som svarade på enkäten får inte utnyttja sin kompetens på ett mångsidigt sätt i sitt arbete. Enligt utredningen är det främst cheferna inom vårdarbetet (73 %) som begränsar tillvaratagandet av närvårdarnas och primärskötarnas kompetens.
 
Närvårdare och primärskötare behövs inom den specialiserade sjukvården
När det uppstår vakanser för närvårdare och primärskötare inom den specialiserade sjukvården anställs ofta sjukskötare. Enligt en bedömning går betydligt över hälften (60,5 %) av de närvårdare och primärskötare och cirka hälften (49,7 %) av de sjukskötare som i dag arbetar i pension åren 2010–2030. En stor framtida utmaning kommer att vara hur vi ska kunna möta det ökande behovet av arbetskraft och trygga kompetensen. Vi måste redan nu ta tillvara all den kompetens som finns.
 
I närvårdarnas och primärskötarnas arbete inom den specialiserade sjukvården betonas i de dagliga uppgifterna den övergripande vården av och stödet till patienterna samtidigt som hälsan och välbefinnandet främjas på ett metodiskt sätt. När befolkningen åldras och de kroniska sjukdomarna ökar gör ett rehabiliterande vårdarbete det möjligt att ta tillvara patientens egna resurser och bevara hans eller hennes rörelseförmåga. Närvårdarna och primärskötarna är proffs inom rehabiliterande vårdarbete.
 
Alla patienter har rätt till en god basvård.  En bristfällig basvård ökar risken för olika infektioner och liggsår. Det måste finnas tillräckligt med personal för att man ska kunna trygga patientsäkerheten.

– Om antalet närvårdare och primärskötare minskas leder det oundvikligen till att nivån på vården sjunker, påpekar Paavola.