SuPers styrelse: Tillgången till utbildad vårdpersonal bör säkerställas

Styrelsen för Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer kräver att vårdpersonalens tillgänglighet, försörjning och ork säkerställs. Det här är av central betydelse för att garantera medborgarna adekvat basservice och för att social- och hälsovårdsreformen lyckat ska kunna genomföras. SuPers styrelse känner oro inför vårens kollektivavtalsförhandlingar, eftersom arbetsgivarna inte verkar förstå den mycket svåra situation vårdbranschen befinner sig i.  Betydande förbättringar av arbetsförhållanden och lönesättning krävs för att vårdbranschens framtid ska kunna räddas.

Coronatiden och den krisande arbetskraftsbristen har belastat vårdpersonalen, vars situation har varit svår redan under en längre tid. Social- och hälsovården och fostran har länge förlitat sig på vårdarnas flexibilitet och övertidsarbete, och situationen kan inte fortsätta som sådan. SuPers styrelse är mycket bekymrad över att vårdarbetet inte visas någon konkret uppskattning.

Underbudgeteringen av kommunens social- och hälsovårdstjänster utgör ett av problemen med att säkra tillgången på tjänster och lösa bristen på vårdpersonal. Vid upprättandet av budgetar måste man se till att tillräckliga resurser avsätts för uppgifter såsom äldreomsorg och fostran. Staten måste tillhandahålla adekvat stöd för producerandet av social- och hälsovårdstjänster.

Kommunerna redan i åratal sökt besparingar genom att utkontraktera tjänster. Kvaliteten på tjänsterna har dock inte varit den förväntade och det har på många ställen till exempel förekommit stora problem i driften av vårdhem. I många fall har kundsäkerheten äventyrats på grund av otillräcklig personal och personalen har förbjudits att rapportera missförhållanden. Arbetarskyddsorganisationen har kringgåtts och lagarna har heller i övrigt inte följts.

Inom den privata sektorn har maximeringen av företagsvinster avsevärt försämrat vårdarnas arbetsförhållanden. Vinsten fördelas som utdelning och räcker inte till för att säkerställa personalens välbefinnande och belöna dem för sin flexibilitet. Arbetsgivarsidan har redan i åratal eftersträvat lokala avtal, men när man nu med lokala åtgärder hade möjligheten att belöna personalen, saknas viljan. Lokala avtal eftersträvas endast med avseende att gynna arbetsgivarnas behov. Företagen vill i allt högre grad ensidigt reglera sysselsättningsfrågorna. Den anställdes position är svag när avtalskulturen smulas sönder. Dikteringspolitiken och pressen personalen utsätts för lindrar åtminstone inte de existerande utmaningarna gällande tillgänglighet till arbetskraft och branschens hållkraft.

Vårdbranschens företagsverksamhet bör vara etiskt hållbar. Ersättningen till företagsledning och ägare i företag som verkar inom äldreomsorg och småbarnspedagogik har huvudsakligen skett med skattemedel. Om ett företags resultat har uppnåtts genom att drastiskt minska på personal och försämra personalförmånerna, samt sänka kvaliteten på vården, är det på sin plats att ompröva kriterierna för ersättning till ledning och ägare.

SuPers styrelse diskuterade situationen inom vårdbranschen vid sitt tvådagarsmöte som hölls den 23–24. september.

SuPer har över 90 000 medlemmar som är utbildade inom social- och hälsovården eller fostran, och arbetar både inom den offentliga och den privata sektorn.

Mer information:

SuPers ordförande Silja Paavola, 050 5275 085