SuPers representantskap: Yrkeskompetensen måste tryggas i utbildningsreformen

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers representantskap oroar sig inför utbildningsreformens verkningar på närvårdarutbildningen. Antalet närundervisningstimmar minskar, varvid nivån på studerandenas teoretiska kunskaper lider. Andelen av inlärning i arbetet ökar, vilket leder till att arbetsplatshandledarnas arbetsmängd och ansvar ökar.

Arbetsgivaren får ingen ersättning för att genomföra utbildningsavtal. En del av sjukvårdsdistrikten har redan meddelat att de inte kommer att ta närvårdarstuderande. Enligt SuPers representantskap ska studerande inom olika kompetensområden garanteras likvärdiga möjligheter att avlägga närvårdarexamen, även sjukvård och omsorg.

Syftet med utbildningsreformen är att spara 260 miljoner per år i yrkesutbildningen. Målet med den nya examensstrukturen är att snabbare svara mot ändringen av arbetslivet och tillgången på kompetent arbetskraft. Reformen utökar inlärning som sker på arbetsplatsen och minskar antalet närundervisningstimmar. Dessutom är utbildningen allt mer skräddarsydd. Utbildningsavtalet ersätter den nuvarande inlärningen i arbetet.

Inlärning som sker på arbetsplatser kan inte öka om man inte säkerställer att det finns tillräckligt med tid och resurser för det. Utbildningsreformen har luckor som försämrar utbildade närvårdares kompetens och hindrar reformens mål från att förverkligas inom alla kompetensområden.

Andelen handledning som sker i arbetet kommer att öka i närvårdarnas arbete. Man ska reservera tillräckligt med tid för handledning av studerande samt utbilda handledare i det. Utbildningsarrangören ska se till att handledarna vet vad de handleder och vilken kunskaps- och kompetensnivå studeranden har då han eller hon kommer till arbetsplatsen. Att handleda studerande är en ansvarsfull uppgift för arbetstagare och ger möjligheten att påverka studerandenas kompetens, men med den nuvarande personal- och arbetsmängden kommer det inte att lyckas.

I och med utbildningsreformen får arbetsgivarna ingen ersättning för att närvårdarstuderande utbildas på arbetsplatsen. Detta ställer dem som avlägger en yrkeshögskoleexamen och dem som avlägger en yrkesexamen på andra stadiet i en ojämlik ställning. Reformen har nu lett till att en del av sjukvårdsdistrikten håller på att stänga sina dörrar för närvårdarstuderande. Arbetsplatser som omfattas av social- och hälsovårdsreformen inom den offentliga sektorn har en undervisningsskyldighet. Vilken rätt har sjukvårdsdistrikten att vägra ge den handledning som examen förutsätter åt närvårdarstuderande? Alla studerande ska vara sinsemellan jämlika.

Risken med reformen är att minskningen av närundervisning försämrar kompetensnivån. Inom social- och hälsovårdsområdet samt fostran får studerande inte skickas till arbetsplatsen utan goda grundläggande färdigheter. Man ska se till att studerandena har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att garantera kundsäkerheten samt för att trygga den egna arbetarsäkerheten.

Man ska försäkra sig om att studerandena lämpar sig för branschen. Inträdes- och lämplighetsprov som gallrar närvårdarstuderande måste absolut återinföras.

SuPer har mer än 90 000 medlemmar som är utbildade inom social- och hälsovården samt fostran. De arbetar både inom den offentliga och den privata sektorn.

Mer information:
Ordförande för SuPers representantskap Heikki Isosaari, 0400 827 543
SuPers ordförande Silja Paavola, 050 5275 085