SuPers representantskap: Vårdsektorn och småbarnspedagogiken slarvar bort kompetens vareviga dag
SuPer har under de senaste åren framlagt flera olika förslag om hur vårdarbristen kan lösas, eftersom bristen på personal är känd sedan länge. Bättre lön och bättre arbetsförhållanden är de viktigaste medlen för att stärka branschens förmåga att attrahera och behålla sin arbetskraft. Arbetsgivarna måste medge och erkänna den kompetens som en närvårdarexamen ger, för att denna bättre än hittills ska kunna tas i bruk på arbetsplatserna. – Vårdsektorn och småbarnspedagogiken slarvar bort kompetens vareviga dag. Arbetsgivaren får inte stå i vägen för ett ibruktagande av närvårdarnas breda kompetens, säger ordföranden för SuPers representantskap Päivi Inberg.
Också lagstiftningen sätter gränser för hur närvårdarnas kompetens kan utnyttjas och fördjupar därmed vårdarbristen. Inom småbarnspedagogiken utökar man till exempel antalet småbarnspedagoger i förhållande till småbarnspedagogikens barnskötare, vilket har lett till att barnskötare söker sig bort från branschen. Enligt regeringens proposition ska närvårdare inte längre få bedöma behovet av vård på hälsocentralerna, trots att detta hittills har varit en central del av närvårdarens arbetsbeskrivning. – Sådana beslut innebär att närvårdarnas kompetens undervärderas. Det är huvudlöst när det råder allvarlig arbetskraftsbrist, säger Inberg. – Fokus ska vara på att stärka branschens dragningskraft, inte försvaga den.
Närvårdarexamen ger bred kompetens för hela vårdsektorn och småbarnspedagogiken. Utbildningen utvecklas kontinuerligt för att motsvara arbetslivets föränderliga behov. I närvårdarens arbetsbeskrivning ingår bland annat kontroll av klientens eller patientens allmäntillstånd, kliniska åtgärder och rehabilitering. Närvårdarna fungerar också som arbetsledare och teamansvariga, inom hemvården. Detta handlingsmönster borde utvidgas också till övriga delar av äldreomsorgen. Inom hemvården har närvårdaren den bredaste arbetsbeskrivningen, eftersom arbetet oftast utförs på egen hand. Hemvårdens klienter är också i sämre skick än tidigare, på grund av de strikta kriterierna för tillträde till dygnetruntvård. Närvårdare och primärskötare utgör äldreomsorgens största yrkesgrupp.
Inom småbarnspedagogiken har närvårdaren kompetens att främja barnets tillväxt, välmående och lärande samt familjens hälsa och välfärd. Närvårdarens unika yrkesskicklighet ger varje barn möjlighet att delta i småbarnspedagogiken, oberoende av eventuella hälsoproblem. Som enda yrkesgrupp inom småbarnspedagogiken har närvårdare utbildning och behörighet för läkemedelsbehandling.
I undantagsförhållanden kan närvårdare på grund av sin breda kompetens överföras till andra sektorer. I begynnelsen av coronaepidemin förflyttades närvårdare från småbarnspedagogiken till bland annat äldreomsorgen. Den breda kompetensen innebär en ansenlig förstärkning av tillgången på personal och försörjningsberedskapen.
– Närvårdarutbildningen måste fortsätta att vara högklassig, det är förutsättningen för god vård och klient- och patientsäkerhet. SuPer har därför ställt krav på obligatoriska, gallrande lämplighets- och inträdesprov till närvårdarutbildning. Vidare måste mycket tid avsättas för handledningen av studerande på arbetsplatserna och för denna måste tillräcklig ersättning betalas. Inom yrkesutbildningen har nämligen ett större ansvar för utbildningen överförts till arbetsplatsnivå, säger ordföranden för SuPers representantskap Päivi Inberg.
Till SuPer hör cirka 85.000 yrkesutbildade personer inom social- och hälsovårdsbranschen och utbildningsbranschen. De arbetar inom den offentliga och den privata sektorn. Under förbundsmötets mandatperiod är representantskapet SuPers högsta beslutande organ. Representantskapet sammanträder två gånger i året. Representantskapet sammanträder 24–25 november 2022
Mer information: Ordföranden för SuPers representantskap Päivi Inberg, 040 705 9115