SuPers Paavola: Slopat vuxenutbildningsstöd leder till kännbart försvagad tillgång på personal för vård och omsorg
Om vuxenutbildningsstödet slopas kommer personer i arbetsför ålder att ha kännbart försämrade möjligheter till kompetensutveckling. Vuxenutbildningsstödet har framför allt utnyttjats inom social- och hälsovårdsbranscherna (36 % av stödtagarna 2021). Dessa branscher lider av riksomfattande och svår arbetskraftsbrist och arbetstagarna förutsätts inneha stark professionalism och etik. – Slopat vuxenutbildningsstöd leder till att många som redan befinner sig i arbetslivet får sämre möjligheter att studera till ett nytt yrke och övergå till vårdsektorn, där det finns jobb. För många skulle en sådan reform innebära att dörren stängs till vård och, säger Paavola.
År 2022 utnyttjades vuxenutbildningsstödet av närmare 10 000 personer. Med hjälp av vuxenutbildningsstöd utbildade sig största delen av dem (64 %) till vårdbranschen från en annan yrkesbransch; 36 procent vidareutbildade sig inom vårdbranschen.
Regeringsprogrammet har som mål att stärka tillgången på personal inom branscherna för socialvård, hälsovård och småbarnspedagogik, öka dessa branschers förmåga att attrahera och behålla arbetskraft, stödja karriärvägsmodeller och möjliggöra professionell utveckling. – Slopat vuxenutbildningsstöd står i strid med dessa mål, konstaterar ordförande Paavola.
Fler kvinnor än män arbetar med vård och småbarnspedagogik. – En sådan könsrelaterad ojämlikhet står i konflikt med de mål för jämställdhet inom arbetslivet som finns inskrivna i regeringsprogrammet, säger Paavola.
– Slopat vuxenutbildningsstöd uppskattas ge en årlig inbesparing som motsvarar ungefär fyra procent av regeringens anpassningsmål. Den inbesparingen är inte värd de negativa verkningar som slopad rätt till vuxenutbildningsstöd skulle orsaka individen och samhället. Vuxenutbildningsstödet får inte slopas utan stödsystemet måste utvecklas på trepartsgrund.
Regeringspropositionen hävdar att slopat vuxenutbildningsstöd inte beräknas få negativa verkningar för arbetshälsan och yrkeskarriärens längd. Den etiska belastningen är stor inom vård och småbarnspedagogik. Sysselsättningsfonden har genomfört en enkät som visar att starkt motiverande faktorer för dem som lyfte vuxenutbildningsstöd var bland annat belastningen i det nuvarande arbetet och behovet av högre examen för avancemang i karriären.
Alterneringsledigt stärker arbetshälsan
Alterneringsledigt syftar till ökad flexibilitet i arbetet, till att det ska vara lättare att förena arbete med familjeliv och till bättre arbetshälsa. Om rätten till alterneringsledigt slopas påverkar det kvinnor mer än män. Alterneringsledigheten har mest utnyttjats inom branscherna för vård och småbarnspedagogik, där majoriteten av arbetstagarna är kvinnor. Utöver all övrig belastning besväras vård och småbarnspedagogik av etisk belastning, vilket påverkar arbetshälsan.
Till SuPer hör cirka 85.000 yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och småbarnspedagogiken. De arbetar inom den offentliga och den privata sektorn.
Mer information: SuPers ordförande Silja Paavola, 050 527 5085