SuPers Paavola: Glöms de äldre och vårdarna bort inom kollektivt boende?
Välfärdsområdena minskar möjligheterna till heldygnsomsorg och ökar kollektivt boende som en kostnadsbesparande åtgärd inom äldreomsorgen. Enligt Silja Paavola, SuPers ordförande, söker man nu besparingar på fel håll. - Äldreomsorgen behöver mer pengar, inte fler sparåtgärder. Utgångspunkten för kollektivt boende måste vara god behovsanpassad vård för klienten, inte besparingar.
Kollektivboende för äldre är en välbehövlig boendeform för att hemvårdens klienter som lider av otrygghet och ensamhet ska uppleva en förbättring av sin livskvalitet.
Flera välfärdsområden har meddelat att de kommer att öka antalet kollektivt boende men samtidigt minska på serviceboende med heldygnsomsorg. Detta är paradoxalt, eftersom behovet av heldygnsomsorg bland äldre inte har minskat. Detta bevisas av överbelastningen på sjukhusens akutmottagningar då det inte finns platser för uppföljningsvård.
- Det här lutar mot ekonomisk besparing, eftersom kollektivt boende inte har samma lagstiftning gällande personaldimensionering som serviceboende med heldygnsomsorg. Lagen föreskriver dock att högklassig service som motsvarar klientens behov också ska tillgodoses inom kollektivt boende. I själva verket borde inte endast möjligheterna till kollektivt boende, utan även serviceboende med heldygnsomsorg ökas, inte minskas, betonar Paavola.
I fortsättningen är det viktigt att klientens lämplighet för kollektivt boende utreds. Om man märker att klienten behöver mer hjälp än vad som är möjligt att tillgodose inom kollektivt boende, såsom t.ex. nattlig vård, ska klienten beviljas en plats på ett serviceboende med heldygnsomsorg, med lagstadgad personaldimensionering.
Tanken är att klienten inte ska behöva flytta vid behov av ytterligare vård. Problemet med kombinationen av kollektivt boende och heldygnsomsorg är klienternas säkerhet och trivsel när de boende i samma enhet befinner sig i olika sjukdomsskeden. SuPer anser detta hybridboende utgöra en hotbild eftersom det döljer det verkliga behovet av personal. - Det är svårt att övervaka personaldimensioneringen inom hybridboende, menar Paavola.
- Farhågan är att personal som är dimensionerad för klienter inom heldygnsomsorg skulle ta hand om vården och angelägenheterna för klienter i kollektivt boende "vid sidan om". Detta skulle försämra kvaliteten på samtliga klienters vård och avsevärt öka vårdpersonalens arbetsbörda, vilket påverkar viljan att arbeta vid enheten i fråga.
SuPer har cirka 85 000 medlemmar som har avlagt examen inom social-, hälsovårds- eller den pedagogiska branschen och arbetar inom både den offentliga och privata sektorn.
Mer information: SuPers ordförande Silja Paavola, 050 527 5085