SuPers Paavola: Det måste vara möjligt att med hjälp av löner konkurrera om tillgången på arbetskraft inom vårdsektorn och småbarnspedagogiken

SuPers ordförande Silja Paavola kritiserar främjandet av den exportdrivna lönemodellen och det faktum att motiveringen för modellen är mycket vag. - Landets regering motiverar den exportdrivna modellen med att den skulle stärka Finlands konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt, men hur påverkar den lönejämlikheten, som regeringen också har åtagit sig att främja? Om den exportdrivna modellen förverkligas kommer kvinnodominerade sektorer och andra offentligt finansierade sektorer att hamna ännu längre på efterkälken när det gäller lön och bristen på arbetskraft fördjupas, påpekar Paavola.

Den finländska arbetsmarknaden är mycket genuspräglad. Kvinnor arbetar ofta inom den offentliga sektorn och tjänstesektorn som hälso- och sjukvård, utbildning och socialtjänst. Män är å andra sidan överrepresenterade inom privata och tekniska sektorer, såsom metall- och verkstadsindustrin. Dessa sektorer skiljer sig också när det gäller lön: kvinnodominerade sektorer är vanligtvis lägre betalda än mansdominerade sektorer. År 2023 var en kvinnas euro bara 84,3 cent jämfört med en mans euro.

- Exportmodellen hotar att ytterligare fördjupa denna löneskillnad. Om löneökningarna inom exportsektorerna sätter en gräns för alla andra sektorer blir det svårt för kvinnodominerade sektorer att höja sina löner. Procentuella ökningar ökar relativt sett mer stora löner än små. Dessutom skulle exportmodellen försvaga riksförlikningsmannens förmåga att främja lika lön i arbetstvistmedling, påpekar Paavola.

Den exportdrivna modellen har jämförts med den svenska modellen. Merja Kauhanen, huvudforskare vid Labore, betonar i Yles nyhetsartikel på nätet den 22 februari riksförlikningsmannens betydande roll i löneförhandlingarna. ”Om riksförlikningsmannens händer är bundna i förväg blir det efter en sådan här lagändring svårare att förbättra den relativa lönepositionen för låginkomsttagare genom stridsåtgärder.” Enligt Kauhanen kan det faktum att ”riksförlikningsmannens roll är knuten till lagen få effekterna av exportmodellen att framstå som helt annorlunda hos oss än i Sverige. I Sverige var till exempel villkoret för löneökningen för sjukvårdare att den stöddes av en central arbetsmarknadsorganisation, och inte begränsades av lag.”

Exportmodellen är ett hinder för främjandet av lönejämställdhet

Enligt SuPers Paavola kräver lönejämställdhet fortfarande att lönerna inom kvinnodominerade sektorer höjs mer än i mansdominerade sektorer, för att uppnå lika lön. Detta är inte enbart en fråga om rättvisa, utan också ekonomiskt förnuftigt. Kvinnodominerade sektorer är viktiga för samhället och har en hög efterfrågan på arbetskraft. Bättre löner kan locka och behålla kvalificerad arbetskraft. Exportmodellen är således inte en lösning på utmaningarna på den finländska arbetsmarknaden, utan snarare ett hinder för främjandet av lika lön. 

SuPer har cirka 85 000 medlemmar som har avlagt examen inom social-, hälsovårds- eller den pedagogiska branschen och som arbetar inom både den offentliga och privata sektorn.

Mer information: SuPers ordförande Silja Paavola, 050 527 5085