SuPers ordförande Silja Paavola: Social- och hälsovårdsreformen kan också genomföras på ett lyckat sätt

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers ordförande Silja Paavola vill lösgöra social- och hälsovårdsreformen från landskapsreformen. Båda reformerna behövs men kan inte genomföras på ett lyckat sätt enligt de nuvarande planerna. SuPer förespråkar en mer demokratisk modell, samkommunsmodellen, där även de mindre kommunerna blir hörda.

Det uppdrag som nu planeras för landskapen är alltför omfattande. Social- och hälsovården kommer att bli lidande då pengarna fördelas i landskapet och sektorn hamnar i skymundan då andra uppgifter som är på landskapets ansvar prioriteras. Det förebyggande arbetet och i synnerhet vård och service som ges i hemmet kommer att lida mest. Detta kommer för sin del att öka behovet av betydligt dyrare korrigerande åtgärder. Samtidigt kan vi glömma de inbesparingar som eftersträvas inom social- och hälsovårdssektorn, konstaterar ordförande Paavola.

Landskapsmodellen är inte demokratisk. Största delen av kommunerna i Finland kan bli utan representant i landskapsfullmäktige. I en samkommun däremot har varje kommun minst en röstberättigad representant i det högsta beslutande organet. I landskapsmodellen koncentreras makten till de regioner och kommuner som har den största befolkningen. Små kommuner har inte möjlighet att påverka då social- och hälsovårdssektorns verksamhetsställen bestäms eller serviceproducenter utses.

De tilltänkta inbesparingarna uppnås bäst när samkommunerna får rätt att besluta om beskattningen för social- och hälsovårdssektorn. Då tas förebyggande verksamhet och kostnadseffektiva modeller i bruk på bästa sätt. Samkommunerna skulle inte ha möjlighet att flytta över ansvaret för servicen på staten eller kommunerna. Den kommunala sektorns ekonomi skulle också bli mer stabil då kommunen inte längre skulle få obehagliga överraskningsräkningar för social- och hälsovården. Samkommun med egen beskattningsrätt ses även av grundlagsutskottet som en möjlig verksamhetsmodell för social- och hälsovårdssektorn.

I samkommunmodellen skulle inbesparingarna och ökningen av den privata sektorns serviceproduktion ske på ett kontrollerat sätt. En ökning av den för klienterna viktiga valfriheten lyckas bäst genom att öka bruket av servicesedlar.

Om man vill få reformen att fungera så lyckas det bäst genom att lösgöra social- och hälsovårdsreformen från landskapsreformen. Båda reformerna är enligt ordförande Paavola möjliga att genomföra på ett lyckat sätt men de måste genomföras som separata reformer.

SuPer har räknat ut de sannolika resultaten i landskapsvalet på basen av de senaste riksdags- och kommunalvalen. I de jämförande kalkylerna har även valtaktikerande tagits i beaktande. Se landskapsfullmäktiges platsfördelningsprognos och resultat i enskilda kommuner www.superliitto.fi/sote

SuPer har sammanlagt närmare 90 000 medlemmar som arbetar inom social- och hälsovården samt det pedagogiska området, både inom den offentliga och den privata sektorn.

Tilläggsinformation:
SuPers ordförande Silja Paavola, 050 5275 085