SuPers Inberg: Närvårdare med skyddad yrkesbeteckning bör tas med bland hälsovårdens legitimerade yrkesbeteckningar

Närvårdare är yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Yrket utövas på basis av en tydligt definierad och av myndigheterna godkänd examensinriktad utbildning. Skyddad yrkesbeteckning innebär ändå att närvårdaryrket inte är jämställt med legitimerade yrken i fråga om övervakning och arbetstagarnas rättsskydd. – Detta missförhållande bör korrigeras i samband med att yrkeslagstiftningen förnyas, säger SuPers ordförande Päivi Inberg. Inberg talade vid ett seminarium om helhetsreformen av lagstiftningen om social- och hälsovårdens yrkesutbildade personal som STM ordnade den 4 september.

Närvårdare avlägger grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. De har lagligt sett en annan ställning än legitimerade yrkesutbildade personer. Som tillsynsåtgärd kan närvårdaren till exempel helt och hållet fråntas sin rätt att använda yrkesbeteckningen. När det är fråga om en legitimerad yrkesutbildad person är begränsad rätt till yrkesutövning ett alternativ till ovillkorlig avstängning.

Som lösning föreslår SuPer att närvårdare med skyddad yrkesbeteckning ska tas med bland hälsovårdens legitimerade yrkesbeteckningar. Dessutom borde tillsynen omfatta alla de arbetstagare inom social- och hälsovården som arbetar med klienter och patienter. Detta skulle innebära att tillsynen utsträcks till att omfatta också till exempel vårdbiträden och personliga assistenter, utöver de yrkesutbildade personerna med legitimerade och skyddade yrkesbeteckningar.

Lagen om yrkesutbildade personer har som viktiga mål att arbetskraften ska användas på ett ändamålsenligt sätt och att arbetskraftsbristen ska lösas. För att yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården ska kunna koncentrera sig på arbetsuppgifter som motsvarar deras kompetens måste tillräckliga resurser anslås för stödtjänsterna, utanför vårdarbetet, så att hela den kompetens som den utbildade vårdpersonalen innehar kan utnyttjas.

SuPer förordar rivning av gränsen mellan social- och hälsovårdens yrkesutbildade personer med legitimerade och skyddade yrkesbeteckningar i de fall då det är motiverat med tanke på arbetets organisation och produktionen av social- och hälsovårdstjänster. Arbetsuppgifterna för närvårdare med skyddad yrkesbeteckning har inte utvidgats i den utsträckning som lagen tillåter, trots att detta skulle ha varit till nytta för vården av patienter och klienter.

SuPer har 2022 lämnat en lång lista på åtgärder för att avhjälpa vårdarbristen till arbetsgruppen som skulle lösa problemen med personaltillgången inom social- och hälsovården. Dessa förslag till åtgärder har inte föråldrats. Arbetsförhållanden, lön och ledning måste förbättras för att närvårdarna ska kvarstå som branschens största yrkesgrupp och inte söka sig därifrån.
– Om personalbristens underliggande orsaker inte åtgärdas kommer bristen inte att försvinna, påpekar Inberg.

Mer info: SuPers ordförande Päivi Inberg, t. 040 705 9115

SuPer är Finlands största fackförbund för yrkesutbildade personer med utbildning på andra stadiet inom social- och hälsovård och småbarnspedagogik.