SuPers enkät bekräftar: vårdhemmen följer inte lagen om personaldimensionering
En betydande del av vårdpersonalens arbetstid går fortfarande till stödarbete, såsom textilvård, och på största delen av arbetsplatserna (70 %) räknas detta arbete med i personaldimensioneringen. Det framgår av en enkät som Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer har riktat till sina förtroendevalda. Lagen säger att särskilda resurser från och med oktober 2020 ska finnas för de stödjande uppgifterna.
SuPers enkät riktades till huvudförtroendepersoner, förtroendepersoner och arbetarskyddsfullmäktige som representerar förbundets medlemmar vid institutioner för effektiverat serviceboende och sluten vård för äldre. Enkäten syftade till att kartlägga hur den personaldimensionering som är inskriven i den förnyade äldreomsorgslagen har förverkligats på arbetsplatserna. Närvårdarna utgör den största yrkesgruppen inom äldreomsorgen.
Lagens verkställighet på diskussionsnivå
Största delen av respondenterna hade den uppfattningen att det indirekta arbetet inte har skiljts från det direkta arbetet i enlighet med myndigheternas direktiv. Knappt hälften av respondenterna svarade att man har börjat definiera hur arbetsfördelningen ska göras.
− Redan innan lagen trädde i kraft skulle arbetsgivarna ha kunnat bereda sig på ändringen. Det kommande innehållet var ingen hemlighet. Enkätens resultat visar att arbetsgivarna inte har tagit den ändrade lagstiftningen på allvar, säger SuPers ordförande Silja Paavola.
Sjuttio procent av respondenterna berättade att en betydande del av vårdarnas arbetstid går åt till mat- och tvättservice och till städning, och att dessa sysslor fortfarande räknas med i dimensioneringen.
− Man lyder inte lagen. Arbetsgivarna ifrågasätter tillsynsmyndighetens direktiv och fortsätter därmed trixandet. Enkätens resultat visar inte på någon vilja från arbetsgivarnas sida att följa lagen och därigenom höja vårdens kvalitetsnivå, konstaterar Paavola.
På många arbetsplatser argumenterar man för att personaldimensioneringen redan nu är mer än 0,5 per klient. Minimidimensioneringen för en privat serviceleverantör finns emellertid definierad i tillståndet och i planen för egenkontroll. Den avser det direkta arbetet, därtill ska särskilda resurser anslås för indirekt arbete.
Fortsatta försummelser belastar myndigheterna
Arbetstagarna väntade sig att lagändringen skulle inverka positivt på vårdens kvalitet och på den arbetsbelastning de upplever. Deras besvikelse har varit stor.
Ändringen av äldreomsorgslagen syftade till att korrigera de försummelser som har observerats på vårdhemmen och till att stärka klient- och patientsäkerheten genom garantier för att den vårdande personalen räcker till. Om ändringen inte genomförs på arbetsplatserna kommer försummelserna att fortsätta.
− Arbetstagarna gör sitt bästa men med alltför liten personal är det svårt att ge högklassig omvårdnad. Situationen kommer också att leda till en kännbart ökad arbetsmängd för tillsynsmyndigheterna, säger Silja Paavola.
Lagändringen om personaldimensionering trädde i kraft 1.10.2020. I ett första skede ska dimensioneringen vara minst 0,5 och för stödarbete ska särskilda resurser anslås. Minimidimensioneringen höjs stegvis till 0,7. Lagen definierar miniminivån men det verkliga behovet av personal kan vara större än så.
Enkäten besvarades av 125 representanter för superarbetstagare 24.11−3.12.2020. Svar kom från både den privata och den offentliga sektorn i samtliga landskap, med undantag för Åland.
Till SuPer hör 90 000 yrkesutbildade personer inom social- och hälsovårdsbranschen och utbildningsbranschen. De arbetar inom den offentliga och den privata sektorn.
Mer information:
SuPers ordförande Silja Paavola, 050 527 5085
SuPers sakkunnig Sari Ilonummi, 050 341 6079