SuPer: Det behövs arbetskraft på vårdhemmen även efter coronakrisen
Finlands närvårdar- och primärvårdarförbund SuPers ordförande Silja Paavola kräver att arbetsgivarna ska förbättra den privata vårdbranschens löner och arbetsförhållanden. Lönerna är till och med lägre än inom den kommunala sektorn.
− Arbetsgivaren yrkar hårdnackat på en försvagning av kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen, berättar Jukka Parkkola, SuPers avtalsförhandlare. − Man vägrar att på AKTA-nivå göra bindande förbättringar till förmån för de anställda. Man åstadkommer inte förändringar med hjälp av rekommendationer som ingen följer.
Kollektivförhandlingarna fortsätter även inom den privata socialservicebranschen. Slopandet av kiky-timmarna utgör en stor utmaning i förhandlingarna. Arbetstagarna borde nu ges meddelandet, att även arbetsgivarna är flexibla, när arbetstagarna går igenom exceptionellt tunga tider. Det måste finnas flexibilitet i båda riktningarna. – Under undantagstillstånd ska människor få mer uppmuntran, inte tuktas ytterligare, påminner Paavola. – Vårdarna försöker också rädda ekonomin genom att hantera coronakrisen så snabbt och bra som möjligt. Det arbete vårdarna utför har ett ekonomiskt värde för samhället. Det måste bli en ändring i att social- och hälsovårdssektorn samt småbarnspedagogiken endast ses som utgiftsposter.
– De så kallade ramavtalen, det vill säga visstidsanställningarna, där varje arbetsuppdrag utgör ett separat anställningsförhållande, förorsakar stora problem i även i coronasituationen, förklarar avtalsförhandlare Parkkola. – Ramavtalen driver människor att arbeta för ett flertal arbetsgivare för sitt uppehälle, även om arbetsgivaren förbjuder det. Istället för att förbjuda någon att tjäna sitt uppehälle på fel grunder, bör arbetsgivaren överväga tillsvidareavtal och erbjuda tilläggsarbete. Risken ska inte överföras på arbetstagarna.
– Även om beredskapslagen och dess förordningar möjliggör en viss flexibilitet i arbetstider och årsledigheter, har flera arbetsgivare börjat ge instruktioner som strider mot kollektivavtalet. Corona ger inte fria tyglar till att ytterligare försvaga arbetsvillkoren. Man har redan nått gränsen för flexibilitet, förklarar Paavola.
Arbetsgivaren förhåller sig också ovilligt till ett lönesystem som är baserat på en bedömning av arbetets komplexitet. – Det här är väldigt gammalmodigt tänkande, menar Paavola. – Betydelsen av lön baserad på en bedömning av arbetets komplexitet har inom social- och hälsovårdssektorn erkänts redan i flera år. Det är besynnerligt att inte den privata vårdsektorn vill ta hand om sina arbetstagare och sektorns attraktivitet utan bromsar sektorns utveckling. Det är nu man ska investera i personalen. Den är en resurs som kommer att behövas även i fortsättningen.
Omsorgstjänster har utkontrakterats alltmer under de senaste åren och behovet av äldreomsorg är stort. De flesta av de anställda inom vårdföretagen är när- och primärvårdare. Vårdkrisen som fick stor publicitet förra året har inte förbättrat vårdföretagens verksamhet, utan vi befinner oss i samma situation. Besparingarna görs på vårdarnas och klienternas bekostnad, och allt fler anställda har gått över till andra sektorer.
SuPer förhandlar på uppdrag av Social- och hälsovårdsbranschens förhandlingsorganisation Sote rf med Erto och Tehy om ett kollektivavtal inom den privata socialservicebranschen. Välmåendebranschen HALI rf representerar arbetsgivaren. SuPers medlemmar representerar majoriteten inom den privata socialservicebranschens AKTA-avtal. Avtalet omfattar bland annat privata vårdföretag och småbarnspedagogiktjänster.
SuPer har nästan 90 000 medlemmar som arbetar inom social- och hälsovården samt fostran inom den offentliga och privata sektorn.
Mer information:
SuPers ordförande Silja Paavola, +358 50 527 5085
SuPers avtalsförhandlare Jukka Parkkola, +358 50 569 8710