Opinion: Tekniken ersätter inte vårdgivare inom äldreomsorgen
Enligt det nuvarande regeringsprogrammet bör utnyttjandet av människoliknande teknik som underlättar vårdarbetet och ökar patientsäkerheten, såsom smarta golv eller armband, möjliggöras vid beräkningen av personaldimensioneringen. Det här erbjuder möjligheter, men väcker även frågor. Smarta golv har använts sedan början av 2000-talet. Ett smart golv indikerar bland annat att den boende har satt sig på sängkanten för att till exempel besöka toaletten. Vårdaren får information om den boendes rörelser på sin mobiltelefon och skyndar vid behov för att erbjuda assistens. Under nattskiftet jobbar vanligtvis en vårdare, som möjligen tar hand om en annan boende samtidigt som det smarta golvlarmet aktiveras. Larmet är en bra sak, men det hjälper inte den boende till toaletten eller lyfter upp hen från golvet.
Vissa vårdenheter använder sig av smarta armband. Armbandet tillhandahåller information om hjärtfrekvens och sömn och kan varna om onormal hjärtfrekvens. Detta kan övervakas av en vårdare på datorskärmen. Dessutom kan ett smart armband motivera till rörelse genom att utlösa ett larm när en person alltför länge har varit stilla. För tillfället har den däremot ännu inte vidtagit några problemlösande åtgärder. Det behövs en vårdare som kan reagera på armbandets larm och vidta åtgärder för att förbättra situationen.
Olika vårdhjälpmedel är mycket välkomna. Lyftutrustning, ståstöd och flyttanordningar sparar vårdarnas ryggar och tillför säkerhet vid flytt av äldre personer. Däremot förhåller vi oss tveksamma till inköp av tryckmadrasser, om orsaken är att det inte finns tid att lyfta en äldre person eller vända hen på natten, när personen inte själv klarar av det. Tyvärr förekommer även detta.
Artificiell intelligens utvecklas i en svindlande takt, liksom annan teknik. Frågan är om den ens i framtiden klarar av att utföra en vårdares arbete? Det tvivlar jag på. I nuläget utför vårdaren under sitt skift samtidigt samtliga mätbara uppgifter, ofta omedvetet, det vill säga observerar och utvärderar. Dessutom kan vårdaren agera. De nuvarande beslutsfattarna måste fatta beslut om anständiga arbetsförhållanden, ledarskap och se till att den mänskliga vårdardimensioneringen förverkligas.
Regeringen föreslår att den bindande minimi vårdardimensioneringen på 0,7 skjuts upp med mer än fyra år till år 2028. Denna plan försvagar ytterligare tillståndet inom äldreomsorgen och branschens attraktions- och hållkraft. SuPer håller fast vid att minimi vårdardimensionen på 0,7 ska träda i kraft den 1.12.2023.
Silja Paavola
Ordförande, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer