Opinion: Kollektivavtal viktigaste medlet för att lösa vårdarbristen
SuPer har den 4 maj gett två strejkvarsel för den privata socialservicebranschen. Strejkvarsel gäller vissa namngivna serviceboenden med heldygnsomsorg och vissa företag för småbarnspedagogik. Med början 2.5 utlystes förbud mot övertidsarbete och skiftbyte i hela den privata socialservicebranschen.
Arbetsgivarens förslag skulle inte ha löst den svåra vårdarbristen och inte heller minskat löneskillnaden mellan den privata och den offentliga omsorgs- och småbarnspedagogiksektorn. I stället skulle lönegapet ytterligare ha vuxit. Alla förhandlingsparter, arbetsgivarna medräknade, kom 2018 överens om att den offentliga sektorns stora löneförsprång ska reduceras under de kommande avtalsperioderna. SuPer har krävt att denna skrivning ska respekteras.
Förhandlingar om kollektivavtal är det viktigaste instrumentet för att lösa vårdarbristen, för det är arbetsvillkoren som skapar branschens dragningskraft. Lönen är en av de främsta faktorerna för dragningskraft, liksom att det finns tillräckligt många utbildade vårdare. Dessa frågor går hand i hand och det är märkligt att man på många sätt vill kringgå detta faktum. I åratal har andra metoder för att öka dragningskraften testats, men lönen vill man inte höja. Nu förvånar man sig över att det inte finns sökande till lediga jobb.
Det behövs lönehöjningar men det behövs också förbättringar i arbetsförhållanden och arbetshälsa. Lag och kollektivavtal stipulerar att arbetstagare har rätt till obruten semester men i den privata socialservicebranschen har det blivit sed att semestern måste tas ut i stumpar, vilket vittnar om svår vårdarbrist. Det visar att den privata sektorn har svårt att locka till sig arbetstagare eller ens semestervikarier. Enheter och företag klarar av sin verksamhet enbart tack vare att personalen tänjer sig till det yttersta genom övertidsarbete, skiftbyten och stympad semester.
Varje människas liv är värdefullt under hela livscykeln, varje dag och i varje stund. Alla människor har rätt att få den vård de behöver och samhället är skyldigt att trygga tillgången till vård. God vård respekterar människovärdet och livet, i alla dess skeden. Service kan inte erbjudas om de utbildade vårdarna inte räcker till. Vårdpersonalens utbildning är förutsättningen för en god och säker vård, för solid yrkeskunskap. Vi har inte råd att förlora utbildade vårdare till andra sektorer.
Med tanke på tillgänglig service och branschens dragningskraft är det viktigt att förstå hur krävande och ansvarsfullt dagens vårdarbete är. SuPer får allt oftare budskap om att medlemskåren är beredd att gå över till den offentliga sektorn om den privata sektorn inte korrigerar sina löner. Det är inte arbetet som tar slut. Frågan är i stället vem som ska kunna erbjuda service.
Silja Paavola
Ordförande, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer