Kolumn: Vaccinet tar oss till det nya normala
Förra året var tungt, och nu kan vi bara hoppas att det här nya året blir mycket bättre. Det finns många önskningar inför det nya året, men mest väntar vi ändå på en återgång åtminstone till det där nya normala. Färden har varit mödosam, men ändpunkten skymtar redan. Jag menar förstås det kommande coronavaccinet, som gör det möjligt att återgå till ett relativt normalt liv.
Hurdan är den värld vi har levat i sedan mars i år? Nästan alla SuPer-medlemmar har haft mask för ansiktet och annan mundering på sig i arbetet, för att hindra spridning av coronan. Här har vi lyckats bra. Under hösten har spridningen av coronaviruset varit annorlunda än på våren. Viruset har spritt sig över ett alltför stort område, över hela Finland, och fört med sig nya slags utmaningar. Man har på nytt varit tvungen att begränsa resande, träffar och samvaro. Landets regering har till och med kastat fram frågan om beredskapslagen igen. Allt det här påverkar människorna på olika sätt, men alltför många lider av de här begränsningarna.
Det har alltid funnits virus i världen som har dödat eller invalidiserat, och mot vilka människorna har kämpat. Emellanåt har man hittat bra sätt att hejda sjukdomen. Det vanligaste, och antagligen det bästa och enda sättet, är att vaccinera mot sjukdomen.
År 1952 började polio spridas i USA. Något år senare hade Jonas Salk utvecklat ett vaccin, som i rask takt började tillverkas och spridas ut i världen. Polio var en hemsk sjukdom. Alltför många dog, blev förlamade eller fick andra följder av sjukdomen. Jag minns bra när vi bodde i Norra Haga och grannens flicka insjuknade i polio. Hon fördes till sjukhus och när hon kom därifrån hade flickan på grund av delvis förlamning ”järnben”.
Vi fick ett nytt virus som utmanade samhället och nu har ett vaccin utvecklats. Det här är första gången i hela medicinens historia när kunniga vetenskapsmän och virologer har förenat sitt kunnande och använt världens bästa datorer för att få fram ett vaccin. För många är det nya vaccinet skrämmande, men skrämmande är också tanken att sjukdomen skulle fortsätta rumstera ibland oss.
De långvariga effekterna av coronan på samhället och människorna är ännu svåra att bedöma, men det finns redan tecken på att de är avsevärda. Vi måste ändå konstatera att någonting gott också kom av detta. Förhoppningsvis kommer var och en att minnas tre saker: handhygien, hosta i ärmen och rör dig bara på offentliga platser om du är frisk.
Jag antar att vaccinen har kommit in i landet i januari och att de som mest behöver vaccinationerna får dem. Avsikten är att skydda oss själva, våra närstående och dem vi vårdar och gå mot det där nya normala.
Jag önskar er ett gott nytt år med orden: Se bakom dig och tacka. Se framåt och lita. Se dig omkring och älska.
Silja Paavola
SuPers ordförande
