Kolumn: SuPers värden är kärnan i vårdarbetet

Superiterna arbetar på ett brett fält inom socialvård, hälsovård och fostran. Vår arbetsbeskrivning är ofta sådan att vi bär ansvar för andra människors hälsa och trygghet. Utbildningsnivån, den professionella kompetensen, uppdateringen av kunskaperna och förvärvandet av nya kunskaper är mycket viktigt för oss. Yrket får vi genom utbildningen, i arbetet fördjupar vi vårt yrke. Utbildningen är en synnerligen viktig grund i alla yrken, men det allra viktigaste för att man ska kunna utvecklas i sitt arbete är hur arbetsgivaren gör det möjligt att utnyttja det man lärt sig.

Vi gjorde en utredning av hur superiterna får utnyttja sin kompetens på sjukhus. Resultatet var speciellt: kompetensen går ordentligt till spillo, det är vanligt att den inte på långt när utnyttjas till fullo. Det här har vi inte råd med i Finland, all yrkeskompetens måste utnyttjas. Vårdsätten och vårdideologin på sjukhusen har utvecklats enormt. Man har insett att när en patient eller klient kommer in på vård ska den rehabiliterande vården eller behandlingen inledas genast, för att muskelkonditionen och tilliten till den egna förmågan ska kunna upprätthållas. Ett rehabiliterande grepp på vården ska inledas genast för alla åldrar, men ju äldre eller sjukare en människa är, desto viktigare är det att det sker omedelbart.

Det här budskapet har vi inom SuPer fört ut till arbetsplatserna. Man möter ofta, särskilt i sjukhusvärlden, de egendomligaste åsikter. Patienterna har så många iv-mediciner att en primärskötare eller en närvårdare inte kan utföra sitt arbete där. Struntprat säger jag. Iv-medicineringen är naturligtvis mycket viktig, men när vi tänker på saken ur patientperspektiv är primärvården och den dagliga rehabiliteringen lika viktiga. I synnerhet behöver de patienter som vårdas en längre tid på sjukhus eller är allvarligt sjuka en god primärvård och rehabiliterande vård för de dagliga funktionerna. De orkar inte annat. Också många äldre personer och personer med en grundsjukdom behöver rehabilitering när de tas in på sjukhus. En primärskötare eller en närvårdare är den bästa yrkespersonen för detta.

Vi samarbetade förra året med stiftelsen för vårdforskning Hoitotyön tutkimussäätiö för att sammanställa studien Painehaavaumien ehkäisy ja tunnistaminen aikuispotilaan hoitotyössä (Förebyggande och identifiering av trycksår i vården av en vuxen patient). Vi upptäckte att förekomsten av trycksår hade ökat just på de sjukhus där man hade minskat primärskötar- och närvårdarbefattningarna. Man kan nästan till hundra procent förhindra uppkomsten av trycksår med god primärvård och bra kroppsställning. Det här är ingen småsak, för vård och behandling av trycksår kostar över 420 miljoner euro på årsnivå. Man måste absolut konstatera att en patient drar mest nytta av ett mångprofessionellt team, där var och en utför sin del med samma överenskomna mål i sikte. I allt ska man tänka patientcentrerat, alltså hur en hjälpbehövande får mest nytta av en vårdform eller behandling.

Det kliniska vårdarbetet är viktigt. Vi får emellertid mer ut av vården när vi fokuserar på vårt sätt att utföra det. Och på dialogen och växelverkan. Målet för vården är att påverka klienten eller patienten positivt. Då växer dennas egna resurser och vi behövs inte längre i samma grad. Oberoende av om vi talar om behandlingen av sjukdomar eller om hur väl vi kan engagera en person i sin vård har växelverkan en stor betydelse. Kraften i växelverkan ligger i hur en människa upplever sin vård. Det räcker inte att vi definierar termen, utan vi måste begrunda vårt arbetes natur, där all växelverkan har ett stort värde.

När jag gick i skolan hade jag en bra lärare som sammanfattade saken bra. Yrket som vårdare är krävande. Man måste ha de yrkesmässiga kunskaperna och färdigheterna, men samtidigt måste man fundera på och inse hur stor makt vårdaren har i en situation med en hjälpbehövande. Den makten får inte missbrukas, utan måste användas till nytta för den vårdade. Med de här lärorna får vi effekter i arbetet och här passar också SuPers värden Respekt – Ansvar – Mod, som ni alla känner till.

 Vintriga hälsningar, Silja