Kolumn: Närvårdarnas kompetens behövs i specialistvården

Också i år uppmärksammas Nationella närvårdardagen den 27 januari, men nu gäller undantagsförhållanden.  Vi lever mitt uppe i coronakrisen. Inom den specialiserade sjukvården tar detta sig uttryck i ökad trötthet, rädsla och irritation. Vårdarna får tack för sitt arbete samtidigt som föga uppskattning visas för detta arbete.  Allt fler vårdare funderade på att byta bransch trots att vårdbranschen redan före coronakrisen led av personalbrist.  Sjukhusens tilltagande brist på vårdare gör det motiverat att lyfta fram den kompetens som en närvårdarexamen ger och hur denna kan utnyttjas på sjukhusen. 

Årligen utnyttjar nästan en tredjedel av finländarna utnyttjar den specialiserade sjukvårdens tjänster. Teknologin och vårdmetodernas snabba utveckling möjliggör vård av allt äldre och allt mer multisjuka personer. Detta ger ökad risk för olika komplikationer, så som trycksår, infektioner och fall. Om man inte försäkrar sig om god basvård och rehabiliterande vård kan sådana komplikationer leda till utdragna vårdperioder, ökade kostnader och större behov av permanent institutionsvård.

På sjukhusen arbetar närvårdarna nära patienterna. De följer med hur patienterna mår, ser till att de upprätthåller sin funktionsförmåga och stöder dem i arbetet på att uppnå sina mål. Fler närvårdare än hittills behöver ingå i multiprofessionella team också på akutmottagningarna och intensivvårdsavdelningarna, där det bevisligen finns få närvårdare eller inga alls.  Akutens patienter, i synnerhet de geriatriska patienterna, är problematiska och behöver omedelbar vård och omsorg för att onödig och kostsam intagning på avdelning ska kunna undvikas.

De viktigaste målen för hälsovården är att förbättra patientvårdens kvalitet, vårdens effektivitet och patientsäkerheten. Den samlade yrkeskompetensen för samtliga yrkesutbildade personer inom hälsovården behövs om dessa mål ska kunna uppnås.  Under årens lopp har närvårdarbefattningarna blivit färre och ändrats till befattningar för sjukskötare.  En attitydförändring tycks i alla fall vara på gång. På basis av SuPers enkät i fjol ser allt fler närvårdare ut att få anställning inom den specialiserade sjukvården.  SuPer hoppas att denna positiva utveckling fortsätter och att närvårdarnas andel i specialistvården växer.

Låt oss tillsammans se till att det också i framtiden finns yrkeskunnig vårdpersonal som sköter om att den specialiserade sjukvårdens tjänster är högklassiga, patientsäkra och kostnadseffektiva. Närvårdarna är villiga att arbeta på sjukhus och de söker sig till branschen eftersom de vill ge god omvårdnad. För att främja närvårdarnas sysselsättning är det viktigt att närvårdarstuderande tillåts praktisera inom specialistvården.  Om branschens studerande inte genom praktisk övning ges möjlighet att visa vad de kan är det svårt att identifiera och utnyttja den kompetens som en närvårdarexamen ger. Allas kompetens måste tas i bruk för att patienten ska få bästa möjliga vård.

Silja Paavola
ordförande
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer