Kolumn: Gör en resurs av de studerande
Utbildningssystemet ändras den 1 augusti. Ändringen märks bland annat i att man räknar kompetenspoäng för de nya studerandena och att man vill öka och förlänga perioderna med lärande i arbetet. Enligt den nya utbildningsplanen ska man beakta vad en studerande redan kan och vad denna måste lära sig för att få ett examensbetyg. För varje studerande görs en egen personlig studieplan i vilken det framgår hur befintligt kunnande har erkänts. Det betyder inte att man prutar på kvaliteten på lärandet och kunnandet, utan att i synnerhet vuxenstuderande kan ha inhämtat kunnande om någon del av utbildningen i andra yrken eller under sin arbetshistoria. Det här ska beaktas.
En utökning eller förlängning av perioderna med lärande i arbetet innebär att en handledare får allt mer att handleda. Ändringen kräver också en attitydförändring hos arbetsplatshandledaren till den handledning och det lärande som sker under lärandet i arbetet. Jag vet att de studerande ibland upplevs som en extra belastning. Många är verkligt trötta på att handleda studerande och på den tidsbrist som ständigt råder på arbetsplatserna. Här lönar det sig att sätta sig in i frågan och fundera på om någon annan kan fungera som handledare än en kollega som representerar precis samma yrkesgrupp.
Tidpunkterna för lärandet i arbetet och riskerna med en utökning av perioderna väcker diskussion. Vi har sett hur det går när man placerar lärandet i arbetet först och därefter en teoriperiod. Erfarenheten har varit att en studerande som ännu inte behärskar teorin inte heller fullgott förmår ta till sig lärdomarna under lärandet i arbetet. Så kan det ofta gå i fortsättningen, och därför måste vi fästa allt större uppmärksamhet på undervisningsmetoderna.
De utnämnda arbetsplatshandledarna är i hög grad vakter. Man måste se till att de egna kunskaperna är aktuella och uppdaterade och vara medveten om vilka värderingar och vilken yrkesidentitet man ingjuter i den kommande arbetstagaren. Vår uppgift som handledare är att kräva kunskaper och färdigheter av de studerande – vad de just i det stadiet av studierna ska kunna. Vi ska komma ihåg att vi själva har börjat som noviser och utvecklats till nestorer. Att lära ut kunskaper och färdigheter i rätt tid är ett stort ansvar som faller på en handledare. Naturligtvis har den studerande själv ansvar för att studierna löper och kunskaperna ökar, men det är på handledarens ansvar att handleda och lära ut nya saker och att hålla nyfikenheten inför yrket vid liv. Bara så får vi en ny arbetstagare som vill utveckla sitt arbete också i framtiden.
De studerande är trots utmaningarna en resurs i arbetet. Vi ska bara ändra våra egna attityder trots all brådska. Tänk om vi gör arbetet och undervisningen i form av pararbete, och den gemensamma uppgiften underlättar bådas fysiska arbetsbörda? Arbeta tillsammans, finns det någon naturligare situation för undervisning? Pararbetet är också en slags garanti för att den studerande får vara studerande och inte sätts i en arbetstagares position.
De studerande behöver teorikunskap till stöd för det praktiska arbetet och där är den egna kollegan en god sparringpartner. Skolan lär ut mycket, men allt stannar inte genast i minnet. Exempelvis kan en arbetsplatshandledare när han eller hon utför vårdåtgärder fråga och berätta vad, varför och hur åtgärderna ska skötas. När man fungerar tillsammans är alla sinnen som ska användas för lärande i bruk. Undervisningen och handledningen förändras. I det långa loppet är den bästa tacken man kan få att den kommande nya superitarbetstagaren är kunnig och engagerad i sitt arbete samt villig att utvecklas. Naturligtvis bör också arbetsgivaren uppskatta arbetshandledarens arbete och rikta arvodet för handledningen till handledaren.
Hälsningar, Silja