Kolumn: För barnets bästa

Den senaste tiden har det talats mycket om nödläget inom småbarnspedagogiken. Ämnet är inget nytt. SuPer har sedan länge i olika sammanhang tagit upp målsättningarna enligt lagen om småbarnspedagogik och pläderat för vettiga gruppstorlekar, lönesättning, arbetstidsmodeller, arbetsmängd, arbetssätt och de ständigt ändrade arbetstiderna.

De är återkommande teman där framstegen till det bättre går som vanligt sakta när det gäller allt som räknas till välfärdstjänster. Samtidigt som vi våndas över finansiering av välfärdstjänster och vårdarnas stress får vi läsa hur dessa tjänster borde bli mer lukrativa.

Vi kan börja med lagparagraferna. Vad säger lagen om småbarnspedagogiken? Med småbarnspedagogik menas en metodisk och målinriktad helhet av barnets uppfostran, undervisning och omsorg där särskilt pedagogiken framhålls.

När lagen stiftades var tanken att organisationskulturen ska ändras så att den blir en metodisk och målinriktad verksamhet som grundar sig på pedagogiken inom småbarnsuppfostran. Tanken är att läraren eller barnskötaren motiverar barnet att uppnå överenskomna mål. Och för att uppnå dessa mål måste den vuxna möjliggöra inlärning av det nya genom att visa, berätta, leda, leka och agera. Allt detta är fint och bra, det är för barnets bästa, och därför har lagen om småbarnspedagogiken stiftats.

Lagen har goda avsikter men allt har inte riktigt klaffat.

När lagen stiftades fastställdes även personalstrukturen och då blev tillgången till arbetstagare ett problem. Det finns inte tillräckligt med personal till alla grupper inom småbarnspedagogiken när kravet är två lärare och en barnskötare. Åtminstone för gruppen treåringar och yngre skulle personalstrukturen med en lärare och två barnskötare passa bättre.

Planering av småbarnspedagogiken hör till allas uppgifter, inte bara lärarens. När planering gäller alla är också alla medvetna om vad som ska göras och varför.

Problemen med gruppstorlekarna är kända för alla och överallt. Lagen möjliggör tricksandet vilket med säkerhet inte var meningen med lagen.

När arbetet inom småbarnspedagogiken enligt lagen ska vara metodiskt och målinriktat så måste man få göra det i enlighet med dessa principer. Då skulle lagens anda och barnets bästa förverkligas mycket lättare, och arbetet inom småbarnspedagogiken skulle vara lockande och meningsfullt.

Hälsningar,

Silja