Kolumn: Bra och dåliga pengar
Många säger att pengar gör dig inte lycklig, men hundratusen på kontot gör livet lite lättare.
Pengar blir dåliga när de dikterar allt. Nu upprepas överallt mantrat ”pengar löser allt”, det görs främst hos finansministeriet, och när det talas om offentliga och offentligt finansierade tjänster.
Målsättningen är att få budgetarna inom välfärdsområdenas tjänster i balans till år 2026, annars går det illa. Det är finansministeriet som fastställer budgetarna. Uppgiften är inte lätt när man vet att sote-tjänsterna har underbudgeterats i flera år.
Slutsatsen är redan klar: nedskärningar i servicenätet är det enda sättet. Ingen vet ännu hur klokt det är, men i utgiftsbudgeten ser det bra ut. Dock har ännu inga effektivitetskalkyler gjorts. Tjänsterna är lagstadgade men tillgången till service försvåras när det gallras i servicenätet. Det är långt till långt bort. Kommer diagnosen för sent? Det ökar kostnaderna.
Välfärdstjänsterna är SuPer-medlemmarnas arbete oavsett vem som producerar tjänsterna. Nu är det så att både arbete och produktion styrs endast och enbart av pengar, eller snarare av brist på pengar. Men staten Finland är rik. Åt vilket håll pengarna styrs är ett aktivt val och i Finland beror dessa val mycket på den rådande politiken. Vi har grundlagen samt andra lagar och förordningar som tvingar oss att agera enligt dem, precis som SuPer-medlemmarna i sitt arbete agerar enligt lagar och förordningar. Lagar och förordningar ska respekteras och kommer före pengarna, det fastslår grundlagen. Alla människor som behöver vård ska vårdas och behandlas oavsett ålder eller ort.
Vårdarbristen är en realitet, det är ingen som förnekar det. Förbundet har svarat på denna utmaning. Vi har åstadkommit en bra löneuppgörelse vilket har lett till att situation blivit något bättre. Som en av de största välfärdsområdenas chefer konstaterade: Löneuppgörelsen var bra, med hjälp av den har vi fått nya vårdare.
SuPer-medlemmarna kan arbeta inom social-, hälso- och pedagogiksektorn, vårda och handleda alla, från spädbarn till seniorer. Yrket täcker många områden och det är bra för vårdare behövs verkligen. Även inom sjukhus- och mottagningsvärlden råder vårdarbrist. Som medicin mot bristen kan man kanske föreslå granskning av arbetsbeskrivningar. Ingen organisation eller dålig lag får klippa vingarna av yrkespersonens utvecklingsvilja.
Vårdardimensioneringen ökade patienttryggheten och klargjorde arbetsfördelningen i de fall där vårdarens arbete riktar sig till vård av människan. Attraktionskraften för branschen ökade. Nu har vi framför oss en kraftmätning igen; på vilket sätt tekniken kan ersätta vårdaren trots att man inte vet hur mycket teknik används för närvarande.
När man vill minska antalet vårdare är det alltid pengar som ligger bakom. I verkligheten har vi vårdare framför oss en människa som behöver hjälp, och frågan är om vi har resurser att hjälpa henne eller inte.
En bra vård innebär också att individen känner sig delaktig.
Hälsningar
Silja