En undersökning från SPEK: Närvårdarna är oroade över klienternas trygghet

Över 40 procent av närvårdarna och primärskötarna  är oroade över sina klienters trygghet varje vecka, dagligen eller till och med hela tiden. Det som främst väcker är rädslan för att klienten faller samt olyckor och rörelse- och funktionsförmågan. I en enkät till medlemmarna i Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer ställdes frågor om erfarenheter och anledningar till oro som rör tryggheten i hemmet hos dem som vårdas och om svarsgivarnas arbetsförhållanden, krafter och kunskaper om trygghet. Undersökningen har gjorts av Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö - Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland ry i samarbete med SuPer.

– Oro förekommer främst inom hemvården där två tredjedelar kände oro för klientens trygghet minst varje vecka, berättar Tarja Ojala, specialforskare på SPEK. I synnerhet tryggheten för äldre klienter och klienter med demenssjukdomar oroade de anställda. Den ständiga oron framkom i synnerhet under nattarbete.

Knappt en femtedel av svarsgivarna var oroad bara för en viss klient. Mer än hälften oroade sig för flera klienter. En tiondedel var orolig för alla eller nästan alla klienter.

Oron över klienternas trygghet är vanligare i tjänst inom den offentliga sektorn än på privat håll, trots att ständig oro upplevs inom båda sektorerna nästan lika mycket. Skillnaden förklaras med olika klientgrupper och vårdformer. Inom hemvården är man mer oroad över tryggheten än inom andra vårdformer, och hemvården är en tjänst som är vanligare inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn eller hos någon annan aktör. Oron över klienternas trygghet var likartad i hela Finland.

Klienternas olycksfall och funktionsförmåga utgjorde de största anledningarna till oro

De största bekymren som framgick av enkäten var oron över att klienten faller, olyckor, rörelse- och funktionsförmågan. För dessa var cirka 70 procent av svarsgivarna bekymrade. Svarsgivarana oroade sig även för boendetryggheten på allmän nivå, hot om våld och läkemedelssäkerhet. För dessa var knappt hälften oroade och för att klienten tappar bort sig och försvinner närmare en tredjedel. För rusmedel, tobaksrökning och matlagning oroade sig cirka en femtedel av svarsgivarna. Oron var klart vanligare inom hemvården än inom andra vårdformer.

Andra orosmoment som framkom i fråga om klienttryggheten var klienternas våldsamhet mot varandra. Av svaren framgick likaså otillräckligheten inom vården och omsorgen som enligt många svar berodde på den snäva personaldimensioneringen, tidsramen eller fel vårdenhet.

Det finns utvägar för att stilla oron

Cirka hälften av svarsgivarna (52,3 %) var helt eller av rätt samma åsikt om påståendet I mitt arbete har utvecklingen av tryggheten varit positiv/tryggheten har kunnat förbättras under det senaste halva året - senaste året. Emellertid ansåg en fjärdedel att utvecklingen försämrats.

Snäv personaldimensioneringen, ökad brådska, belastning av personalen och sjukfrånvaro har nämnts som bakomliggande orsaker till den negativa utvecklingen av tryggheten. Det framkommer även anmärkningar om att man genom att åberopa inbesparingar stoppar förslag till utveckling.

Enligt SuPer sker i synnerhet förbättringen av personaldimensioneringen alltför långsamt på enheterna. Arbetstagare ska proaktivt gripa sig an brister och åtgärda dem.–De anställdas rapporter ska tas på allvar, påminner SuPers ordförande Silja Paavola.

Stöd till personalens kunskaper om trygghet

Även om det är vanligt att vårdpersonalen oroar sig för klienterna, finns det trots allt lösningar att ta till. Genom omsorgspersonalens kunskap om trygghet kan läget förbättras. Dessutom har ett SPEKs projekt som gäller deltagande trygghet för särskilda grupper (Osallistava turvallisuus erityisryhmille -hanke) visat att det är möjligt att utveckla den egna kunskapen om säkerhet och trygghet hos de klienter som bor hemma.

– Hjälp ger även trygghetsteknik och omsorgstjänster, säger Ojala. – Liksom även alternativ som baserar sig på gemenskap och engagemang. Förutom familjen och släktingar, kan även grannar och frivilliga erbjuda hjälp.

– Resultaten från undersökningen kommer vi att utnyttja i trygghetsarbetet och trygghetsutbildning för såväl klienternas som för vårdpersonalens bästa, säger experten på SuPer Soili Nevala.

Enkäten skickades till cirka 32 000 medlemmar i SuPer och kunde besvaras från 14 februari till 12 mars 2019. På enkäten svarade 3 430 medlemmar.

SPEK vill uppmärksamma den åldrande befolkningens trygghet och tryggheten hos dem som behöver särskilt stöd. Organisationens mål är ”Tryggt boende för alla”.  

SuPer har 90 000 medlemmar som är utbildade inom social- och hälsovård eller fostran. De arbetar både inom den offentliga och inom den privata sektorn.

Mer information:
Tarja Ojala, specialforskare, SPEK, 044 761 0376 tarja.ojala(at)spek.fi
Soili Nevala, expert, SuPer, 09 272 79 157, 050 385 4130, soili.nevala(at)superliitto.fi