Debatt: Kommunernas sparåtgärder hotar vårdens kvalitet

I många kommuner och samkommuner pågår som bäst samarbetsförhandlingar med sikte på att spara in på personalen. För närvarande gäller förhandlingarna omkring 12 000 av SuPers medlemmar och antalet växer hela tiden. Bland sparåtgärderna som har använts finns frivilligt talkoledigt, avtal om omvandling av semesterpengen, permittering och till och med uppsägning. Nedskärningarna innebär ett hot mot vården och är konfliktfyllda eftersom fler vårdare egentligen borde anställas.

Det behövs tillräckligt mycket personal alla tider på dygnet för att trygga en säker och god vård för klienter och patienter i området. Servicen får inte riskeras. Om antalet vårdare minskas måste arbetsgivaren säga rent ut vem det är som ska lämnas utan vård.

Personalbristen har bland annat lett till att akutvårdens väntetider har förlängts och poliklinikernas verksamhet blivit lidande. Klienter och patienter har fått sämre vård på avdelningar och i enheter för hemvård och hemservice. 

Äldreomsorgens klienter är i sämre skick än tidigare i Finland. Vårdpersonalen har trots detta inte utökats och äldreomsorgens nivå närmar sig vanvård. Äldreomsorgslagen förutsätter att kommunerna anslår tillräckliga resurser för att trygga äldreomsorgstjänsterna. Kommunens penningbrist är ingen ursäkt för lagbrott. SuPer kommer att mycket noga följa med hur tjänsteinnehavarna, som arbetar under tjänsteansvar, i sådana situationer agerar.

Hemvårds- och hemserviceenheternas verksamhet måste i alla lägen tryggas så att säkerheten för hemmaboende klienter inte är hotad och så att vård- och serviceplaner kan genomföras.

Permitteringar kan leda till att de verkliga inbesparingarna blir negativa genom att man tvingas pruta på grundvården. Då måste gamla människor också flyttas från primärvård till dyrare vårdplatser, vilket höjer utgifterna för specialistvård.

Överbelastad personal betyder ökad sjukfrånvaro och leder till att vårdpersonalen i förtid måste avgå med invalidpension. Redan nu byter allt fler närvårdare bransch på grund av att de inte orkar och på grund av etisk stress.

Den arbetsgivare som sparar på personalen skada sin image på ett sätt som försvårar möjligheterna att anställa utbildad arbetskraft.

Det måste bli ett slut på kommunernas uppsåtliga underbudgetering. Lösningen på problemet med kontinuerlig underbudgetering kan ligga i bredare axlar, det vill säga kommunsammanslagningar, eller i en justering av statsandelssystemet så att de regionala behoven bättre beaktas. Viktigaste är i alla fall att de politiska beslutsfattarnas värderingar förändras.

Silja Paavola
ordförande
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer