Debatt: Förstärkande av delaktigheten är en betydande del av handikapparbetet

Inom handikapparbetet fortsätter förändringarnas tid som redan pågått i många år och som tar sig uttryck i en omsättning på tjänsteproducenter och förändring av handlingsmodellerna. SuPer utredde våren 2019 erfarenheterna av handikapparbete bland sina medlemmar och de särskilda inslag som uppträder inom branschen (Selvitys superilaisista vammaistyössä 2019) (Utredning över supermedlemmarna inom handikapparbetet).

Skötardimensioneringen motsvarar inte klienternas servicebehov när det gäller tjänster för personer med funktionsnedsättning. Tiden som används för att stöda självbestämmanderätten beaktas inte tillräckligt när det gäller antalet skötare. Väntetiderna drar ut på tiden och arbetet måste utföras brådskande. Av den här anledningen utför i allt högre grad skötarna arbete och tar beslut som hör till klienten. I handikapparbetet består problemet i känslan av otillräcklighet och den etiska belastningen när det inte är möjligt att utföra arbetet på det bästa möjliga sättet.

Skötardimensioneringen har försvagats ytterligare när stödarbete har överförts på vårdpersonalen och när till exempel det förändrade servicebehovet som beror på att klienten blir äldre inte har beaktats i dimensioneringen.

Omsättningen bland de anställda och vikarierna medför utmaningar i fråga om introduktion och arbetsfördelning och påverkar servicekvaliteten och klientsäkerheten. Den fortgående omsättningen ökar beteendestörningarna bland klienterna och deras våldsamma bemötande av personalen. Med tanke på högklassiga tjänster och hur de anställda orkar i arbetet är det viktigt att antalet ordinarie utbildade skötare utökas och att deras arbetsinsats inriktas på det egentliga klientarbetet på arbetsplatserna.

Stödet för klienternas självbestämmanderätt och förstärkande av delaktigheten utgör grunden för handikapparbetet. På 40 procent av arbetsplatserna arrangeras inkluderande verksamhet varje vecka eller mer sällan vilket står i strid med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är inte möjligt att ordna verksamhet som främjar delaktigheten på grund av den otillräckliga skötardimensioneringen.

Bland dem som besvarade SuPers enkät uppgavs att klienterna på 74 procent av arbetsplatserna i regel alltid får bestämma om sina egna angelägenheter. Av respondenterna uppgav en fjärdedel att klienterna ibland får besluta om sina egna angelägenheter. Besluten för klienternas räkning tas vanligtvis av deras föräldrar och av personalen när det på grund av att skötardimensioneringen är för liten inte är möjligt att höra enskilda önskemål.

Vi frågade vad supermedlemmarna som utför handikapparbete skulle vilja utveckla i arbetet och vad det skulle kräva. I svaren framhävs framför allt behovet av ökade skötarresurser och kompletterande utbildning samt förstärkt uppskattning av branschen. Arbetstagarna önskar att det skulle framgå både av lönen och av de allmänna attityderna att branschen uppskattas.

Man vill utföra arbetet etiskt hållbart och så att klienternas självbestämmanderätt stärks vilket med de nuvarande resurserna inte är helt möjligt. Dessutom önskar de som utför handikapparbete att de hörs när de fattas beslut om handlingsmodeller tjänster så att beslut inte fattas utan förståelse för deras faktiska verkningar.

Silja Paavola
ordförande
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer