Vårdarna överväger att lämna branschen

Den privata socialservicebranschen tvingas betala en dubbel eller trefaldig jourersättning för att över huvud taget få folk till arbetsskiften.

Användning av jourersättning och storleken på den är ett exempel på hur allvarlig vårdarbristen är inom den privata sektorn.

- Jourersättningen kan rädda ett enskilt arbetsskift men den löser inte vårdarbristen, säger avtalsförhandlaren Jukka Parkkola vid SuPer.

Tre fackförbund genomförde i april-maj en gemensam medlemsenkät vars resultat överraskade även de själva. Situationen är värre än man trott.

- Svaren och särskilt intensiteten i de öppna frågorna visar att vårdarna i praktiken är redo att byta till vilka som helst arbetsuppgifter utanför den egna branschen.

I enkätsvaren kom fram att över hälften av vårdarna inom den privata socialservicebranschen ofta eller ständigt överväger att byta arbete. Merparten överväger att lämna sote-branschen helt och hållet. De svarande uppgav att de kunde tänka sig att fortsätta anställningen hos den nuvarande arbetsgivaren om de fick högre lön. Pengar var vårdarnas lösning även för arbetsgivarens problem med att anställa ny personal.

Flexibilitet på bekostnad av vårdarnas orkande

Situationen tillspetsades i och med omsorgskrisen och coronapandemin 2019. Kraven  och arbetsmängden har ökat och särskilt inom äldrearbetet har omsorgsbehovet ökat. Problemen gäller hela sote-branschen, men i vinstdrivande företag är situationen sämre än inom den offentliga sektorn.

- Svaren visar att arbetstagarnas trygghet måste förbättras. Det som ur arbetsgivarens synpunkt är flexibilitet och eliminering av stelbenthet betyder för den enskilda arbetstagaren försämringar i de redan dåliga arbetsförhållandena.

Särskilt inom den privata sektorn försöker arbetsgivarna slippa sina arbetsgivarskyldigheter genom att föredra tillfälliga anställningar där arbetstagaren inte till exempel får lön för sjukdomstid eller söckenhelgsersättning. Vanligt är också att skiftlistan ändras ofta och med kort varsel.

För arbetstagarorganisationer är korrekt användning av jourersättning inte något problem i sig. Inom låglönebranschen kan jourersättningar vara betydande sett ur försörjningsaspekten. Men de återkommande dubbelskiften och ständiga ändringar i skiftlistan tär på arbetstagarens välmående och riskerar återhämtningen efter arbetet.

- Jourersättning är ett dyrt och effektlöst plåster. Den betalas inte heller alltid ut utan man försöker med alla till buds stående medel få folk att arbeta övertid utan ersättning, konstaterar Parkkola.

SuPer, Tehy och Erto har gemensamt utarbetat enkäten angående vårdarnas välmående inom den privata socialservicebranschen och 3635 medlemmar som arbetar inom den privata omsorgsbranschen och småbarnspedagogiken har svarat på enkäten. Branschens kollektivavtal SOSTES löpte ut i slutet av april men förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal är i gång.

Text Saija Kivimäki