Vanliga frågor om krav på personalens coronavaccinstatus

SuPers riktlinjer och vanliga frågor om krav på personalens coronavaccinstatus (enligt den temporära paragrafen 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar)

Uppdaterat den 1.2.2022

Ett temporärt tillägg har gjorts i lagen om smittsamma sjukdomar 48 a §. Tillägget gäller kravet på coronavaccinering av personal inom social- och hälsovården. Coronavaccinering är inte obligatorisk, men ett bristfälligt coronaskydd kan leda till avbrott i arbetet och löneutbetalningen.

Tillägget är i kraft 1.1.2022–31.12.2022.

48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar föreskriver att man för sådana uppgifter inom social- och hälsovården som innebär smittrisk till följd av närkontakt med sådana klienter eller patienter för vilka sjukdomen covid-19 riskerar att få allvarliga konsekvenser inte får anlita personer som inte har påvisat att de har skydd mot sjukdomen covid-19 till följd av vaccinering eller till följd av högst sex månader tidigare genomgången, laboratorieverifierad covid-19.

Tilläggets huvudsakliga syfte är att skydda liv och hälsa hos klienter och patienter samt personal. Lagen om smittsamma sjukdomar 48 a § tillämpas förutom på personal också på tjänstemän och tjänsteinnehavare samt studerande som deltar i praktik.

SuPer rekommenderar coronavaccination. Med vaccinet skyddar arbetstagaren inte bara sin egen hälsa utan också sina nära och kära, patienter och klienter.

Är coronavaccination obligatorisk för personalen?

Nej. Deltagande i coronavaccination kommer även i fortsättningen att vara frivilligt. Vägran att vaccinera sig kan dock leda till att du omplaceras till andra uppgifter eller avbrott i ditt arbete, under vilken tid ingen lön utbetalas.

När träder Lagen om smittsamma sjukdomar 48 a § i kraft?

Tillägget är i kraft 1.1.2022–31.12.2022.

Arbetsgivaren har rätt att behandla hälsouppgifter som berör en arbetstagares coronavaccination genast den 1.1.2022. Coronavaccination kan dock krävas av arbetstagaren tidigast den 31.1.2022. Arbetstagaren kan fortsätta sitt arbete som vanligt till den 30.1.2022, även utan att ha tagit coronavaccination.

Vilka arbetsuppgifter förutsätter skydd mot coronavirus antingen genom tidigare vaccinering eller genomgången sjukdom?

Alla sådana uppgifter inom social- och hälsovården som innebär smittrisk till följd av närkontakt med sådana klienter eller patienter för vilka sjukdomen covid-19 riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Bestämmelserna begränsas alltså inte enbart till vårdpersonal. De gäller också till exempel personer i sådana städ- eller kosthållsuppgifter som i sina uppgifter kan orsaka risk för covid-19-smitta för klienter eller patienter till exempel när de vistas i samma utrymme eller rum som de.

I praktiken kan närkontakt vid vård av klienter och patienter som hör till de medicinska riskgrupperna förekomma inom vilken som helst enhet för social- och hälsovårdstjänster. Sådana enheter är till exempel serviceboendeenheter i äldreomsorgen, intensivvårdsavdelningar samt avdelningar för organtransplantationer, cancervård och första hjälp.

Arbetsgivaren bör bedöma i det enskilda fallet om det vid verksamhetsenheten finns sådana uppgifter som innebär smittrisk till följd av närkontakt med klienter eller patienter som hör till de medicinska riskgrupperna.

Gäller 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar även hemvård?

Ja.

Gäller 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar småbarnspedagogik?

Nej.

Ett hurudant skydd mot coronavirussjukdom förutsätts av arbetstagaren?

Enligt 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar bör arbetstagaren påvisa att de har skydd mot sjukdomen covid-19 antingen:

till följd av vaccinering ELLER
till följd av högst sex månader tidigare genomgången covid-19-sjukdom.

Vad avses med det skydd som vaccination ger mot coronavirussjukdom?

Det skydd som coronavaccination ger avser det skydd som en person utvecklar som ett resultat av en komplett uppsättning coronavacciner. Det skydd som vaccinationen ger avser även skyddet en person med genomgången coronavirussjukdom mer än sex månader tidigare fått efter att ha fått en coronavaccination (sjukdom och en vaccindos).

Det är dock inte antalet doser vaccin som är avgörande, utan den skyddande effekten av vaccination mot coronavirussjukdom baserat på medicinsk kunskap och forskning. Således bör arbetstagaren vid behov också ta boosterdoser.

Vi rekommenderar att man tar coronavacciner i enlighet med rekommenderade vaccinationsintervall.

Kan arbetsgivaren kräva coronavaccination av en arbetstagare med mindre än sex månader tidigare genomgången covid-19?

Nej. Enligt lagen bedöms mindre än sex månader tidigare genomgången covid-19 utgöra adekvat skydd.

Obs. Längre än 6 månader sedan genomgången covid-19-sjukdom utgör inte tillräckligt skydd, utan arbetstagaren bör ta coronavaccination. Det lönar sig att ta vaccinationen i god tid före utgången av 6 månadersperioden, för att det skydd vaccinet ger ska hinna utvecklas. Arbetstagaren bör därtill ta boosterdos.

Vilka är de klienter eller patienter för vilka coronavirussjukdomen riskerar att få allvarliga konsekvenser?

Klienters och patienters mottaglighet för de allvarliga konsekvenserna av coronavirussjukdomen bedöms på medicinska grunder.

Exempel på sådana klient- och patientgrupper för vilka coronavirussjukdomen riskerar att få allvarliga konsekvenser är äldre samt personer med underliggande sjukdomar som mycket kraftigt ökar känsligheten för sjukdomen. Sådana underliggande sjukdomar är till exempel de som ingår i grupp 1 och 2 enligt den förteckning utifrån en medicinsk riskbedömning som Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat. (Institutet för hälsa och välfärd. Vaccinationsordning för personer som är mottagliga för allvarlig coronavirussjukdom.)

Vad händer om jag inte går med på att ta coronavaccinet?

Om en arbetstagare inte har det skydd mot coronavirussjukdom som vaccination eller sjukdom ger, eller om hen inte går med på att lämna ut uppgifter till arbetsgivaren, får hen endast av särskilda skäl användas i ovan nämnda arbetsuppgifter.

Om inget särskilt skäl har funnits, bör arbetsgivaren i första hand utreda, om arbetstagaren kan hänvisas till andra uppgifter.

Arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla annat arbete är omfattande. Arbetsgivaren ska i första hand erbjuda annat arbete i enlighet med arbetsavtalet. Om inget lämpligt arbete står till buds bör arbetstagaren erbjudas andra lämpliga uppgifter. Arbetets lämplighet bör framför allt bedömas utifrån arbetstagarens kompetens, utbildning, kunskaper och arbetslivserfarenhet.

Om inget lämpligt arbete står till buds, eller om arbetstagaren vägrar ta emot det, avbryts arbetet och arbetstagaren erhåller inte lön för den tid som arbetet förhindras.

Vad avses med särskilda skäl, på basen av vilka arbetsgivaren kan använda sig av ovaccinerad personal?

Arbetsgivaren får endast av särskilda skäl använda personer som inte har tillräckligt skydd mot coronavirus i arbete i nära kontakt med klienter och patienter som hör till de medicinska riskgrupperna. I dessa situationer ska arbetsgivaren bland annat se till att adekvat skyddsutrustning används.

En särskild anledning kan till exempel vara bristen på arbetstagare med adekvat skydd mot coronavirussjukdom. En arbetstagare som har börjat få coronavaccin (har fått en coronavaccindos) men ännu inte fått en komplett uppsättning vaccin kan också användas.

I detta fall bör arbetsgivaren se till att arbetstagaren får hela vaccinationsserien mot covid-19 i enlighet med rekommendationen.

Vad händer om jag inte kan ta vaccinet av medicinska skäl?

En arbetstagare som av medicinska skäl inte kan ta vaccinet, kan fortsätta arbeta, om hen kan uppvisa ett intyg över negativt resultat av ett coronatest. Testet ska ha utförts högst 72 timmar före arbetstagaren anländer till arbetsskiftet.

En arbetstagare som inte är vaccinerad av medicinska skäl inte är vaccinerad kan dock inte krävas att göra ett coronatest om arbetsgivaren samtidigt använder ovaccinerad personal, till exempel på grund av brist på vårdpersonal.

Arbetstagaren bör, om så önskas, tillhandahålla tillförlitliga bevis som har fastställts av en läkare för att hen har ett medicinskt skäl som förhindrar coronavaccination.

Det medicinska skälet till att personen inte låtit vaccinera sig ska bedömas enligt anvisningar från Institutet för hälsa och välfärd, och ett sådant skäl kan till exempel vara att personen har fått en ovanlig allergisk reaktion efter vaccineringen och att inget alternativt vaccin är tillgängligt. Personens vaccinationsserie har då blivit på hälft.

Tester för att få ett covidintyg av medicinska skäl är avgiftsfria. Kommunen bör avgiftsfritt ordna den covid-19-testning som i kommunen bosatta personer som av medicinska skäl inte kan ta ett covid-19-vaccin behöver för att få ett covidintyg.

Kan arbetsgivaren avbryta löneutbetalningen, om annat arbete inte kan erbjudas eller om jag tackar nej till annat arbete?

I en situation där arbetstagaren inte har tillräckligt skydd mot coronavirussjukdom och arbetsgivaren inte erbjuder annat arbete eller arbetstagaren tackar nej till det arbete som erbjuds, förhindras arbetet av skäl som beror på arbetstagaren.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för den tid arbetet förhindras, om inte något annat har avtalats.

Arbetet förhindras och löneutbetalningen avbryts till dess att arbetstagaren uppfyller villkoren i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar, exempelvis genom att erhålla erforderligt vaccinskydd, eller när arbetsgivaren kan erbjuda arbetstagaren annat lämpligt arbete.

Arbetsförhinder och avbrott i löneutbetalning ska dock upphöra senast när 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar upphör att gälla den 31.12.2022.

Lönestopp är en sista utväg och arbetsgivaren måste först noggrant utreda möjligheterna att erbjuda arbetstagaren annat arbete.

Hur ska en arbetstagare meddelas om avbrott i löneutbetalning? Måste arbetstagaren ansöka om obetald ledighet?

Inget har föreskrivits gällande anmälningsskyldighet för avbrott i löneutbetalning, men det vore lämpligt att skriftligen meddela arbetstagaren åtminstone när avbrottet i löneutbetalningen börjar. Arbetstagaren kan be arbetsgivaren om ett skriftligt meddelande.

Arbetstagaren behöver inte ansöka om obetald ledighet. Men om du vet att du ska arbeta någon annanstans under avbrottet i löneutbetalningen, bör du försöka komma överens med din arbetsgivare om exempelvis obetald ledighet.

Kan arbetsgivaren avbryta löneutbetalningen innan man har utrett möjligheten till annat arbete?

Avbrott i löneutbetalningen är en sista utväg. Enligt SuPers uppfattning kan löneutbetalningen inte avbrytas förrän arbetsgivaren har utrett om arbetstagaren kan placeras i annat arbete.

På vilket sätt ska arbetsgivaren bevisa att man har utrett möjligheten till annat arbete?

Lagen om smittsamma sjukdomar föreskriver inte hur en arbetsgivare ska bevisa att man har utrett möjligheten till annat arbete. Vid en eventuell tvist ska arbetsgivaren i sista hand inför domstol kunna bevisa att man har fullgjort sin skyldighet att erbjuda annat arbete.

Om du misstänker att din arbetsgivare inte har utrett möjligheten till annat arbete kan du be arbetsgivaren om en skriftlig redogörelse. Kontakta vid behov arbetsplatsens förtroendeman eller

SuPers intressebevakningsenhet.

Kan jag ta emot annat arbete under avbrottet i löneutbetalningen?

Arbetstagaren kan i princip ta emot annat arbete under sin fritid (mer information: SuPer-tidningen: Työntekijän oikeus tehdä työtä toiselle työnantajalle)

Om min löneutbetalning avbryts, kan min arbetsgivare beordra mig tillbaka till arbetet? Hur snabbt måste jag återgå till arbetet?

En arbetstagare är i princip skyldig att under avbrottet i lönebetalningen ta emot arbete enligt sitt anställningsavtal, om inte något annat har avtalats. Arbetstagaren ska ges skälig tid att återgå till arbetet.

Av den här anledningen rekommenderar vi att du kommer överens med din arbetsgivare om till exempel obetald ledighet om du vet att du ska arbeta någon annanstans under löneavbrottet.

Tjänar man in semester under avbrottet i löneutbetalningen?

Nej.

Kommer sjuklön att betalas ut om jag blir sjuk innan avbrottet i löneutbetalningen? Vad händer om jag blir sjuk efter avbrottet i löneutbetalningen?

Lagen om smittsamma sjukdomar har tyvärr inte tagit ställning till denna fråga.

SuPers uppfattning är, att man då det gäller löneutbetalning under sjuktid, bör tillämpa den s.k. tidsprioritetsprincipen. Det innebär att skyldigheten att betala lön som huvudregel bestäms enligt det första skälet till frånvaro.

Om sjuktiden började före avbrottet i löneutbetalningen, ska lön under sjuktiden betalas ut även efter att arbetsgivaren skulle ha rätt att göra avbrott i lönebetalningen på grund av att arbetstagaren inte vaccinerats.

Skyldighet att betala lön under sjuktid föreligger dock inte om arbetsgivaren har hunnit meddela om avbrottet i löneutbetalningen innan arbetstagaren insjuknade. Så har varit fallet, åtminstone i permitteringssituationer, när det har gällt meddelande om permittering.

Om sjuktiden har börjat efter avbrottet i löneutbetalningen har arbetstagaren inte rätt till lön under sjuktiden.

Det bästa sättet att säkerställa att arbetet fortsätter och att undvika avbrott i löneutbetalningen är att ta coronavacciner i enlighet med rekommenderade vaccinationsintervall.

Kan jag få arbetslöshetsersättning under avbrottet i löneutbetalning?

Nej. Enligt regeringens förslag i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar kan en arbetstagare inte få ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring om arbetet och löneutbetalningen har avbrutits på grund av skäl som beror på arbetstagaren.

Utkomststöd är tillgängligt som arbetstagarens yttersta trygghet om de förutsättningar som föreskrivs för det uppfylls.

Kan arbetsgivaren säga upp mig om jag inte tar coronavaccination?

Nej. Vägran att vaccinera sig är inte saklig grund för uppsägning. Bristen på adekvat covid-19-skydd kan trots det leda till avbrott i arbetet och löneutbetalningen.

Om en arbetsgivare utövar påtryckning eller hotar med uppsägning/varning på grund av coronavaccinet, bör medlemmen kontakta sin egen förtroendeman eller skyddsombud. Om arbetsgivaren vidtar åtgärder måste arbetsgivaren uppmanas att skriftligen motivera åtgärden.

Om det inte finns någon förtroendeman eller skyddsombud på din arbetsplats, kan du kontakta SuPers intressebevakningsenhet direkt.

Har arbetsgivaren rätt att behandla hälsouppgifter som berör arbetstagarens vaccinationsskydd mot covid-19?

Ja. Arbetsgivaren har rätt att behandla hälsouppgifter som berör en arbetstagare eller en studerande som utför praktik för att säkerställa adekvat covid-19-skydd (48 a § 2 i lagen om smittsamma sjukdomar). De föreslagna bestämmelserna ska också tillämpas på tjänstemän och tjänsteinnehavare.

Arbetsgivaren ska bevara sådana uppgifter som arbetsgivaren har i sin besittning som berör en arbetstagares hälsotillstånd separat från andra personuppgifter som arbetsgivaren samlar in.

Hälsouppgifter får endast behandlas av personer som på grundval av dessa uppgifter förbereder eller fattar anställningsbeslut eller genomför dem. Arbetsgivaren ska utse dessa personer eller definiera de uppgifter som innebär behandling av hälsouppgifter. Personer som behandlar uppgifterna får inte lämna ut dessa uppgifter till tredje part under eller efter anställningsförhållandet.

Var kan en arbetsgivare hämta arbetstagarens hälsoinformation för att säkerställa covid-19-skydd?

Uppgifter om covid-19-skydd ska begäras av arbetstagaren själv. Om arbetstagaren inte lämnar ut uppgifter anses arbetstagaren inte ha ett adekvat skydd.

Hur kan skydd mot covid-19-skydd påvisas för arbetsgivaren?

Arbetstagaren måste tillhandahålla en adekvat och tillförlitlig redogörelse för sitt covid-19-skydd. Arbetsgivaren har rätt att begära en skriftlig redogörelse.

Vad händer om jag vägrar att lämna ut min hälsoinformation till min arbetsgivare för att säkerställa covid-19-skydd?

Om en arbetstagare vägrar att lämna ut sin hälsoinformation till en arbetsgivare för att säkerställa covid-19-skydd, anses arbetstagaren inte ha ett adekvat skydd och kan inte utan särskilda skäl arbeta med klienter och patienter som hör till en medicinsk riskgrupp. I så fall kan arbetstagarens arbete och löneutbetalning avbrytas.

Hur länge får en arbetsgivare bevara uppgifter som gäller arbetstagarens covid-19-skydd?

Arbetsgivaren ska bevara uppgifterna så länge som de behövs för genomförandet av tillsynen. Uppgifterna ska dock förstöras senast tre år från det att bedömningen av personens lämplighet genomfördes.

Vem får administrera coronavacciner?

En läkare ansvarar för planeringen och genomförandet av vaccinationsverksamheten. Läkarens ansvar betyder inte nödvändigtvis konkret närvaro vid vaccinationen.

Vaccinationer i injektionsform får ges av läkare eller tandläkare, sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorska med behövlig vaccinationsutbildning, samt med vissa förbehåll även studerande till dessa yrken.

Vaccinationer får under direkt ledning och tillsyn av en yrkesutbildad tandläkare, sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorska även ges av en närvårdare, primärskötare och laboratorieskötare som avlagt grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, har tillräcklig kompetens inom läkemedelsbehandling och har fått behövlig vaccinationsutbildning.

Läkaren ansvarar för vaccinationsverksamheten, vilket bland annat innebär att vaccinationen sakenligt utförs (rådgivning, injektion och uppföljning) och registreras, vaccinationerna utförs i sakenliga utrymmen och administratören av vaccinet har tillräcklig utbildning och expertis för att administrera vaccinet.

Vem ersätter skadeverkningar orsakade av coronavaccinet?

Lag om statsgaranti för försäkringsskydd i fråga om vaccin mot covid-19

Coronavacciner som ges i Finland omfattas av en läkemedelsskadeförsäkring. Skador orsakade av vaccinet kan omfattas av läkemedelsskadeförsäkringen om vaccinet sannolikt har orsakat personskada, det vill säga fysisk sjukdom eller skada eller psykisk ohälsa.

Mer information om ersättning för skador orsakade av coronavacciner finns på Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolagets sidor: Coronavacciner – Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolag (Läkemedelsskada)

Smittskyddslagen 48 a §

För alla sådana uppgifter inom social- och hälsovården som innebär smittrisk till följd av närkontakt med sådana klienter eller patienter för vilka sjukdomen covid-19 riskerar att få allvarliga konsekvenser får personer som inte har påvisat att de har skydd mot sjukdomen covid-19 till följd av vaccinering eller till följd av högst sex månader tidigare genomgången, laboratorieverifierad covid-19 endast anlitas av särskilda skäl. En arbetstagare som av medicinska skäl inte kan ta vaccin får påvisa skydd mot sjukdomen covid-19 med ett intyg över negativt resultat av ett covid-19-test som utförts på arbetstagaren högst 72 timmar före arbetstagaren anländer till arbetsskiftet. (1 mom.)

Arbetsgivaren har rätt att behandla hälsouppgifter som berör en arbetstagare eller en studerande som utför praktik och som gäller arbetstagarens eller den studerandes lämplighet för i 1 mom. avsedda uppgifter. Vid behandlingen av uppgifterna ska bestämmelserna i 5 § 2 mom. i lagen om integritetsskydd i arbetslivet iakttas. Arbetsgivaren ska bevara sådana uppgifter som arbetsgivaren har i sin besittning som berör en arbetstagares hälsotillstånd separat från andra personuppgifter som arbetsgivaren samlar in. Arbetsgivaren ska bevara uppgifterna så länge som de behövs för genomförandet av tillsynen över social- och hälsovårdstjänster, dock i högst tre år från det att bedömningen av personens lämplighet enligt 1 mom. genomfördes. (2 mom.)

Om en arbetstagare inte uppfyller förutsättningarna enligt 1 mom. ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbetstagaren annat arbete i enlighet med arbetsavtalet eller, om sådant arbete inte står till buds, annat sådant arbete som lämpar sig för arbetstagaren. Om inte heller sådant arbete står till buds eller om arbetstagaren vägrar ta emot det är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för den tid arbetet förhindras, om inte något annat har avtalats. (3 mom.)