Trots belastning känner närvårdarna glädje i arbetet
En närvårdares arbete är både fysiskt och psykiskt belastande. Långvarig belastning frestar på arbetstagarens hälsa och risken att utmattas är stor. Samtidigt får många tillräckliga upplevelser av meningsfullhet och av att lyckas.
Enligt en omfattande europeisk studie kring arbetsförhållanden känner de som arbetar inom social- och hälsovården ofta ett starkt engagemang, dvs. entusiasm och glädje, i arbetet. Undersökningar har visat att en arbetstagare som upprepade gånger känner engagemang i arbetet mår bättre både fysiskt och psykiskt.
Närvårdarna attraheras alltså av sitt arbete, men samtidigt upplever många i branschen långvarig fysisk och psykisk stress. Dessutom möter allt flera närvårdare etiska problem i sitt arbete.
Forskningsprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet säger sig förstå belastningen och problemen i vårdarbetet och ser ingen konflikt mellan det här och att många vårdare trots allt känner starkt för det egna arbetet.
– Engagemanget i arbetet tål de belastande faktorerna. Den positiva gnistan står sig över stressande situationer, beskriver Hakanen.
Enligt undersökningarna får engagemanget i arbetet energi exempelvis av känslan av att arbetet belönar. I vårdarbetet kan man ofta se konkreta effekter av det egna arbetet, och den tacksamhet som en klient eller en patient visar kan vara en tillräcklig respons på vad man gjort.
De som arbetar inom vården har ofta en stark inre insikt om betydelsen av sitt arbete. Många har en vilja att hjälpa andra människor, och de som söker sig till branschen är ofta också samvetsgranna i sitt arbete.
Samvetsgrannhet och vilja att hjälpa ger resurser att klara belastande situationer, men de kan också bidra till utmattning, ifall tiden inte räcker till för att utföra arbetet så omsorgsfullt man önskar.
Också en kort paus återställer
En liten kortvarig stress kan sporra människan att göra ett gott arbete, men om den fortsätter länge ger den upphov till många slags symtom och i värsta fall leder den till utmattning.
Inom vårdbranschen är det viktigt också med tanke på klienterna och patienterna att man ser till de anställdas hälsa och välmående, säger experten Jaana Laitinen på Arbetshälsoinstitutet. Närvårdarna är enligt henne en yrkesgrupp hos vilken det har ackumulerats särskilt mycket belastande faktorer.
– När de belastande faktorerna är flera mångdubblas risken för nedsatt arbetsförmåga.
Laitinen medger att hela arbetsgemenskapen måste bemöda sig för att lätta upp belastningen. Hon uppmuntrar cheferna att fundera ut lämpliga lösningar tillsammans med medarbetarna.
– Arbetstagaren är den bästa experten på sitt arbete och vet hurdana lösningar som passar just henne.
I ett arbete där man ständigt har att göra med människor kan för någon det bästa vara att kunna dra sig tillbaka under pausen. En annan däremot kan längta efter att under arbetsdagen få avreagera sig om tråkiga situationer tillsammans med arbetskamraterna, säger Laitinen.
– Man ska helst främja återställandet redan under arbetsdagen, påpekar hon.
Pauserna under arbetsdagarna hjälper också att förutse de svåra situationer, som närvårdarna inte kan undvika i sitt arbete. Det är svårare för en trött vårdare att exempelvis tolka tecken som varslar om våldsamhet hos en klient eller en patient.
Gör tillsammans
Belastningen kan alltså lättas upp redan med små förändringar. Utöver att avlägsna enskilda missförhållanden bör man också på arbetsplatserna fästa uppmärksamhet på arbetskulturen i stort. Det är exempelvis chefens uppgift att se till att arbetsmängden hålls på en måttlig nivå och att arbetstagaren kan känna sig ha kontroll över den.
Utom kontrollen är också arbetstagarens känsla av rättvisa samt av att kunna påverka sitt eget arbete viktig.
Forskningsprofessor Jari Hakanen uppmuntrar chefer och medarbetare att anamma en kreativ arbetskultur.
– Man kan göra arbetet tillsammans. Chefen ska helst lyssna med ett känsligt öra på hurdana förändringar medarbetarna själva tänker sig.
Ifall det inte är tillräckligt att utveckla det egna arbetet, eller man inte lyckas, kan engagemanget i arbetet kräva att man söker sig till nya uppgifter, säger Hakanen.
Text Saija Kivimäki
Översättning Eva Wahlström
Foto Mostphotos