SuPers direktiv och vanliga frågor om skyddseffekten av vaccin
På denna sida hittar du vaccineringsdirektiv samt svar på de vanligaste frågorna om vaccination. Var snäll och kolla först här om det kanske redan finns ett svar på din fråga. Om du inte hittar svar på dina frågor kan du kontakta din egen förtroendeperson eller arbetarskyddsfullmäktig.
Uppdaterat den 25.11.2021
Kontaktuppgifterna till din förtroendeperson finns på din fackavdelnings webbsajt
Vid behov kan du skicka din fråga till intressebevakningen med elektroniskt kontaktformulär.
Coronavaccin
Vaccinskydd för social- och hälsovårdens yrkesutbildade personal
Smittskyddslagens 48 §, som trädde i kraft 1.3.2018, ålägger arbetsgivaren att bedöma vilken form av vaccinskydd personalen på social- och hälsovårdens arbetsplatser behöver för att patienter och klienter ska vara skyddade. Endast av särskilda skäl får arbetsgivaren anlita en person med bristfälligt vaccinskydd för vård av patienter eller klienter som tillhör riskgrupperna. Arbetsgivaren måste se till att personer som är utsatta för allvarliga följer av smittsamma sjukdomar vårdas av personal med tillräckligt heltäckande skydd.
Vaccinskydd är ett grundläggande krav för arbetstagare som arbetar i klient- och patientutrymmen vid sådana verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården där man vårdar klienter eller patienter som medicinskt sett är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar. Detta gäller också för patienttransporter.
Under beredningen av lagen om smittsamma sjukdomar motsatte sig SuPer att social- och hälsovårdens personal skulle åläggas att låta vaccinera sig mot vissa smittsamma sjukdomar. Trots vårt motstånd togs detta stadgande in i lagen (48 §).
Eftersom bristfälligt vaccinskydd kan ge skadliga följder för arbetstagaren (jfr. fråga 6), rekommenderar SuPer sina medlemmar att ta emot det vaccin som arbetsgivaren erbjuder.
Frågor och svar om smittskyddslagen och vaccin
1. Är arbetstagaren tvungen att låta vaccinera sig?
2. Mot vilka smittsamma sjukdomar kan det vara ett krav att låta sig vaccineras?
3. När kan det vara ett krav att arbetstagaren låter vaccinera sig?
4. När kan det inte vara ett krav att arbetstagaren låter vaccinera sig?
5. Kan arbetsgivaren ge en varning om arbetstagaren vägrar låta vaccinera sig?
6. Vad händer om arbetstagaren vägrar att låta sig vaccineras?
7. Arbetstagaren kan av hälsoskäl inte låta sig vaccineras. Kan arbetstagaren ändå bli uppsagd?
8. Måste läkarna och alla andra arbetstagare som har kontakt med patienter låta sig vaccineras?
11. Måste jag själv betala för vaccinationen?
12. Kan krav på vaccinskydd ställas i arbetsavtal?
13. Vilka biverkningar kan influensavaccin ha?
14. Kan influensavaccin orsaka influensa?
15. Kan influensavaccin orsaka narkolepsi?
18. Hur ska vaccinationerna organiseras?
19. Var kan social- och hälsovårdens legitimerade personal få vaccin?
1. Är arbetstagaren tvungen att låta vaccinera sig?
Arbetsgivaren kan inte tvinga arbetstagaren att låta sig vaccineras. Om du arbetar i närkontakt med utsatta patienter eller klienter vid en sådan verksamhetsenhet inom social- och hälsovården som avses i smittskyddslagens 48 § kan arbetsgivaren ändå förutsätta att du vaccinskydd i enlighet med smittskyddslagen.
2. Mot vilka smittsamma sjukdomar kan det vara ett krav att låta sig vaccineras?
Mässling och vattkoppor
- MPR-vaccin skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund, vattkoppsvaccin skyddar mot vattkoppor. En arbetstagare som på grund av genomliden sjukdom redan har skydd mot ifrågavarande sjukdomar behöver inte låta vaccinera sig.
Kikhosta
- DTAP-vaccinet skyddar mot difteri, stelkramp och kikhosta. Den som arbetar med spädbarn ska ha giltig vaccination mot kikhosta. Vaccinskyddet mot kikhosta försvagas på ungefär 3–4 år, vilket betyder att skyddet ska förnyas vart femte år.
Vaccin mot säsongsinfluensa
- Årlig vaccinering.
3. När kan det vara ett krav att arbetstagaren låter vaccinera sig?
När arbetstagaren arbetar i klient- och patientutrymmen eller med patienttransport vid verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården där man vårdar klienter eller patienter som medicinskt sett är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar. Utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar är till exempel sådana patienter som på grund av sjukdom eller sjukvård har kraftigt nedsatt immunförsvar. Utsatta för allvarliga följder är också barn under ett år, personer över 65 och gravida kvinnor.
Arbetsgivaren gör en medicinsk och lokal bedömning av smittrisken på verksamhetsenheten. På medicinska grunder definierar arbetsgivaren de utrymmen där särskilt utsatta patienter eller klienter vårdas. Endast av särskilda skäl får en person med bristfälligt vaccinskydd anlitas för arbete i dessa utrymmen. Arbetsgivaren måste inför personalen kunna motivera sitt krav på vaccinskydd på verksamhetsstället. Arbetsgivaren anmäler till företagshälsovården vilket skydd som krävs på varje enskilt verksamhetsställe. Det skyddsbehov som är förknippat med arbetsuppgifterna bedöms av företagshälsovården.
4. När kan det inte vara ett krav att arbetstagaren låter vaccinera sig?
När arbetsuppgifterna i praktiken inte utförs bland klienter eller patienter som medicinskt sett är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar, utan bland till exempel rusmedelsmissbrukare eller personer i rehabiliterande arbetsverksamhet.
Om en arbetstagare av hälsoskäl inte kan låta sig vaccineras har arbetsgivaren rätt att avgöra om personen i fråga kan arbeta bland klienter eller patienter som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar (jfr. fråga7)
Vaccinskydd kan inte krävas av en arbetstagare som inte arbetar vid en verksamhetsenhet inom social- och hälsovården utan till exempel inom småbarnspedagogik eller vid en skola. Inom hemvården kan vaccinskydd inte krävas av en arbetstagare som helt och hållet arbetar utanför social- och hälsovårdens verksamhetsställe (jfr. närmare direktiv om vaccinering s. 2).
Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar influensavaccin för personer som arbetar inom dagvården eller med äldre och personer med nedsatt immunförsvar.
5. Kan arbetsgivaren ge en varning om arbetstagaren vägrar låta vaccinera sig?
Biträdande justitieombudsmans tolkning är att en varning som ges endast på grund av att arbetstagaren är ovaccinerad kränker arbetstagarens grundläggande rättigheter. Vaccinvägran kan inte som sådan utgöra grund för en varning. Detta utesluter emellertid inte andra skadliga följdverkningar (jfr. fråga 6).
6. Vad händer om arbetstagaren nekar till att låta sig vaccineras?
Arbetstagaren är skyldig att utföra de arbetsuppgifter som har avtalats i arbetsavtalet. Om arbetstagaren, på grund av att hen saknar i smittskyddslagen stipulerat vaccinskydd, självförvållat är förhindrad att utföra sitt arbete kan arbetsgivaren avbryta utbetalningen av lön eller till och med vidta åtgärder för uppsägning.
Om i smittskyddslagen förutsatt vaccinskydd saknas betyder det att arbetsgivaren kan ha grund för att avsluta arbetstagarens arbetsavtal, med motiveringen att arbetstagaren inte kan utföra sina arbetsavtalsenliga arbetsuppgifter. Arbetsgivaren måste ändå alltid först försöka erbjuda arbetstagaren andra lämpliga arbetsuppgifter. Observera att bedömningen av uppsägningsgrunden är en helhetsbedömning där arbetstagarens och arbetsgivarens omständigheter ska beaktas som helhet. Huruvida uppsägningen är laglig bedöms i sista hand av domstol.
SuPer känner inte till rättspraxisen i fråga om uppsägning på grund av att vaccinskydd saknas.
I praktiken kan arbetsgivaren välja att visstidspermittera arbetstagaren i det fall att inget annat lämpligt arbete kan erbjudas en arbetstagare som saknar i lagen förutsatt vaccinskydd.
I en sådan situation är det alltid TE-byrån som beslutar om arbetstagarens rätt till inkomstrelaterad dagpenning.
7. Arbetstagaren kan av hälsoskäl inte låta sig vaccineras. Kan arbetstagaren ändå bli uppsagd?
För vård av klienter och patienter som tillhör riskgrupperna får personer med bristfälligt vaccinskydd anlitas endast av särskilda skäl. Särskilt skäl kan vara till exempel överkänslighet och personlig egenskap (till exempel allergi eller annat hälsotillstånd hos arbetstagaren som vaccinet kan förvärra). I sista hand är det arbetsgivaren som avgör om en sådan person kan delta i vården av utsatta patienter.
Huruvida anlitandet av en ovaccinerad arbetstagare utsätter patienten för allvarliga följder ska alltid bedömas på medicinska grunder. Om arbetsgivaren anser att den ovaccinerade arbetstagaren inte kan delta i vården av någon som tillhör en riskgrupp ska arbetsgivaren försöka omplacera ifrågavarande arbetstagare eller erbjuda omskolning för sådana andra uppgifter som står till buds.
Om inga andra uppgifter står till buds kan arbetsgivaren ha grund för uppsägning av arbetstagaren. Tröskeln för att avsluta arbetsförhållandet är emellertid i detta fall högre än om arbetstagaren saknar vaccinskydd av andra än hälsoskäl.
8. Måste läkarna och alla andra arbetstagare som har kontakt med patienter låta sig vaccineras?
Utgångspunkten är att vaccinskydd krävs av alla personer som arbetar i klient- och patientutrymmen och med patienttransporter vid sådana verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården där man vårdar klienter eller patienter som tillhör riskgrupper och där det finns möjlighet för smitta eller smittspridning. Vaccinskydd förutsätts à priori också av studerande som utför praktik.
Huvudregeln är att denna skyldighet gäller för alla yrkesgrupper som arbetar på sådana sjukhus och vårdinstitutioner där personer i riskgrupperna vårdas och som rör sig i samma utrymmen som patienterna (bland annat klient- och patientrum, väntrum och korridorer, ambulanser).
9. Hur är det med arbetstagarnas självbestämmanderätt? Varför är det inget tvång för patienter eller deras anhöriga att låta vaccinera sig?
Smittskyddslagen stipulerar inget tvång för social- och hälsovårdens arbetstagare att låta sig vaccineras mot mässling och vattkoppor, kikhosta eller säsongsinfluensa. I enlighet med lagen kan emellertid en arbetstagare som har bristfälligt vaccinskydd mot ovan nämnda sjukdomar à priori inte anlitas för vård av personer som tillhör riskgrupperna. Därför kan bristfälligt vaccinskydd leda till skadliga följder för arbetstagaren (jfr. fråga 6). Lagstiftaren har på denna punkt prioriterat patientens rätt till liv/hälsa framför individens (här: vårdarens) rätt att med bristfälligt vaccinskydd arbeta bland personer som tillhör riskgrupper.
Man ska inte glömma att den som arbetar med social- och hälsovård har en yrkesetisk skyldighet att värna om sina patienters hälsa. Målet för professionell hälsovård är att bibehålla och främja hälsan, förebygga sjukdom samt bota de sjuka och lindra deras lidanden. En yrkesutbildad person inom hälsovården ska tillämpa allmänt godtagna och beprövade metoder enligt sin utbildning, som hen hela tiden ska försöka komplettera. En yrkesutbildad person ska opartiskt beakta den nytta och de eventuella olägenheter yrkesutövningen medför för patienten. Vaccination är ett effektivt sätt att minska och hindra både smittspridningen från personal till patienter och riskerna för vårdpersonalen själv.
Ingen kan tvingas att låta sig vaccineras. Enda undantaget är sådana undantagsförhållanden som det stadgas om i smittskyddslagens 47 §, då statsrådet kan föreskriva om obligatoriska vaccinationer för befolkningen. Detta stadgande har hittills aldrig tillämpats i Finland. Det skulle kunna handla om till exempel en smittkoppsepidemi som följd av bioterrorism. Endast i i sådana situationer är det möjligt att låta tvångsvaccinera medborgarna. Därför kan man inte i andra situationer ålägga patienter eller deras anhöriga att skaffa sig vaccinskydd. De ska i stället upplysas om faran med bristfälligt vaccinskydd för att också de ska göra vad de kan för att skydda sig själva.
10. Hur får arbetsgivaren reda på om jag är vaccinerad? Är det här ett brott mot den personliga integriteten?
Det räcker med att arbetstagaren ger arbetsgivaren en muntlig redogörelse. Biträdande justitieombudsman har ansett, att arbetsgivaren inte kan kräva att arbetstagaren skriftligen eller i ett formulär redogör för sitt vaccinskydd eller för genomliden sjukdom.
Redogörelsen är i fråga om mässling och vattkoppor av engångsnatur, för kikhostans del ska den ges med regelbundna intervaller och för säsongsinfluensa årligen. Det är frivilligt att avge sådan redogörelse men en arbetstagare som vägrar att för sin arbetsgivare redogöra för sitt vaccinskydd kan à priori inte anlitas i vården av de i 48 § avsedda patienter eller klienter som tillhör riskgrupper.
Den arbetstagare som avsiktligt ger felaktiga uppgifter om sitt vaccinskydd riskerar negativa följder, i värsta fall straffrättsliga sanktioner (t.ex. om en patient dör, får bestående skador eller på annat sätt lider men). En sådan situation kan också resultera i att arbetsgivaren får rätt att avsluta arbetsförhållandet, om arbetstagaren med avsikt har vilselett sin arbetsgivare.
11. Måste jag själv betala för vaccinationen?
Alla vaccinationer som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet betalas med statliga medel. När influensavaccinet är gratis beror det på det nationella vaccinationsprogrammet (vaccination av olika grupper), som säger att de som tillhör riskgrupperna och bland andra social- och hälsovårdens personal ska få vaccin avgiftsfritt. På samma grunder har en arbetstagare eller studerande i branschen rätt till gratis vattkoppsvaccin, trots att detta enligt det nationella vaccinationsprogrammet inte annars ska vara gratis för vuxna. Arbetsgivaren ska bekosta sådana vaccinationer för sina arbetstagare som ges på grund av arbetsrelaterade risker och som inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet (smittskyddslagen 45 §).
12. Kan krav på vaccinskydd ställas i arbetsavtal?
Arbetsavtalet får inte innehålla villkor som gör arbetstagaren skyldig att låta sig vaccineras.
Beslutet om att låta sig vaccineras ingår i varje individs rätt till personlig frihet och integritet (grundlagen 7 §). Den personliga friheten och integriteten är en sådan grundläggande rättighet att det strider mot lag eller god sed att avstå från den genom avtal eller förhandssamtycke. Avtalsvillkor eller förhandssamtycke i strid med lag eller god sed är inte juridiskt bindande.
I en arbetsplatsannons är det tillåtet att fråga efter en person som är beredd att ta de vacciner som krävs för uppgiften. Arbetsgivaren kan förbigå en sökande som vid intervju säger sig inte vilja låta sig vaccineras.
13. Vilka biverkningar kan influensavaccin ha?
Vaccin som ges i form av nässprej kan orsaka snuva och täppt näsa. Injicerade vacciner kan göra att injektionsstället rodnar och ömmar. Ibland upplever den vaccinerade personen muskel- och ledsmärtor, huvudvärk eller feber. Dessa symptom går om på ett par dygn och de kan skötas med febernedsättande och smärtstillande medel. Andra biverkningar är sällsynta. (Källa: THL)
14. Kan influensavaccin orsaka influensa?
Vanliga injicerade vacciner kan inte orsaka influensa. De innehåller inte hela, levande virus; bara små delar av influensavirus. De influensavirus som ingår i vaccinet har försvagats så att de inte kan föröka sig under varma förhållanden så som i de nedre luftvägarna. Vaccinvirus kan alltså inte ge upphov till influensa. (Källa:THL)
15. Kan influensavaccinet ge upphov till narkolepsi?
Det finns ingen evidens för att något influensavaccin som nu används i Finland skulle ge upphov till narkolepsi. Vaccinerna som denna säsong används i Finland för att bekämpa säsongsinfluensan skiljer sig från Pandemrix-vaccinet, som användes mot svininfluensan, genom att de inte innehåller samma antigenblandning eller synergister. (Källa: THL)
16. De som har tagit influensavaccin tycks vara sjukare än andra. Jag har inte tagit det och har inte heller varit sjuk.
Av själva vaccinet kan man inte få vare sig influensa eller flunsa. Vaccinet skyddar inte mot vanlig flunsa, alltså förkylning. Vanligen är det frågan om att den vaccinerade personen händelsevis samtidigt har blivit utsatt för förkylningsvirus och ådragit sig en vanlig flunsa. Om personen som vaccineras redan hade hunnit få influensasmittan hinner vaccinet inte verka. Skyddet uppstår under de två veckorna efter vaccinationen. När en vaccinerad person får influensa är det vanligen en lindrigare version. (Källa: THL)
17. Hur smittar influensa?
Influensa smittar från individ till individ via utsöndringar från luftvägarna. Den som har blivit smittad är själv smittsam från och med 1–2 dygn innan de första symptomen ger sig till känna. Den smittsamma perioden kulminerar 1–3 dygn efter de första symptomen. Vuxna är smittsamma i 5 dygn, barn i 7 dygn. Det går inte att skydda omgivningen genom att undvika kontakt med andra människor eftersom det under en epidemi finns så många smittbärare, också symptomfria (Källa: Lääkärikirja Duodecim).
18. Hur ska vaccinationerna organiseras?
Det ska finnas en namngiven ansvarig läkare för vaccinationsarbetet. Vaccin får injiceras endast av läkare eller vederbörligen vaccinutbildad hälsovårdare, sjukskötare eller barnmorska. Det är att rekommendera att influensavaccin inom företagshälsovården ges centraliserat. Vaccinationslokalen ska vara ändamålsenlig med beaktande av den personliga integriteten. Vaccinationerna ska vederbörligen registreras i antingen företagshälsovårdens eller hälsocentralens patientjournal.
19. Var kan social- och hälsovårdens legitimerade personal få vaccin?
Legitimerad vårdpersonal och apotekspersonal som betjänar kunder vaccineras avgiftsfritt antingen på sin egen hälsostation eller hos företagshälsovården.
Det är viktigt att den som är berättigad till influensavaccin får vaccinet om hen söker sig till sin hälsostation under vaccinationstid. Vaccinationen är gratis för anställda inom både den offentliga och den privata sektorn.
Inom den offentliga hälso- och sjukvården har man strävat efter att göra det så enkelt som möjligt för personalen att ta influensavaccin. Vaccinationen har ordnats som en del av den egna verksamheten till exempel på sjukhus.
Kommuner och samkommuner ansvarar för de praktiska arrangemangen kring influensavaccinationerna. Kommuner har också börjat ge influensavaccin som egen verksamhet, vilket är möjligt. Då gäller det att beakta att vaccineringen ska arrangeras i enlighet med THL:s direktiv.
Vaccination av hälsovårdens personal ska ske i därtill lämpade vaccinationslokaler som uppfyller följande krav:
Läkemedelskylskåpet för förvaring av vaccin ska finnas antingen i själva vaccinationslokalen eller strax intill. I vaccinationslokalen ska finnas:
- möjlighet att larma efter hjälp, telefon
- möjlighet till handtvätt
- ett bord och minst två stolar
- en brits för vaccination av svimningsbenägna personer
- plats för förvaring av vaccinationsinstrument
- avställningsyta där vaccinerna kan beredas för användning
- det som krävs för korrekt destruktion av begagnade instrument
- utrustning för dokumentation av vaccineringar.
(Källa: THL)