SuPer förhandlar om ett bättre arbetsliv
SuPers viktigaste mål för kollektivavtalen anknyter till kokr, lönen samt social- och hälsovårdsavtalet inom vården.
I januari inleddes förhandlingarna om arbetsvillkoren under följande avtalsperiod för social- och hälsovården samt fostran. Förhandlingarna har förutspåtts bli svåra. Traditionen har varit att kommunsektorns AKTA drar upp riktlinjerna för ett avtal för den privata sidan.
SuPer strävar efter att förbättra arbetsförhållandena, utkomsten och köpkraften för alla sina medlemmar samt att höja branschens attraktivitet. Vi måste förbättra ställningen för dem som arbetar inom den privata sektorn och lönerna inom hela vården i relation till de mansdominerade branscherna.
Det är fråga om pengar
Arbetsgivarsidan hänvisar till kommunernas dåliga ekonomiska läge. SuPer framhåller å sin sida att kommunernas ekonomiska problem inte utgör någon grund för att försämra den lagstadgade servicen, som SuPer-medlemmarna står för: det behövs tillräckligt med utbildad personal på arbetsplatserna.
– Vi förstår nog att den kommunala ekonomin inte är god. Det är ändå en central uppgift för välfärdssamhället att sörja för de sjuka, de gamla och barnen. Därför ligger ansvaret för vårdtjänsterna och deras finansiering i sista hand hos statsmakten, påpekar SuPers ordförande Silja Paavola.
Vårdarnas löner påverkar hela samhällsekonomin. Enligt Paavola är det viktigt att höja hushållens köpkraft. En annan viktig orsak är vårdarbristen. Närvårdarutbildningen uppskattas också inom andra branscher och många har lämnat branschen.
Tre av SuPers och Tehys fyra huvudmål anknyter till lönenivån. Inom vården och fostran leder den låga lönen till att det är svårt att få ny arbetskraft och att hålla kvar den nuvarande.
Kokr-timmarna slopas
Konkurrenskraftsavtalets skärning i semesterpengen avslutades som avtalat förra året, och de oavlönade kokr-timmarna slopas i slutet av mars när AKTA upphör.
Förbunden understryker att talkot nu är över. Det är ett starkt budskap, som har kommit från medlemmarna.
Lönehöjning och programmet för lönejämställdhet
Teknologiindustrin och Industriförbundet nådde överenskommelse om en totalkostnad för lönehöjningar på 3,3 procent för två år. Arbetsgivarsidan föreslår det här som ett övre tak för de övriga branscherna, trots att vi inte längre har någon centraliserad avtalsmodell.
Vårdarna har emellertid allmänhetens starka stöd för större lönehöjningar, för 80 procent av dem som svarade på en enkät som Yle lät Taloustutkimus göra stödde allmänt högre lönehöjningar till vården.
SuPer och Tehy vill ha ett lönejämställdhetsprogram på lång sikt, där staten finansierar en lönehöjning för vårdarna under tio år, som är högre än för de mansdominerade branscherna.
Modellen, som ska minska löneskillnaderna, offentliggjordes våren 2019, då förbunden påminde om att det enligt lagen inte är motiverat att betala olika lön för likvärdigt arbete. Exempelvis är grundlönen för en ICT-stödperson 2 315 euro i månaden, medan den för en närvårdare är 2 095 euro. För båda uppgifterna krävs ca tre års yrkesutbildning.
Eget vårdavtal för vårdarna
SuPer och Tehy anser att bästa sättet att ta tag i missförhållandena inom vården är att få ett eget vårdavtal för branschen. Förbunden strävar efter en avtalsmodell som bättre beaktar vårdarbetets natur, exempelvis arbetstidsfrågor. Det finns ca 133 000 utbildade vårdare.
– Läkarna har ett eget kollektivavtal. Det finns ingen orsak varför man inte kan ingå ett sådant för vårdbranschen och därmed ingripa i missförhållandena, påpekar Paavola.
Följ hur förhandlingarna avancerar: AKTA, AVAINTES, SOSTES och TPTES