Nu är det inte tid att tala om eutanasi

Terminalvården måste utvecklas så att människor får en bra död oavsett var de bor. Rekommendationer räcker inte utan det behövs lagändringar. Sakkunniga Mervi Lehtinen representerade SuPer i en arbetsgrupp som utredde situationen för palliativ vård och terminalvård i Finland. Hon berättar vilka förbättringar vården i livets slutskede behöver.

Vilka är de största problemen i palliativ vård och terminalvård?

Det finns stora regionala variationer i kompetens, tillgång och kvalitet inom palliativ vård och terminalvård. Endast rekommendationer räcker inte för att åtgärda bristerna utan det behövs förpliktande ändringar i lagstiftningen. Om detta är de sakkunniga överens.

En arbetsgrupp bestående av sakkunniga dryftade frågan om läkarassisterad självmord eller eutanasi ska legaliseras i Finland. Det blev inget enigt beslut. Varför inte?

Majoriteten i den sakkunniga arbetsgruppen anser att man ska först lösa problemen med kvalitet och tillgång inom terminalvården. Eutanasi är en mycket viktig fråga och den kommer alltid att dela människorna i två läger. Även i de länder där eutanasi eller läkarassisterad självmord är legaliserad diskuteras frågan ständigt. Det finns till exempel fall där patientens död har fått straffrättsliga följder för läkaren i fråga. Svårigheterna i eutanasidiskussioner åskådliggörs av att man inte ens har funnit enighet om termer gällande läkarassisterad självmord och eutanasi.

Endast cirka var sjätte person dör hemma trots att de flesta av oss önskar att dö i en bekant miljö. Hur skulle man kunna förbättra situationen?

Erbjudandet om palliativ vård och terminalvård varierar från region till region vilket särskilt kan ses inom hemsjukhusverksamhet. En stor del av människor dör i olika vårdenheter, och förutsättningarna är inte alltid så bra i fråga om terminalvård. Som i all terminalvård behövs tillräckligt med kompetent personal inom hemsjukhusverksamhet och den ska ordnas enligt rekommendationerna. Icke ändamålsenliga jourbesök, undersökningar och behandlingar som inte förbättrar patientens livskvalitet, utan bara ökar patientens lidande, måste få ett slut. Uppföljning och kontakt med hemmen och boendeserviceenheterna kan vidareutvecklas genom olika digitala applikationer, till exempel genom distansmottagningar.

Hur utbildningen inom palliativ vård och terminalvård ska utvecklas?

Kompetensen inom vården i livets slutskede ökas och kvaliteten ska förbättras framför allt genom att satsa på utbildning. I grundexamen inom social- och hälsovården, det vill säga i närvårdarutbildningen, ingår terminalvård. Även inom läkar- och sjukskötarutbildningen har terminalvården vidareutvecklats. I våras infördes ett terminalvårdspass som i sin del har ökat vårdpersonalens kompetens vilket stödjer den lokala och regionala påbyggnadsutbildningen.

Hur kan den döende personens anhöriga få bättre stöd?

För en bra terminalvård hör stöd för anhöriga och närstående i deras sorgearbete. Anhöriga måste även få tillräcklig och begriplig information om patientens mående och vård. Arbetsgruppen föreslår rätt för anhöriga att ta ledigt för terminalvård och att de kan ansöka om ersättning för förlorad arbetsinkomst från Fpa. Terminalvårdsledigheten skulle ge möjlighet att närvara hos den döende ända till slutet. Målet med ledigheten är även att stödja de anhörigas återhämtning efter den anhörigas död; det är känt att den fysiska och psykiska stressen som situationen orsakar ökar risken för den anhöriga att insjukna.

Hur legalisering av eutanasi skulle ändra närvårdarens arbete?

Den rättsliga ställningen för läkare och övrig vårdpersonal i fråga om läkarassisterad självmord borde utredas. Legalisering av eutanasi skulle ändra yrkeskårens etiska grund bestående, det skulle betyda att man överger principerna respekt och skydd för liv. Till exempel i närvårdarens etiska regler och löfte är närvårdarens uppgift att i sitt arbete främja hälsa och att vårda. Beslut och ansvar för att sluta ett liv är i praktiken hos läkare, men vad skulle närvårdarens roll vara och skulle det vara möjligt att vägra? De rättsliga och etiska synpunkterna inom eutanasi måste utredas innan man kan svara på de mer praktiska frågorna. 

Text Saija Kivimäki