När blev den där sådan?

Minnessjukdom hos en person i arbetsför ålder visar sig inte alltid som glömska utan som ett annorlunda beteende. Det brukar ofta arbetskamraterna märka först.

Känns det som att arbetet ständigt blir liggande och ingenting blir klart? Hopar sig arbeten därför att det saknas motivation och man har svårt att sätta igång? Orsaken till dessa svårigheter kan vara minnessjukdom i tidigt skede. Men mycket mer troligt är ändå att bakom dessa symptom finns någon annan orsak som kan behandlas.

- Hos personer i arbetsför ålder är det mycket vanligare att svårigheterna kan ha med sinnelag, energinivå, smärta, rusmedel eller dålig sömn att göra. Orsakerna är ofta övergående och går vanligen att behandla, säger Anna-Leena Heikkinen, psykolog vid Uleåborg universitetssjukhus neurocentrum. I sin nyligen publicerade doktorsavhandling undersökte hon kognitiva problem och neuropsykologiska prestationer hos minnessjuka patienter i arbetsför ålder. Därför är det viktigt att man hos personer i arbetsför ålder först klarlägger andra orsaker till de kognitiva svårigheterna och först efter det undersöker om det kan handla om minnessjukdom.

Det är klart att man ska ställa diagnosen för minnessjukdom så tidigt som möjligt men enligt Heikkinen finns det utmaningar i detta.

- Hos en person i arbetsför ålder går det inte alltid att misstänka minnessjukdom, inte ens när det finns skäl för den. Enligt studier måste en person i arbetsför ålder vänta på diagnosen för minnessjukdom klart längre än en person över 65 år.

Man talar om minnessjukdomar i tidigt skede när symptomen uppkommer före 65 års ålder. Man uppskattar att det i Finland finns 7000–10 000 minnessjuka personer i arbetsför ålder. Sjukdomen orsakas vanligtvis av Alzheimers sjukdom eller frontallobsdemens.

Annorlunda beteende kan vara ett symptom

Det kan finnas problem för personen att klara av arbetsuppgifterna men enligt Heikkinen kan minnessjukdomen i tidigt skede även visa sig som förändrat beteende.

Den insjuknade kan tappa humöret lättare än förut. Det sociala filtret kan försvinna: arbetskamraten kan säga saker som denna under inga omständigheter skulle tidigare ha sagt. Följden kan bli förvåning och konflikter på arbetsplatsen.

- Beteendet hos den insjuknade kan i allmänhet bli konstigt eller undandragande. Arbetskamraterna kan börja undra varför kollegan numera är så konstig, inte har vi sett sådant beteende förut, beskriver Heikkinen.

Den insjuknade märker även själv glömskan

Andra än den insjuknade kan lättare märka symptomen för minnessjukdom. Det kan vara särskilt svårt för den insjuknade att känna igen förändringar i beteendet.

- Men om symptomen är mer förknippade med minnet eller övrig kognition, det vill säga informationshantering, kan de i arbetslivet själv identifiera symptomen mycket väl. Detta var ett nytt och viktigt resultat i min avhandling, berättar Heikkinen.

Minnessjukdomarna förknippas ofta med svårigheten att komma till insikt om egna symptom. Men enligt Heikkinen är det inte så enkelt.

- Om du till exempel frågar personen om denna kommer ihåg arbetsuppgifterna som man kommit överens om kan problemen oftast identifieras väl, om de finns. Det är viktigt att man frågar på rätt sätt, att frågan är förknippat med arbetet.

Frågor angående de dagliga vardagssysslorna fungerar nödvändigtvis inte lika bra eftersom vardagsrutinerna även för en minnessjuk person är lättare att komma ihåg än de kognitivt mer krävande arbetsuppgifterna. Därför kan minnessjukdomen upptäckas  på arbetsplatsen först.

Många symptom försvårar framgallringen

Sannolikheten för minnessjukdom ökar med åldern. De minnessjukdomar som upptäcks tidigt konstateras mest hos 55–65-åringar, men Heikkinen har på sin mottagning träffat även patienter under 40 år.

- Så här unga patienter är lyckligtvis sällsynta. Det finns dock fallstudier av personer som insjuknat när de varit under 30 år.

När symptomen för minnessjukdomar ska undersökas är den första etappen företagshälsovården eller hälsovårdscentralen. Därifrån fortsätter patienten vid behov till noggrannare undersökningar till en minnespoliklinik. Av avhandlingens tre huvudfrågor är två förknippade med noggrannheten vid framgallring av minnessjukdom.

- I min undersökning var remisser som skickats till minnespolikliniken i allmänhet välgrundade, det fanns inte så många onödiga remisser. Särskilt i företagshälsovården är dock utmaningen den att det förekommer så många olika kognitiva symptom på grund av den psykiska belastningen i arbetslivet.

De allmänna orsakerna till försämring av kognitiv arbetsförmåga är depression och andra mentala problem såsom utmattning och stressymptom.

- Andra betydande faktorer förknippade med allmänt hälsotillstånd är olika smärtor, diabetes och samsjuklighet. Centrala är även problem med sömn och energinivån, listar Heikkinen.

Tomgång i huvudet botar inte minnet

Största delen av minnessjukdomarna i tidigt skede beror på progredierande hjärnsjukdomar. Vanligaste av dem är Alzheimers sjukdom och den andra vanligaste är frontallobsdemens. För ingen av de sjukdomarna finns någon botande behandling.

Det finns mediciner mot Alzheimers sjukdom som kan ge patienten fler levnadsår med något förbättrad funktionsförmåga. Medicineringen ska påbörjas så tidigt som möjligt. Därför är en tidig diagnostisering av minnessjukdom viktig. Enligt studier har levnadsvanorna betydelse vad gäller insjuknande av minnessjukdom senare i livet. Åtminstone kan sjukdomen bryta ut senare tack vare de hälsosamma levnadsvanorna.

Vad gäller minnessjuka personer i arbetsför ålder är situationen mer oklar. Enligt Heikkinen finns det inte mycket forskningsrön gällande personens egen påverkan till att minnessjukdomen bryter ut tidigt.

- Sunt förnuft säger dock att levnadsvanorna kan ha en viss betydelse även för minnessjukdom som bryter ut tidigt. Till exempel kan intellektuella aktiviteter i så fall hjälpa. Det lönar sig att använda hjärnan och uppmana tankeverksamheten genom att exempelvis läsa litteratur över hela skalan. Det kan i bästa fall försena insjuknandet och upprätthålla bättre funktionsförmåga.

Blodkärlsrelaterade minnessjukdomar placerar sig mellan obotliga progredierande och icke progredierande hjärnsjukdomar. Enligt Heikkinen kan inte de heller botas men man kan påverka dem genom levnadsvanorna.

- Bra metoder är motion, tillräckligt med sömn, undvikande av stress samt adekvat behandling av blodtryckssjukdom och kolesterol.

När är det dags för skötaren att misstänka minnessjukdom hos en person i arbetsför ålder? Åtminstone då personens kognitiva nivå sjunker utan synlig orsak, svarar Heikkinen.

- Även oförklarliga förändringar i personlighet och beteende är bra orsaker för att skicka patienten vidare till fortsatta undersökningar.

Remissen kan även vara på sin plats när man ser tydligt att patienten inte är sig själv men ändå inte är oroad över situationen.

- Patienten kommer exempelvis inte ihåg vad man nyss pratade om men verkar inte vara berörd av situationen. Även om personen identifierar sina symptom behöver det inte betyda att det inte skulle vara fråga om minnessjukdom. 

Avhandlingen: Evaluation of cognitive complaints and neuropsychological performance in early-onset cognitive impairment and dementia. Uleåborg universitet 2024.

Text: Antti Vanas