Läkemedelsbiverkningar driver ålderstigna till jouren
Oönskade effekter av läkemedel och misstag vid distribution och dosering är mycket vanliga. Det bästa sättet att undvika läkemedelsbiverkningar vore att behandla uppkomna risksituationer på ett mer systematiskt sätt.
En grundfrisk 75-årig man förs till jouren på grund av ett fall. Närstående berättar att han har betett sig förvirrat under ett dygn. På jouren hittar man ingen klar orsak till symtomen. Slutligen konstaterar man på den inremedicinska avdelningen att förvirringen och fallet orsakats av en behandling med opioidvärkmedicin som tandläkaren inlett dagen innan.
De här fallen är enligt provisorn, MSc Outi Laatikainen mycket typiska exempel på problem förknippade med läkemedel. I sin forskning för doktorsavhandlingen som publicerades på våren upptäckte hon att vart fjärde besök av över 65-åringar på jouren för specialiserad sjukvård berodde på läkemedelsbiverkningar.
– Man har antagit att andelen är hög, men en sådan siffra var onekligen en ögonöppnande överraskning, konstaterar Outi Laatikainen.
Även om läkemedelsbiverkningar inträffar i alla befolkningsgrupper är äldre personer särskilt mottagliga för dem. Det finns enligt Laatikainen flera orsaker till det här.
En stor del av de äldre har flera kroniska sjukdomar, vilket ökar risken för skadliga samverkningar av läkemedel. Kroppssammansättningen förändras också när man åldras så att läkemedel kan ha oförutsett kraftig verkan. Dessutom händer det att man glömmer att ta sin medicin när minnet försvagas, eller att man råddar med doseringen.
Anmälan leder sällan till förändringar
Forskningen avslöjade också brister i hanteringen och utnyttjandet av HaiPro-skadeanmälningar av läkemedelsbiverkningar.
– Det görs flitigt HaiPro, vilket är utmärkt. Men alltför ofta går det så att en rapport inte leder nånvart. Ofta kan en enhetschef klassificera en riktigt hotande situation som lindrig, och följden blir bara ett kort konstaterande av det skedda vid den egna teampalavern, berättar Outi Laatikainen.
Hon säger sig ha mött fall i sitt forskningsmaterial där exempelvis administrering av insulin till alldeles fel patient, en som inte lider av diabetes, i efterhand har klassificerats som en lindrig skada. I verkligheten kan situationen ha varit livshotande.
Och med vilka medel vore det möjligt att börja minska läkemedelsbiverkningarna? Enligt Outi Laatikainen bör man först erkänna problemets omfattning och allvar. Därefter vore det viktigt att behandla de observerade problemsituationerna mer systematiskt och samlat.
– Behandlingen av anmälningar bör absolut flyttas från de separata enheterna till organisationen som helhet, och det här arbetet måste också få tillräckligt med resurser. Dessutom måste kontrollen ske i realtid och inte se bakåt som nu. Och när man hittar rutiner som kan leda till misstag ska de omedelbart rättas till, säger Outi Laatikainen.
Bekämpningen av läkemedelsbiverkningar får inte läggas på de enskilda arbetstagarnas axlar.
– Uppmaningar att vara noggrannare är till ingen nytta, för var och en vill säkert göra sitt arbete så bra som möjligt. Däremot måste man granska hela processen i läkemedelsbehandlingen och dess svagheter.
De här orsakar många läkemedelsbiverkningar
– Mediciner som påverkar centrala nervsystemet orsakar lätt förvirring, svindel och illamående, i synnerhet hos äldre. Biverkningarna uppträder snabbt, ofta redan följande dag efter att medicineringen inletts. I värsta fall kan följderna vara fall och invalidiserande benbrott.
– Antikoagulanter eller mediciner som hämmar blodkoagulationen leder till blödningar. Den mycket vanliga behandlingen med Marevan kräver kontinuerlig kontroll och noggrann justering av dosen.
– Antibiotika orsakar ofta diarré och överkänslighetsreaktioner. Oftast är biverkningarna lyckligtvis lindriga.
– Insuliner orsakar i synnerhet inom sjukhusvården mycket biverkningar, som kan vara allvarliga. Kort- och långtidsverkande insuliner kan förväxlas. Identifieringen av diabetespatienter kan redan vara svår, och då kan någon bli utan insulin eller insulinet ges till fel person.
– Intravenösa preparat förväxlas lätt på grund av liknande förpackningar och namn. En sådan risk finns exempelvis när man hanterar kaliumklorid- och natriumkloridkoncentrat.
Text: Mari Vehmanen