Kroppsfred vill skingra skammen
Banta! – det är receptet som erbjudits feta personer ända sedan skolhälsovården, oberoende av vad de lider av. Den nya vårdrekommendationen om fetma betonar vägledning i stället för skuldbeläggning.
– Hälso- och sjukvården är den värsta platsen för en fet person. För alla hälsoproblem från flunsa till svår värk kommer samma råd: banta. Det sårar, och feta personer har fått lov att tåla det ända sedan skolhälsovårdens tider, säger fetmaforskaren Hannele Harjunen.
Feta personer anses ha orsakat sina problem själva, till och med den diskriminering de utsätts för. Man anklagar dem för deras livsstil, tygellöshet, brist på kontroll.
– Alltför ofta glömmer man bort de viktiga faktorer som ligger bakom fetma såsom depression, stress, dålig ekonomi och brist på den tid och de resurser som krävs för att laga mat och sköta konditionen.
Harjunens råd till hälso- och sjukvårdspersonalen är: Gör aldrig några antaganden om en klient enbart på basis av utseendet.
– Fetman kan ha varit en del av klientens liv redan länge, kanske alltid, eller den kan ha utvecklats nyligen som en följd av arbetslöshet eller andra motgångar.
En yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården bör också reda ut vilken roll fetman har i klientens liv: lider klienten av den eller önskar han eller hon hjälp.
– Sätten att bekämpa fetma ska helst tas upp först när man noggrant har tagit reda på hur klienten själv förhåller sig till sin fetma.
Att enbart fokusera på fetman kan ha allvarliga följder för vården. En reell sjukdom kan förbli oupptäckt när läkarens uppmärksamhet fastnar på fetman. Fortsatta dåliga erfarenheter kan också göra det så motbjudande att gå till läkaren att besöken inte blir av.
– Den andra sidan av samma problem är att vissa sjukdomar, som diabetes och hjärtsjukdomar, automatiskt kopplas till fetma, och de kan förbli oupptäckta hos slanka personer, påpekar Harjunen.
Med den kroppspositivitet som under de senaste åren vunnit insteg i fetmadiskussionen vill man enligt Harjunen sträva efter att människor inte ständigt ska behöva känna skam på grund av sin fetma.
– Den bärande idén bakom kroppspositivism och kroppsfred är att människor genom att man minskar skammen och stämplingen bättre kan agera för sitt eget bästa, exempelvis motionera, fastställer Harjunen.
När hon forskade i feta personers erfarenheter av motionerande upptäckte hon att feta utsätts för kommentarer och skratt på idrottsplatserna.
– Känslor av skam, skuld och genans följer en fet person överallt, likaså känslan av att alltid lämnas ensam med sin skam. Kroppspositivismen satte fokus på de feta personernas egna upplevelser. Det här har haft stor inverkan på livet för de unga och även äldre kvinnor som vant sig vid att hålla tyst.
Fetmaoperationer löser inte problemet
Fetmaoperationerna har ökat kraftigt under 2000-talet. Enligt Harjunen marknadsförs de numera mycket mer energiskt än tidigare.
– De allt vanligare fetmaoperationerna beror åtminstone delvis på att det idag finns så många privata hälsofirmor med i operationsbusinessen. Exempelvis rekommenderar de privata bolagen inom företagshälsovården ofta fetmaoperationer för sina patienter.
Harjunen anser inte att kirurgisk behandling är någon hållbar lösning på fetma.
– En operation hjälper inte alla. Dieten ändras för resten av livet, och många går upp i vikt på nytt. Vi vet tills vidare ganska lite om de negativa effekterna av en operation. Efterverkningarna kan vara tråkiga, och man kan också dö i en fetmaoperation.
Text: Antti Vanas, bild: Salla Pyykölä, översättning: Eva Wahlström.