Inget bulldoftande pyssel

Närvårdarens arbete inom hemvården är mycket mer mångsidigt och krävande än många tänker.

Dialysbehandling, trakeostomivård, kateterisering av urinblåsa, tarmsköljning, skötsel av gallvägsdränage, insättning av matningssond, palliativ vård och terminalvård. Det är bara några av de tiotals sjukvårdsuppgifter som närvårdarna inom hemvården uppgav i undersökningen som SuPer utförde.

Undersökningen visade att närvårdare inom hemvården förutsätts ha bredare kunskaper inom social- och hälsovården än personer i andra yrken.

Inom hemvården arbetar man huvudsakligen ensam, och hemma hos klienten kan vad som helst förväntas att ske, beskriver SuPers sakkunniga Sari Ilonummi som genomfört undersökningen.

- Närvårdarens yrkeskunskap behövs vid varje hembesök eftersom klientens tillstånd måste bedömas och utifrån bedömningen ska man kunna reagera rätt och i rätt tid. Vid ensamarbetet är även betydelsen av språkkunskaper viktig.

Digital kompetens och yxhantering

Förutom sjukvårdande uppgifter behövs i hemvården även informationsteknisk kompetens. Det finns allt mer digitala och tekniska arbetsredskap, och även klienterna behöver hjälp med användning av olika apparater, till exempel ladda ner appar i smarttelefon eller ställa in tv-kanaler.

Över 70 procent av de svaranden i SuPers enkät uppgav att arbetet förutsätter att man ska kunna använda digitala och smarta enheter. Ungefär hälften uppgav att de måste även behärska hemvårdsbesöken på distans.

Närvårdarna ansåg att i deras arbete ingår många uppgifter som tar tid från det egentliga arbetet med klienterna. Många nämnde uppgifter som service och underhåll av tjänstebil samt underhållsarbete hos kunderna.

Ilonummi konstaterar att situationen är inte önskvärd men det finns inga alternativ. Närvårdarna inom hemvården måste i praktiken även säkerställa tryggheten i klienternas hem.

- Sanningen är att om man inte kan ta sig till klienternas ytterdörr utan att skotta snö först så blir inte huset varmt utan ved, askan blir inte rensad bort från eldstaden, vatten inte hämtad från brunnen eller akut stopp i rören inte åtgärdad, men allt detta måste göras av vårdare om det inte finns anhöriga som gör det.

Men arbetstagaren måste dock meddela arbetsgivaren om hon eller han inte behärskar alla arbetsuppgifter.

- Om jag till exempel skulle behöva hugga ved med en yxa så skulle min arbetssäkerhet genast äventyras, konstaterar Ilonummi skrattande.

Tiden går till icke schemalagda uppgifter

Arbetsdagarna blir lätt belastande eftersom hemvårdsbesöken dimensioneras enligt serviceplan där tiden för besök ofta har reserverats endast till nödvändiga vårduppgifter. Det uppstår problem om arbetsgivaren inte är så insatt i hemvårdsarbetet och tar i beaktande endast arbetstiden som går åt direkt klientarbete. 

Det är klart att tiden för att kunna utföra alla hemvårdsuppgifter måste vara realistisk, annars går inte ekvationen ihop, säger Sari Ilonummi.

- Man måste reservera arbetstid för uppgifter utanför klientens hem och till samarbete med olika aktörer på det sättet att tiden inte tas från klientbesök eller arbetstagarens matrast.

Det har gjorts otaliga utredningar angående arbetsbelastning inom hemvården och det syns också i arbetets attraktions- och kvarhållningskraft. Som det är nu är arbetet för tungt för många och man väljer andra arbetsuppgifter utanför hemvården.

Det finns inga patentlösningar till detta svåra problem.

- Jag har funderat lite och det finns ju områden där man till exempel behöver snöskottning så kanske kan närvårdaren på hemvårdsbesök ha en arbetssökande med lönesubvention till sin hjälp. Jag vet att åtminstone en kommun i Norra Finland har provat denna lösning.

Om det i samband med hemvårdsbesök även skulle ingå andra än yrkespersoner inom social- och hälsovården skulle deras uppgift vara att arbeta som arbetspar till vårdpersonalen.

- Ett vårdbiträde kan dock inte ersätta hembesök där man behöver bedömningskompetens. Men besök där man koncentrerar sig på assisterande uppgifter såsom hushållsarbete, matlagning och social samvaro är lämpliga uppgifter även för vårdbiträden. Men om så skulle ske ska hemvården igen delas in i hemsjukvård och hemtjänst, och skulle det vara en bra eller en dålig sak, funderar Ilonummi.

Text Saija Kivimäki