Får arbetsgivaren göra ändringar i arbetsschemat? Kom ihåg de här sakerna om arbetstider och vikariearrangemang
Ändringar i fastslagna arbetsscheman kan oftast endast göras med arbetstagarens samtycke. Men i vilka situationer har arbetsgivaren rätt att förkorta arbetsdagen eller till exempel beordra ett dubbelskift?
Vad är arbetsschemats syfte?
Arbetstagaren vet utifrån arbetsschemat när arbetet börjar och när det slutar. Utifrån arbetsschemat kan arbetstagaren planera sina egna fritidsaktiviteter.
Kan arbetsgivaren göra ändringar i arbetsschemat till exempel genom att senarelägga ett skift?
Fastslagna arbetsscheman kan ändras endast med arbetstagarens samtycke eller om det finns ett tungt vägande eller motiverat skäl till vissa arbetsarrangemang. Det här beror på vilket kollektivavtal som tillämpas. Ett motiverat eller tungt vägande skäl kan till exempel vara att ens enda barn inte kan komma till dagis och att det därför inte finns jobb att erbjuda. Arbetsgivaren måste dock erbjuda en ny möjlighet att utföra arbetstimmarna om arbetsdagen förkortas. Om den här möjligheten inte finns blir timmarna en förlust för arbetsgivaren.
Arbetsgivaren får inte göra ändringar i arbetstiden när skiftet pågår, det vill säga efter att arbetstagaren har kommit till arbetsplatsen. Det här gäller oavsett om det handlar om att förkorta, ställa in eller förlänga ett skift.
Kan förmannen beordra en anställd att bli kvar efter ett morgonskift och jobba ett kvällsskift?
Att jobba dubbelskift innebär en förlängning av arbetsskiftet och kräver arbetstagarens samtycke. Enligt arbetstidslagen kan ett skift som står i arbetsschemat förlängas utan arbetstagarens samtycke efter att skiftet börjat endast när det är frågan om nödarbete.
Nödarbete är motiverat om en oförutsedd händelse har orsakat avbrott i den normala verksamheten eller om det finns en allvarlig risk att en händelse leder till avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom. Sådana händelser kan till exempel vara en brand eller vattenskada. Arbetsgivaren kan i vissa fall hänvisa till att det är frågan om nödarbete. Då är det bra att be arbetsgivaren visa den skriftliga anmälan till arbetarskyddsmyndigheten som gjorts gällande nödarbetet.
Ska arbetsgivaren betala övertidsersättning för ett extra skift eller dubbelskift?
Förmannen kan be den anställda att jobba ett extra skift eller dubbelskift och samtidigt kräva att den anställda tar ut en ledig dag under tiden för samma arbetsschema. Under periodarbete betyder det här att övertidsgränsen för perioden i fråga inte överskrids och att det därför inte uppstår övertid i schemat. I en sådan situation talar man om grå övertid.
Om arbetstagaren tar ut en motsvarande ledighet under tiden för samma schema leder det i sin tur till nya schemaändringar då det behövs en annan arbetstagare som hoppar in under den extra ledigheten. I värsta fall tas ingen vikarie in alls, vilket belastar den övriga personalen.
Enligt arbetstidslagen kräver övertidsarbete arbetstagarens samtycke. När man som arbetstagare går med på att jobba ett extra skift eller dubbelskift kan man meddela förmannen om att man vill ha övertidsersättning. Arbetsgivaren kan inte ta bort ett redan fastslaget skift från schemat med motiveringen att skiftet skulle leda till övertidsarbete.
Vem ansvarar för vem som kommer på ett arbetsskift?
Arbetsgivaren borde veta var en vikarie kan fås även för en kort eller överraskande frånvaro. Det är förmannens uppgift att ringa vikarier, eftersom endast en arbetsgivarrepresentant har rätt att anställa personal.
Om ingen vikarie hittas i arbetsgivarens reservpersonal- eller vikariepool kan förmannen höra sig för bland anställda som har ledigt om någon är villig att jobba ett extra skift. En arbetstagare har dock ingen plikt att vara anträffbar under sin lediga dag om det inte har gjorts en särskild överenskommelse om beredskap.
Den allra sista utvägen är att fråga anställda som redan är på jobbet om någon av dem har möjlighet att jobba ett extra skift, det vill säga bli kvar på ett dubbelskift. Om ingen kan göra det är det förmannen som tar skiftet i fråga.
Arbetstagaren bör inte tacka nej till ett dubbelskift om arbetsgivaren hotar med en varning och ser arbetstagarens nej till skiftet som en vägran att ta emot arbete. I en sådan situation bör man som arbetstagare meddela arbetsgivaren skriftligen att man inte godkänner att man blivit beordrad till dubbelskift, men att man utför skiftet eftersom arbetsgivaren hotar med en varning eller med att avbryta anställningsförhållandet. Samtidigt bör den här informationen förmedlas till förtroendemannen eller ett arbetsskyddsombud för fortsatta åtgärder.
Källor:
- SuPer-tidningen 10/2017
- SuPers avtalsexpert Teemu Hiilinen
- SuPers jurist Riitta Saarikoski
Text: Sonja Kähkönen. Artikeln publicerades ursprungligen i SuPer-webbtidningen 24.8.2020.