En närvårdare kan sitt arbete, men i teori finns det plats för förbättring
Närvårdare som genomgått sin yrkesutbildning borde ha gedignare teoretisk kunskap, konstateras det i en nyligen publicerad utredning. I den senaste examensreformen minskades mängden teoristudier som är gemensamma för alla.
Enligt en utredning gjord av Nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi måste grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen utvecklas särskilt i fråga om att behärska den teorikunskap som ligger till grund för arbetet samt kunnigheten i läkemedelsbehandling.
SuPers expert Sari Ojajärvi erkänner behovet av utveckling. Orsaken är klar. Förändringen skedde i och med reformen av grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 2018.
– Efter reformen minskades andelen teorikunskap och mängden undervisning i de studier som är gemensamma för alla. De studerande får inte samma breda kunskap och är inte lika beredda att arbeta inom olika områden som före examensreformen.
– Utbildningsanordnaren måste säkerställa att de studerande får en tillräcklig teorigrund, men i praktiken är det svårt att åstadkomma. Under perioderna med inlärning i arbete lär man sig mycket, men dessutom behövs undervisning där man förenar teorin med praktik och får möjlighet att dela den gemensamma kunskapen och reflektera över vad man lärt sig.
I utredningen beaktade man inte coronatidens inverkan på studierna, trots att den exceptionella tiden har ökat distansundervisningen och inlärningen i arbete.
På basis av vitsorden ger närvårdarutbildningen enligt Karvis utredning kunskaper av jämn kvalitet: Största delen av närvårdarna avlägger grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen med goda kunskaper, alltså med det allmänna vitsordet tre eller fyra.
Omkring 12 000 studerande påbörjar årligen grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen.
text Saija Kivimäki