Djungeltelegrafens bästa – fakta eller fiktion, sant eller myt?
Många hälsopåståenden går som man säger från mun till mun och från en generation till följande. Vilka sommarskrönor och föreställningar lönar det sig att dra lärdom av och vilka glömma?
1. Under rötmånaden inflammeras sår lättare än annars. SANT
I folktraditionen kallas tiden 23.7–23.8 rötmånad. Enligt föreställningen tar det då längre tid för sår att läkas och läkningen försvåras av inflammationer. En undersökning vid Tölö sjukhus visar att risken att få en djup infektion i ett operationssår, dvs. organinfektion, är dubbelt så hög vid operationer gjorda under rötmånaden än annars.
– Det här gäller sannolikt också andra sår. Under sommaren kan sår och brännskador uppkomma i högre grad när man sysslar mycket utomhus. När man svettas baddas såren och läks sämre, säger medicine kandidaten Mia Muhonen.
2. Man kan få urinvägsinfektion av att sitta på en kall sten. MYT
Det här varnade din mamma dig sannolikt för.
Hälften av alla kvinnor drabbas åtminstone en gång i livet av urinvägsinfektion. Infektionen orsakas i 75–95 fall av bakterien Escherichia coli. Den förekommer normalt i trakten av mellangården och analöppningen. Bland annat predisponerar försämrat slemhinneförsvar, diabetes, störningar i urinblåsans funktion eller tömning, katetrering och samlag för urinvägsinfektioner.
– Däremot finns det forskningsrön om att sittande på kalla underlag kan predisponera för prostatainflammation, säger Mia Muhonen.
3. Överdrivet frossande i jordgubbar höjer febern MYT
Det är lönlöst att leta efter jordgubbsfeber i ICD-klassificeringen.
– Man kan få en allergisk reaktion av jordgubbar eller magen kan råka i olag på grund av den stora mängden fibrer, men ingen mekanism är känd som skulle orsaka feber, påpekar Mia Muhonen.
Jordgubbar har vätskedrivande egenskaper.
– Man plockar och äter ofta jordgubbar när det är varmt. Om man inte kommer ihåg att dricka tillräckligt kan vätskebristen leda till illamående.
4. Ett sår kan i en nödsituation tvättas genom att man urinerar på det. SANT
Scouternas urbana legend stämmer.
– Urinen är steril i blåsan, men inte längre när den hamnar på huden. I inget fall desinficerar urin såret, utan den fungerar närmast som en mekanisk rengörare i stil med vatten, berättar Mia Muhonen.
Det är bäst att alltid rengöra ett sår med desinfektionsmedel som är avsett för ändamålet, för att undvika att hamna i rötmånadsstatistiken.
4. Man får inte gå och simma direkt efter maten SANT/MYT
En full mage är inget sänke, men inte heller något flytetyg.
– Det lönar sig inte att anstränga sig efter maten, särskilt inte om man ätit ett tungt mål, säger Mia Muhonen.
Rådet gäller både simning och annat tränande. – Man kan känna illamående och få styng (håll i sidan).
Muhonen försäkrar att ett ledigt plaskande vid stugstranden är säkert även efter lite kalasande.
Sendrag och mat har inget att göra med varandra. Sendrag kommer lättare efter en långvarig träning. Också vätskeförlust ökar risken för sendrag.
MD Mia Muhonen är en av grundarna till Vastalääke. Vastalääke ry är en förening grundad av studerande vid medicinska fakulteten i Åbo. Dess syfte är att hindra spridningen av felaktiga och oklara hälsopåståenden i medierna och i synnerhet på de sociala medierna, och rätta till påståendena.
Källor:
- God medicinsk praxis Urinvägsinfektion
- Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim 2009;125(13):1415-20, Infektiot yleisempiä mätäkuussa (Infektioner vanligare under rötmånaden)
- Hälsobiblioteket Duodecim Terveyskirjasto, Kyyn purema (huggormsbett)
- Hälsobiblioteket Duodecim Terveyskirjasto, Suonenveto (lihaskramppi, sendrag, muskelkramp)
Text: Mari Frisk
Illustrationer: Robert Ottosson