Dimensioneringen orsakar bekymmer på daghemmen
Farliga situationer uppstår när det finns för lite personal
Man får tillfälligt avvika från dimensioneringen inom småbarnspedagogiken. Men vad göra om det alltför ofta finns för få fostrare och hur ser man till arbetarskyddet? SuPers experter svarar på frågor som ofta ställs av förtroendemännen inom småbarnspedagogiken.
Hur många barn får det högst finnas i en grupp?
– I en grupp för under 3-åringar får det finnas högst 12 barn på plats per tre fostrare. Det kan ändå finnas flera anmälda än detta. I grupper för 3 år fyllda barn får det finnas högst 21 barn per tre fostrare.
I vilka situationer får man avvika från dimensioneringen inom småbarnspedagogiken?
– Antalet barn i förhållande till fostrare får överskridas endast tillfälligt. Enligt lagen får avvikelsen från dimensioneringen inte vara fortlöpande, inte heller daglig, utan den måste till sin natur vara kortvarig och sporadisk. Förtroendemännen bör under en längre tid följa hur ofta barntalet överskrids. Ifall det börjar vara mer av regel än undantag måste arbetsgivaren göra något saken. En vikarie ska skaffas för anställdas frånvaro som man vet om på förhand.
Räcker det att dimensioneringen fullföljs på daghemsnivå, även om en fostrare saknas i en viss barngrupp?
– Tyvärr är det tillåtet att en fostrare saknas i en barngrupp ifall dimensioneringen på daghemsnivå uppfylls. Situationen kan vara den att barnens frånvaro i vissa grupper är så hög att den riktiga dimensioneringen uppfylls på hela husets nivå. Det här är naturligtvis inte bra i den gruppen där det råder underbemanning.
På vems ansvar ligger det att se till att det finns tillräckligt många fostrare på plats?
– Anordnaren av småbarnspedagogik måste se till att det finns tillräckligt med anställda och vid behov vikarier. Barnskötarna och de övriga fostrarna tar lätt vikariearrangemangen på sina axlar. Det är emellertid chefens uppgift att skaffa en vikarie när man vet om att någon i personalen är borta. Det är på chefens ansvar att ordna arbetsuppgifterna i överraskande situationer och se till att dimensioneringen i grupperna är på rätt nivå.
Vilka tecken visar att man måste ingripa i dimensioneringen på ett daghem?
– Tio centrala mål har skrivits in i lagen, och de måste uppfyllas inom småbarnspedagogiken. Ifall de inte uppfylls måste man skaffa flera vikarier till daghemmet eller vidta andra korrigeringsåtgärder. Exempelvis får barnens säkerhet aldrig utsättas för fara. Ifall man på grund av underbemanning upprepade gånger måste avboka exempelvis planerade utflykter lider kvaliteten på innehållet i småbarnspedagogiken. Också i sådana fall bör man gripa in.
Hur ser man till säkerheten i arbetet om den riktiga dimensioneringen ofta inte uppfylls?
– Var och en bör ta reda på hur man anmäler om farliga och exceptionella situationer på den egna arbetsplatsen. Många arbetsgivare har tillgång till en pappersblankett på vilken man kan anmäla om farliga situationer. Ofta uppstår situationerna på grund av att det finns för lite personal på plats för att se till barnens säkerhet. Den här anmälningskanalen är viktig, för med hjälp av de insamlade blanketterna kan cheferna motivera behovet av extra resurser för arbetsgivaren, eller exempelvis behovet att göra ändringar på daghemmets gård när man upptäckt farliga platser.
Under dagen får man bara hålla en kaffepaus på 10 minuter. Är detta tillräckligt?
– Enligt kollektivavtalet har barnskötarna rätt till en kaffepaus på 10 minuter under dagen. Utöver den här pausen har barnskötarna rätt till en snabb måltid, de äter alltså med barnen under arbetet.
Frågorna besvarades av SuPers expert inom den yrkesmässiga intressebevakningen Johanna Pérez och avtalsexperten inom den avtalsmässiga intressebevakningen Teemu Hiilinen.
Text: Sonja Kähkönen