Coronasmitta på arbetet är en yrkessjukdom
Bara en liten del av de närvårdare som insjuknat i corona har ansökt om ersättning med yrkessjukdom som grund.
Fram till slutet av januari hade Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden Tako behandlat drygt 200 begäranden om utlåtande om coronaexponering. Av dessa ansåg nämnden att 167 gällde yrkessjukdom orsakad av coronavirus.
Eftersom det inte finns vedertagna ersättningsförfaranden i samband med coronavirus har Tako instruerat försäkringsbolagen att göra utlåtandebegäran om alla anmälningar av yrkessjukdom där sjukdomsorsaken är coronavirus.
De coronafall som Tako behandlat har i praktiken inträffat inom social- och hälsovården, främst bland närvårdare och sjukskötare. Enligt Takos jurist Kirsi Salo förekom största delen av de fall som behandlades förra året under våren och sommaren, och de gällde ofta vårdare som arbetade på sjukhus.
– Helhetsbilden under hösten är att fallen är klart koncentrerade till vårdhemmen.
Ersättningsfallen kommer till Tako för behandling med fördröjning via försäkringsbolagen, vilket kan förklara det låga antalet.
Det är tydligt att antalet personer som fått ersättning är lågt i jämförelse med antalet närvårdare som insjuknat i corona. Enligt en rapport av Helsinki Graduate School of Economics hade närmare 1 500 närvårdare insjuknat i corona fram till slutet av november.
Rapporten visar inte hur många av sjukdomsfallen som är arbetsbetingade. På basis av siffrorna är det emellertid sannolikt att alla som insjuknat i arbetet inte har ansökt om ersättning, vilket de enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är berättigade till.
Smittorna vittnar om brister i säkerheten på arbetsplatsen
Ifall man kan påvisa att en coronasmitta sannolikt har skett på arbetsplatsen har den anställda rätt till ersättning för de kostnader som sjukdomen gett upphov till, exempelvis för undersökningar, vård och mediciner.
För arbetsgivaren är en yrkessjukdom eller en misstanke om den en stark signal om att det kan finnas saker i säkerheten på arbetsplatsen som behöver rättas till.
När en misstanke om yrkessjukdom uppdagas måste arbetsgivaren reda ut hur man kan förhindra exponering, berättar biträdande överläkaren Kirsi Koskela på Arbetshälsoinstitutet.
– Riskbedömningen av arbetsplatsen måste uppdateras: har man identifierat exponerande arbetsuppgifter, har man fäst tillräcklig uppmärksamhet på skyddsåtgärder och är skydden korrekta. Ifall man märker att det finns behov av uppdatering ska arbetsmiljön göras så säker som möjligt.
Kännedomen eller misstanken om en yrkessjukdomsdiagnos borde också nå regionförvaltningsverken, som utifrån anmälningar om yrkessjukdom kan rikta övervakningsåtgärder till arbetsplatserna.
Emellertid har bara ett fåtal anmälningar hittills gjorts om yrkessjukdom orsakad av coronavirus. Till Regionförvaltningsverket i Norra Finland har exempelvis 11 anmälningar gjorts, av vilka en gällde en person med yrkesbeteckningen närvårdare.
De övriga regionförvaltningsverken visar liknande siffror. De flesta anmälningarna är gjorda inom Södra Finlands regionförvaltningsverks område som har den största befolkningsmängden, något över 70, av vilka 14 gällde närvårdare.
– Förra året undersöktes 15 fall av yrkessjukdom på riksnivå, vilket var något färre än de flesta tidigare år. Regionförvaltningsverken gör årligen 25 000 granskningar, så de granskningar som görs på basis av yrkessjukdom är bara en liten del, berättar överinspektören vid Regionförvaltningsverket i Norra Finland Hanna-Kaisa Rajala.
På grund av corona gjordes förra året ca 15 000 granskningar.
Ansvaret för att göra anmälan till regionförvaltningsverket ligger hos den läkare som ställer yrkessjukdomsdiagnos eller misstänker yrkessjukdom.
Insjuknade du i coronavirussjukdom på arbetet? Så här skaffar du en yrkessjukdomsdiagnos
Det lönar sig att utan dröjsmål anmäla en misstanke om yrkessjukdom till arbetsgivaren och till den egna arbetsplatsens företagshälsovård.
Vad förutsätts för att man ska få en yrkessjukdomsdiagnos?
En coronavirussjukdom kan konstateras vara en yrkessjukdom ifall man kan påvisa att sjukdomen har orsakssamband med arbetet, dvs. att smittan har kommit i arbetet, inom arbetsplatsområdet eller under utbildning för arbetet.
Till vem ska man anmäla om en coronavirussjukdom man fått i arbetet?
Till företagshälsovården och till arbetsgivaren. Det hör till företagshälsovårdens ansvar att undersöka och behandla sjukdomar som uppstår på grund av arbetet, men ett utlåtande om yrkessjukdomsmisstanke till försäkringsbolaget kan också göras av en annan behandlande läkare. Arbetsgivaren har som uppgift att kontakta försäkringsbolaget, som fattar beslut om yrkessjukdom. Ersättningsärendet blir anhängigt när försäkringsbolaget har fått anmälan om fallet. Vid behov kan en arbetstagare också själv anmäla saken till försäkringsbolaget.
Hur snabbt avgörs ärendet?
Försäkringsbolaget fattar beslut om ersättningar på basis av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt på basis av tidigare avgöranden i liknande fall. Beslutet ska ges inom 30 dagar efter att det fått tillräckliga utredningar för att kunna avgöra ärendet.
Varför bör man skaffa en yrkessjukdomsdiagnos?
Ifall en sjukdom orsakad av coronavirus konstateras vara en yrkessjukdom har arbetstagaren rätt till ersättningar enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, exempelvis till dagpenning och till ersättningar av sjukvårdskostnader. De sjukledighetsdagar som beviljats på grund av yrkessjukdom minskar inte rätten till normal lön under sjukdomstiden.
Kan man få en yrkessjukdomsdiagnos i efterhand?
Tidpunkten för insjuknande i yrkessjukdom anses i allmänhet vara den dag arbetstagaren första gången sökt vård för sjukdomen. Att i efterhand utreda och bedöma en yrkessjukdom är svårt.
Källor: SuPers miljöexpert Eija Kemppainen, Arbetarskyddsförvaltningens, Arbetshälsoinstitutets och Olycksfallsförsäkringscentralens webbplatser
Text: Saija Kivimäki