Antibiotikaresistens är ett globalt hot
Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett växande hot, om vilket varje närvårdare bör vara medveten om. Att iaktta god hygien och undvika onödiga antibiotikakurer är exempel på sätt med vilka vi kan hindra att antibiotikaresistens sprider sig.
En antibiotikaresistent bakterie förmår motstå ett antibiotikum, och då hjälper inte detta antibiotikum längre i behandlingen av infektioner orsakade av bakterien. Vissa bakterier är naturligt resistenta, andra förvärvar resistens med tiden.
Antibiotikaresistens blir allt allmännare, vilket betyder att det finns allt färre fungerande läkemedel mot våra sedvanliga infektioner. Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt problem och en dito hälsorisk, men deras incidens varierar mellan olika områden. När människor rör på sig kommer bakterierna åt att sprida sig mellan länderna.
Enligt THL dör omkring 33 000 personer i Europa årligen i infektioner som antibiotika inte längre biter på. I Finland dör uppskattningsvis 90 patienter per år i infektioner som orsakas av resistenta bakterier.
– Inom Norden har vi ett bra läge, men också här har antalet resistenta bakterier ökat under de senaste åren, berättar Ville Kainu, medicinsk expert hos Pfizer.
Kainu har varit med om att planera en utbildning för Super-medlemmarna, där man går igenom bakgrunden och teorin bakom antibiotikaresistenta bakterier samt hur vårdarna för sin del kan förebygga spridning av resistenta bakterier. Utbildningen öppnas för SuPer-medlemmarna under slutet av året.
Närvårdaren har en viktig roll när det gäller att förebygga spridning av resistenta bakterier
Var och en av oss kan hindra spridningen av antibiotikaresistenta bakterier genom att iaktta god bashygien, såsom tillräcklig handtvätt. Hälso- och sjukvårdens roll i bekämpningen av antibiotikaresistens är att förskriva antibiotika enbart när behovet är genuint. Ville Kainu påpekar att man på samhällsnivå dessutom bör se till att det finns ett tillräckligt stort utbud av olika antibiotika.
Närvårdarna kan också på olika sätt bidra till att bekämpa läkemedelsresistenta bakterier.
– Därför är det viktigt att de underhåller sin egen yrkeskunskap och förhåller sig på ett korrekt sätt till antibiotikaresistensen.
Närvårdarna kan bland annat med sitt exempel lära patienterna, de anhöriga och andra icke-professionella hur man sköter om hygienen. Vårdarna innehar också en nyckelposition i övervakningen av att vårdplanen iakttas och att rätt antibiotikum används för rätt åkomma. Det är också viktigt att uppmuntra patienterna att följa anvisningarna.
Ibland uppstår det situationer då en antibiotikakur har fortsatt, trots att avsikten har varit att avsluta den.
– Närvårdaren kan modigt ta upp frågan med läkaren om kuren bör fortsätta eller om man kanske borde överväga att avsluta den, säger Ville Kainu.
Han påpekar att vårdarna via kunskap om antibiotikaresistens och yrkeskompetens kan få nya tankar och idéer om vad de i sitt eget arbete kan göra annorlunda.
– I bekämpningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett flerprofessionellt angreppssätt till nytta.
5 tips om hur en närvårdare kan hindra spridningen av antibiotikaresistenta bakterier
1. Se till handhygienen.
2. Var ett gott exempel också för icke-professionella. Lär ut varför och hur man ska se till handhygienen.
3. Uppmuntra patienterna att följa vårdplanen. Berätta för dem varför det är viktigt att följa anvisningarna när det gäller antibiotika.
4. Kom ihåg att använda antibiotika med ansvar. Ta modigt upp frågan med läkaren om klientens eller patientens antibiotikakur behöver fortsättas. Kontrollera också att ett läkemedel går till det ändamål det är förskrivet.
5. Uppdatera dina kunskaper aktivt och ta en aktiv roll i det flerprofessionella teamet.
Pfizers och SuPers webbutbildning om antibiotikaresistens riktar sig till närvårdare och primärskötare. Utbildningen innehåller textavsnitt som ger bakgrund till temat och korta frågor för att kartlägga hur den studerande har anammat temaområdet. Det lönar sig att reservera ca 1,5 timmar för att avlägga kursen. Kursen kan avläggas antingen i ett eller i flera delar, genom att exempelvis studera teoridelen separat och sedan fortsätta med praktiken. Det lönar sig att fråga på arbetsplatsen om man kan genomföra kursen som fortbildning. Du hittar kursen på SuPers webbutbildningsplattform Skarppi och den är öppen för alla medlemmar.
För artikeln har också SuPers expert Elina Ottela intervjuats.
Text Sonja Kähkönen