”Alla behöver inte komma till morgonskiftet klockan sju”
Den nya arbetstidslagen upphäver inte den gemensamma arbetsskiftsplaneringen, utan vårdarnas arbetsskift bör differentieras
Många närvårdare upplever den nya arbetstidslagen som problematisk: man blir ledig efter ett kvällsskift, endagsledigheterna har ökat och samtidigt har de långa ledigheterna minskat. Trots det ser SuPers huvudförtroendeman Hannele Nupponen mycket gott i den nya lagen. Hon uppmuntrar arbetsgemenskaperna att se över sina verksamhetsmodeller för att kunna utnyttja de bästa sidorna av arbetstidslagen.
Hannele Nupponen, är det längre möjligt att planera arbetsskift autonomt, eller gemensamt, när den nya arbetstidslagen trätt i kraft?
– Jag har hört en del påstå att man inte längre kan planera arbetsskift gemensamt inom ramen för den nya lagen. I teorin finns det inget hinder för gemensam planering av arbetsskift, även om där finns nya villkor, såsom vilotiden på 11 timmar mellan skiften.
– Arbetsplatserna har på grund av coronaviruset varit mycket belastade, och det har inte funnits tid och energi överallt att stanna upp och reda ut hur den nya arbetstidslagen påverkar planeringen av arbetsskift. Jag uppmuntrar alla arbetsgemenskaper att lösa frågan om hur de bör ändra de gemensamma rutinerna för att få ut det bästa av lagen.
Hur stöder den nya arbetstidslagen närvårdarnas ork, när exempelvis de längre ledigheterna har minskat?
– Den nya arbetstidslagen tryggar en längre vilotid mellan arbetsskift, när man inte kan gå direkt till jobbet klockan sju på morgonen efter ett kvällsskift. På det sättet är sömnen på morgonnatten och återhämtningen tryggad när man inte behöver förbereda sig för en tidig morgon och väckning under natten. Vi ska minnas att vi är olika som människor och var och en har sin egen rytm. Själv tyckte jag tidigare att det var tungt att komma direkt till morgonturen efter ett kvällsskift. Det som hjälpte mig att orka var om jag i stället fick en ledig dag efter ett kvällsskift.
Vilka goda rutiner har du stött på i planeringen av arbetsskift enligt den nya arbetstidslagen?
– I vissa enheter har exempelvis ankomsten till morgonskiftet differentierats. Det lönar sig att gå igenom de gamla rutinerna och fundera om någonting kan förnyas där. Behöver alla arbetstagare komma på jobb sju på morgonen eller kan en del komma klockan åtta eller nio? Det underlättar också sammanjämkningen mellan arbete och familjeliv om en småbarnsförälder hinner föra sitt barn till dagis i lugn och ro på morgonen. En timme med barnen kan redan ha stor betydelse för hur man orkar jobba.
– När vårdarna kommer stegvis till jobbet måste man också fundera på hur morgonsysslorna ska fördelas och rapporteringarna skötas. Behöver man exempelvis ordna egenrapport eller räcker det att man för en kort diskussion med arbetskamraten? Det är bäst att arbetsgemenskapen själv planerar en modell som passar den bäst.
Kan man göra något åt följdverkningarna av arbetstidslagen, såsom ökade endagsledigheter?
– Många vårdare tycker det är tråkigt att inte längre kunna komma från kvällsskiftet till ett morgonskift. Cheferna och de anställda bör också här fundera över dagens rytm och hur problemet kan lösas. Kanske vårdarna också kan gå stegvis från kvällsskiftet? Jag vet att man gör så på vissa platser. Dessutom bör man alltid beakta de anställdas personliga rytm och preferenser. Det finns säkert också vårdare i arbetsgemenskapen som frivilligt blir lediga direkt efter ett kvällsskift.
10 tips för gemensam planering av arbetsskift
1. Gemensam eller autonom planering av arbetsskift kräver en definition av de gemensamma spelreglerna och villkoren samt grundlig kunskap om ämnet.
2. När man börjar planera arbetsskift gemensamt kan man inte tala för mycket om det. Det måste vara helt klart för varje medlem av arbetsgemenskapen vad en gemensam planering av arbetsskift innebär.
3. Gemensam planering av arbetsskift kan exempelvis vara en återkommande punkt på teammötets agenda, för då blir eventuella oklarheter regelbundet utredda. Den nya arbetstidslagen medförde nya villkor i planeringen av arbetsskift och förändringarna i samband med den bör också gås igenom ordentligt.
4. När idén i den gemensamma planeringen av arbetsskift är klar börjar man skapa gemensamma spelregler i arbetsgemenskapen och villkor för hur planeringen ska utföras. Alla medlemmar av arbetsgemenskapen inklusive chefen ska förbinda sig principerna för den gemensamma planeringen av arbetsskiften.
5. Den gemensamma planeringen av arbetsskiften kan inledas exempelvis genom att man fastställer hur många arbetstagare det ska finnas i varje skift. De här styrkorna kan chefen anteckna på ett annars tomt arbetsschema, som arbetstagarna senare får fylla i. På det här underlaget kan man också färdigt anteckna utbildningsdagar, semestrar och andra beviljade frånvarodagar som arbetstagarna vet om.
6. Följande steg är att arbetstagarna antecknar sina önskemål om nattskift.
7. När nattskiften är antecknade kan man fortsätta fylla i schemat så att varje arbetstagare lägger till exempelvis tre önskemål om arbetsskift eller ledigheter.
8. Inom arbetsgemenskapen kommer man överens om när nattskiften och önskemålen om arbetsskift senast ska antecknas och i vilket skede schemat ska vara i sådant skick att den kan fastställas av chefen. Dessutom är det bäst att komma överens om när chefen ger följande tomma schema till arbetstagarna för att fyllas i.
9. Arbetsgemenskapen bör också komma överens om regler för hur man ska gå till väga för semesterfirarnas och övriga frånvarandes del samt hur en ny anställd ska introduceras i den gemensamma planeringen av arbetsskift.
10. Det är bäst att acceptera att arbetsgemenskapen inte omedelbart är expert på gemensam planering av arbetsskift. Beroende på arbetsgemenskapens storlek kan det gå ett par år innan den gemensamma planeringen av arbetsskiften börjar rulla av egen kraft.