Sjukledighet

I arbetsavtalslagen finns de allmänna bestämmelserna om lön under sjukledighet. Om rätten till sjukledighet med lön avtalas mer i detalj i kollektivavtalen. Här presenteras en sammanfattning om föreskrifterna om sjukfrånvaro i arbetsavtalslagen och i de två vanligaste kollektivavtalen som gäller medlemmar i SuPer.

Lön för sjukdomstid

Enligt 2 kap. 11 § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete rätt till lön för sjukdomstid. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade, dock högst till dess arbetstagarens rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. I ett anställningsförhållande som varat mindre än en månad har arbetstagaren på motsvarande sätt rätt att få 50 procent av sin lön.

En arbetstagare som har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har inte rätt till lön för sjukdomstid. Arbetstagaren ska på begäran lämna en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren.

En arbetsgivare som betalt lön för sjukdomstid till en arbetstagare har rätt att för motsvarande tid få den dagpenning som enligt sjukförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring tillkommer arbetstagaren, dock högst ett belopp motsvarande den lön som arbetsgivaren har betalt.

Partiell sjukfrånvaro

Syftet med den partiella sjukfrånvaro som föreskrivs i 11 a § i arbetsavtalslagen är att stödja arbetstagaren att stanna kvar i arbetslivet och på eget initiativ återgå till heltidsarbete. Avtalet om deltidsarbete ingås på basis av en utredning om arbetstagarens hälsotillstånd.

Parterna ska komma överens om ändring av avtalet om deltidsarbete under avtalsperioden. Ett avtal för viss tid upphör dock under avtalsperioden, om arbetstagaren på grund av sjukdom inte längre klarar av sitt deltidsarbete.

När avtalet om deltidsarbete upphör har arbetstagaren rätt att på nytt iaktta villkoren i det avtal om arbete på heltid som föregick avtalet om deltidsarbete.

Föreskrifter om sjukledighet i kollektivavtalen

I det allmänna kommunala arbets- och tjänstekollektivavtalet (AKTA) har en tjänsteinnehavare/arbetstagare rätt att få tjänst-/arbetsledighet (sjukledighet) om han eller hon på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att sköta sin tjänst/sitt arbete. Arbetsoförmåga ska påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Arbetsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukledigheten av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg. Ett annat tillförlitligt sätt kan till exempel vara ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare. Den behöriga myndigheten kan också besluta att det vid mycket kort sjukfrånvaro inte behövs något intyg, utan enbart tillstånd av chefen.

För att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska den försäkrade i allmänhet visa Folkpensionsanstalten ett godtagbart läkarintyg över sin sjukdom, förutom för den så kallade självrisktiden.

Sjukledighet beviljas utan särskild ansökan för den tid som anges i läkarintyget eller som klargjorts på något annat sätt. Ett intyg över till exempel besök hos läkare, undersökningar, rehabilitering eller poliklinikbesök är inte tillräckligt. Om en läkare har skrivit ut ett intyg över arbetsoförmågan retroaktivt, bör detta motiveras av läkaren. I regel beviljas sjukledigheten enligt läkarintyget eller ett annat intyg som nämns ovan. Ett läkarintyg eller ett annat tillförlitligt intyg är ändå bara ett sakkunnigutlåtande som den behöriga myndigheten kan avvika från av grundad anledning. Om det visar sig att den anställde trots läkarintyg inte har varit arbetsoförmögen (har till exempel utfört liknande arbete under sjukledigheten) har personen i fråga inte rätt till avlönad sjukledighet.

Den anställde ska utan obefogat dröjsmål visa arbetsgivaren ett intyg över sin arbetsoförmåga. Om läkarintyget av grundad anledning inte kan godkännas, kan arbetsgivaren på egen bekostnad skicka tjänsteinnehavaren/den anställde att undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisar.

Sjuklön

Tjänsteinnehavare och arbetstagare har under ett kalenderår rätt att för sjukledighetstid få

1. sin ordinarie lön för 60 kalenderdagar
2. därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för 120 kalenderdagar
3. ytterligare kan enligt prövning betalas högst två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 185 kalenderdagar.

För att sjuklön ska betalas förutsätts att anställningen omedelbart före sjukledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.

En förutsättning för att sjuklön ska betalas är att tjänsteutövningen eller arbetsavtalsförhållandet redan inletts, dvs. att den anställde har börjat arbeta. Sjuklön betalas högst så länge som anställningen varar, även om arbetsoförmågan skulle kvarstå efter att anställningen upphört. Om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning före sjukledigheten inte har pågått minst 60 dagar, har han eller hon rätt att under samma kalenderår och för samma anställning få ordinarie lön under sjukledigheten för 14 kalenderdagar, varefter inga löneförmåner betalas.

För sjukledighetstid betalas inte lön efter det att sjukledighet har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för längre tid än 12 månader. Sjukledigheten anses vara sammanhängande om den inte har avbrutits av en minst 30 kalenderdagar lång sammanhängande period av tjänsteutövning/tid i arbete. För tid som överskrider 12 månader kan enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen.

Om det i arbetstiden ingår söndagsarbete som utförts på ordinarie arbetstid, höjs dagslönen för sjukledigheten med ett procenttal som räknats ut i enlighet med § 13 mom. 2 i semesterkapitlet och i vilket endast söndagsarbetets andel beaktas.

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren med avsikt eller genom grov vårdslöshet orsakat arbetsoförmågan betalas ingen sjuklön.

Om orsaken till arbetsoförmågan är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren vid utförande av tjänste- eller arbetsuppgifter råkat ut för ett sådant olycksfall i arbete som avses i lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om orsaken är en av olycksfallet förorsakad sjukdom, en yrkessjukdom eller våld som berott på tjänste- eller arbetsuppgifter, har den anställde rätt att få

1. sin ordinarie lön för 60 kalenderdagar
2. därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för 120 kalenderdagar
3. ytterligare kan enligt prövning betalas högst två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 185 kalenderdagar.

Enligt kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen är en arbetstagare berättigad till lön för sjukdomstiden om arbetstagaren efter att anställningsförhållandet inletts blir förhindrad att arbeta på grund av sjukdom eller olyckshändelse och han inte förorsakat sin arbetsoförmåga avsiktligt eller genom grov vårdslöshet. Då betalar arbetsgivaren lön för varje frånvaroperiod, när anställningsförhållandet fortsätter på basis av anställningens kontinuitet, på följande sätt:

Anställningens längd definierar lönebetalningsperiodens längd:

1. vid anställningar på under en månad betalas lön för dagen för insjuknandet och för därpå följande 9 vardagar (50 % av lönen)
2. vid anställningar på 1 månad–under 3 år betalas lön för 28 kalenderdagar (full lön)
3. vid anställningar på 3–5 år betalas lön för 35 kalenderdagar (full lön)
4. vid anställningar på 5–10 år betalas lön för 42 kalenderdagar (full lön)
5. vid anställningar på över 10 år betalas lön för 56 kalenderdagar (full lön).

Om frånvaroorsaken är en olycka som inträffat under arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid för 90 kalenderdagar.

Om sjukdomen återkommer inom 15 kalenderdagar från det arbetstagaren återvänt betalas lön för sjuktiden som om det vore fråga om en enda frånvaroperiod.

I lönen för sjuktid beaktas timtillägg för ordinarie arbetstid lika som i fråga om semesterlön. Arbetsgivaren kan alternativt tillämpa en sådan praxis, där de timbaserade tilläggen betalas enligt den fastställda arbetsskiftsförteckningen och för tiden efter det att arbetsskiftsförteckningen inte längre gäller som i fråga om semesterlön. Arbetsgivaren betalar lön för sjuktid direkt till arbetstagaren och ansöker om sjukdagpenning sedan han fått behövliga utredningar av arbetstagaren, som skall förete dem utan dröjsmål.

Arbetstagaren är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren om att han insjuknat. Arbetsoförmågan skall om det krävs bestyrkas med läkarintyg eller med annan av arbetsgivaren godtagbar utredning. Under en sjukdomsepidemi och i situationer då tid till läkarmottagning inte kan fås, kan man som godtagbar utredning anta av företagshälsovårdaren eller av en hälsovårdare utfärdat intyg för kortvarig sjukledighet på 1–3 kalenderdagar. Arbetsgivaren kan av grundad anledning utse den läkare som skall anlitas och då betalar han de kostnader som uppstår för anskaffningen av läkarintyget.

Om något annat kollektivavtal tillämpas på din arbetsplats, kontrollera föreskrifterna i avtalen i fråga. Det kollektivavtal som tillämpas på din arbetsplats ska finnas på arbetsplatsen.