Vanliga frågor om arbetstiderna

1.    Jag arbetar kommunalt på deltid i periodarbete. Min arbetstid är 90 h/3 veckor. Hur påverkar söckenhelger (t.ex. Kristi himmelsfärdsdag) min arbetstid?

För deltidsanställda i den kommunala branschen räknas arbetstidsförkortningen för söckenhelger och helger som förkortar arbetstiden i förhållande till heltidsarbetstidens arbetstidsförkortning, som är 7 h 45 min. För dem som gör 50 procents arbetstid är förkortningen 3 h 53 min, och för personer med en arbetstid på 90 h är förkortningen 77,42 procent av 7 h 45 min., dvs. 6 h.

Inom socialservicebranschen och hälsoservicebranschen motsvarar längden på arbetstidsförkortningen för söckenhelger och helger det genomsnittliga dagliga timantalet. Detta gäller dock inte korta anställningar.

Kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening: Arbetstidsförkortningen för söckenhelger vid deltidsarbete är kortare i samma förhållande som den ordinarie arbetstiden är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden. Om söckenhelgen infaller under en semester eller arbetssemester görs ingen förkortning.

2.    Får man gå till läkaren på arbetstid?

Enligt det allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet räknas tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som tjänsteutövningen eller arbetet kräver, in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna försiggår på ledig tid. Restider räknas inte som arbetstid. Vid behov visas ett intyg över den tid som har åtgått till undersökningen eller kontrollen.

Tid som åtgår till undersökningar som företas på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, räknas inte in i arbetstiden, men om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när verkligt behov föreligger blir tvungen att genomgå sådana undersökningar på sin arbetstid, ordnas för dessa undersökningar befrielse från arbetet. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning (utförda av läkare eller annan personal inom hälso- och sjukvården), om dessa måste utföras under arbetstid. Undersökningarna bör i första hand utföras utanför arbetstid.

Om undersökningen eller behandlingen inklusive restider infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.

Föreskrifterna gäller inte läkarbesök eller besök för undersökningar och behandlingar som företas på eget initiativ eller undersökningar i anslutning till läkarbesök på eget initiativ som varar flera dagar i sträck.

Enligt kollektivavtalet för den privata socialservicesektorn gör arbetsgivaren inte avdrag på arbetstagarens lön om arbetstagaren går till en läkarundersökning som är nödvändig för att konstatera sjukdom eller ordinera behandling eller hjälpmedel samt till laboratorie- eller röntgenundersökning som ordinerats av läkare och förknippas med undersökningen i fråga, förutsatt att man strävar efter att utföra undersökningarna på ett sådant sätt att onödig förlust av arbetstid undviks och att det inte har varit möjligt att utföra undersökningarna utanför arbetstid och att de har meddelats till arbetsgivaren på förhand.

Medicinska undersökningar under graviditet, före förlossningen, medför inte avdrag på arbetstagarens lön.

Arbetstagaren besöker en läkarundersökning som ett nytt arbete förutsätter eller någon annan lagstadgad läkarundersökning. Då betalar arbetsgivaren de nödvändiga resekostnaderna.

Enligt kollektivavtalet för hälsoservicebranschen tillämpas samma bestämmelser på läkarbesök som i kollektivavtalet för socialservicebranschen. Om arbetstagaren får lön för sjukdomstid för undersökningstiden ska dessa bestämmelser inte tillämpas.

Dessutom betalas lön för ordinarie arbetstid för den tid som går åt till observation eller sjukhusundersökning på grund av den arbetsoförmåga som följer av observationstiden eller sjukhusundersökningstiden. Lön betalas ut även för läkarundersökningar till följd av en tidigare konstaterad sjukdom då sjukdomen förvärras, för läkarundersökningar hos specialistläkare som en kronisk sjukdom kräver och som utförs i syfte att fastställa vårdbehovet samt för arbetsoförmåga som följer av en nödvändig behandling vid cancersjukdom.

Detta gäller även lagstadgade kontroller inom företagshälsovården och andra lagstadgade kontroller som har godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan.

Kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening: Tid som går åt till läkarundersökningar räknas som arbetstid enligt samma grunder som i den kommunala branschen.

3.    Min arbetsgivare föreslog att jag deltar i en utbildning som skulle vara till nytta för mig. Räknas deltagandet i utbildningen som arbetstid, eller ska jag ta del i utbildningen på min egen tid?

I den kommunala branschen räknas tid som används till utbildning inte in i arbetstiden, såvida inte det är fråga om utbildning som har ordnats av arbetsgivaren själv och som anknyter direkt till arbetstagarens arbetsuppgifter och som är nödvändig med tanke på skötseln av dessa uppgifter, och som är jämställbar med inskolning på arbetsplatsen och som tjänsteinnehavaren inte kan vägra att delta i utan att försumma sina arbetsplikter.

För deltagande i utbildning ges arbetstagaren ett tjänstereseförordnande, eller så är utbildningstiden tjänst- eller arbetsledighet.

Genom att ingå lokalt avtal kan all utbildningstid räknas som arbetstid.

Enligt utbildningsavtalet i enlighet med kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen ersätts de kostnader och den förlust av inkomsterna under ordinarie arbetstid som utbildningen medför, då arbetsgivaren ger en tjänsteman yrkesutbildning eller skickar tjänstemannen på utbildningar som anknyter till hans eller hennes yrke. Om utbildningen sker utanför arbetstid, räknas den använda tiden inte som arbetstid, men tjänstemannen ersätts för de direkta kostnader som utbildningen medför.

Hälsoservicebranschen har motsvarande föreskrifter om utbildning som den privata socialservicebranschen, och dessutom ansvarar arbetsgivaren för att ordna personalen möjlighet till goda yrkesmässiga färdigheter genom planmässig personalutbildning som stöder ändringar i arbetsuppgifterna och arbetstagarens utveckling. I enlighet med statsrådets principbeslut rekommenderas att det används i genomsnitt minst tre dagar om året för utbildning, under beaktande av personalens arbetsuppgifter.

Kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening: Utbildningstid räknas som arbetstid enligt samma principer som i den kommunala branschen.

4.    Jag arbetar i periodarbete. Följande arbetsdag som infaller på en fredag har planerats för mig: morgonskift 7.00–13.00 och nattskift 21.00–07.00. Är arbetstiden förenlig med bestämmelserna i AKTA?

Alla kollektivavtal: Tiden för dygnsvila fastställs i enlighet med arbetstidslagen. Enligt lagen ska arbetstagare i periodarbete under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst nio timmar. Arbete som utförs under beredskapstid omfattas inte av bestämmelsen. Ett arbetsskift 7.00–13.00 och 21.00–7.00 uppfyller inte kraven på dygnsvila. Det korta morgonskiftet ska sluta klockan 12.00 eller nattskiftet börja klockan 22.00 för att kraven på dygnsvila ska uppfyllas.

Det är möjligt att med arbetstagarens samtycke att komma överens om en tillfällig förkortning av dygnsvilan, men vilotiden ska ändå vara minst 5 timmar och avvikelsen får ske för högst för tre dygnsviloperioder i följd. Arbetstagaren ska ges ersättande vilotider för avvikelsen så snabbt som möjligt, dock senast inom en månad.

5.    Man talar mycket om grått övertidsarbete på min arbetsplats. Vad betyder det och varför rekommenderas det inte?

Alla kollektivavtal: Det är fråga om grått övertidsarbete då man exempelvis under en full arbetstidsperiod gör ett extra arbetsskift som ersätts med enkla timlöner eller omvandlas till en ersättning i ledighet som räknas timme mot timme och ges under den följande arbetstidsperioden. För övertidsarbete ska utbetalas förhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

Grått övertidsarbete är även sådant arbete åt en arbetsgivare som inte antecknas i arbetstidsbokföringen, såsom när man kommer till arbetet betydligt tidigare innan arbetsskiftet börjar eller arbetar efter skiftet, då arbetsgivaren inte begärt att sådan arbetstid görs, vilket skulle innebära att det är övertidsarbete.

6.    Min chef ändrade min arbetsskiftsförteckning mitt i en pågående period eftersom han inte fick tag i någon vikarie. Handlade min chef rätt?

Inom den kommunala branschen ska arbetsskiftsförteckningen skriftligen delges arbetstagarna i god tid, senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Efter detta får arbetsskiftsförteckningen endast ändras med arbetstagarens samtycke eller av ett grundat skäl. Att arbetstimmar utgör övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids är i sig inte ett grundat skäl att ändra på arbetstimmarna. Arbetsskiftsförteckningen kan alltid ändras med arbetstagarens samtycke. I arbetsskiftsförteckningen ska endast göras de ändringar som är nödvändiga med tanke på arbetet. Förekomsten av ett grundat skäl prövas separat i varje enskilt fall.

Som grundade skäl kan betraktas operativa orsaker, såsom att en arbetstagare insjuknar och det behövs en vikarie för honom eller henne, eller att arbetsskiftsförteckningen har upprättats på ett felaktigt sätt. Om arbetstagaren har kommit till arbetsplatsen för att göra sitt arbetsskift, får arbetsskiftet inte inställas eller ändras utan arbetstagarens samtycke.

Ändringar ska meddelas snarast möjligt till den som ändringarna gäller. Enbart en anteckning i arbetsskiftsförteckningen räcker inte som information.

Under beaktande av arbetarskyddssynpunkter ska man i stället för en person som uteblivit från arbetsskiftet försöka få någon annan än en arbetstagare som avslutat sitt arbetsskift strax innan.

Inom den privata socialservicebranschen uppgörs en arbetsskiftsförteckning för utjämningsperioden på förhand. Förteckningen ska delges arbetstagarna i god tid, minst en vecka före början av den period som arbetsskiftsförteckningen gäller. Arbetsskiftsförteckningen kan endast ändras på överenskommelse eller på grund av en oförutsedd förändring av förutsättningarna för utförandet av arbetet. Även i detta fall ska man sträva efter att avtala om ändringen, och arbetstagaren ska underrättas om ändringen snarast möjligt.

Inom hälsoservicebranschen uppgörs på förhand en arbetsskiftsförteckning för minst tre veckors tid. Förteckningen ska delges arbetstagarna i god tid, minst en vecka före början av den period som arbetsskiftsförteckningen gäller.

Om ändringar i arbetsskift avtalas med arbetstagaren.

Kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening: På samma sätt som inom den kommunala branschen.

7.    Jag arbetar i periodarbete. Utjämningsperioden är tre veckor. Jag har bara ett ledigt veckoslut i förteckningen för följande period, och i övrigt enskilda lediga dagar. Är förteckningen rätt planerad?

Inom den kommunala branschen tillämpas arbetstidslagen, som föreskriver att arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet som i den mån det är möjlig ska placeras i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en period av 14 dygn. Ledigheten ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. Vid behov kan ledigheten per vecka ändras.

I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge de anställda samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss period. Perioden definieras inte i kollektivavtalet. Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i den mån det är möjligt är lediga dagar.

Om inte verksamheten kräver något annat, ska den anställdas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att arbetstagarna i den mån det är möjligt får två lediga dagar efter varandra varje vecka. Det är inte en absolut föreskrift att arbetstagaren ska ges på varandra följande lediga dagar, och därför kan arbetstagaren också ges enstaka lediga dagar.

Givandet av lediga dagar regleras av föreskriften om en oavbruten ledighet på 35 timmar. Detta uppfylls exempelvis genom att arbetstagaren avslutar nattarbetet vid skiftets slut på morgonen klockan 7.00, är ledig följande dag och går den därpå följande morgonen till morgonskiftet som börjar klockan 7.00, varvid tiden mellan skiftena är 48 timmar. Ett annat exempel är att arbetstagaren avslutar morgonturen klockan 15.00, är ledig den följande dagen och går till morgonskiftet klockan 7.00 den därpå följande dagen. Då är tiden mellan arbetsskiften 40 timmar, vilket uppfyller kravet på ledighet om 35 timmar per vecka.

Inom den privata socialservicebranschen ges arbetstagaren en oavbruten ledighet på 35 timmar per vecka under varje kalendervecka. Ledigheten per vecka kan tillfälligt också ordnas genom avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren på så sätt att den utjämnas i genomsnitt till 35 timmar under två veckor, men även i detta fall ska en ledighet på minst 30 timmar per vecka ges varje vecka.

Arbetsveckan ordnas så att den i genomsnitt har fem arbetsdagar. Man strävar i första hand efter att förlägga veckans andra lediga dag i anslutning till ledigheten per vecka till lördag, om inte arbetsarrangemangen förutsätter annat.

Inom hälsoservicebranschen ges arbetstagaren den ledighet per vecka som arbetstidslagen föreskriver.

Arbetstagaren ges utöver den ledighet per vecka som föreskrivs i arbetstidslagen en ledig dag per vecka. Ledigheten är minst 24 timmar och placeras om möjligt i anslutning till den lagstadgade ledigheten per vecka, och dagen är i första hand lördag.

Den lediga dagen ges under samma vecka, period eller utjämningsperiod. En ledighet kan flyttas med högst 3 kalenderveckor, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att flytta ledigheten med högst 12 kalenderveckor. Den flyttade lediga dagen ska ges i anslutning till en annan ledig dag.

Kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening: såsom för kommunen. Dessutom ska den genomsnittliga ledigheten per vecka ges på så sätt under perioden på två veckor att oavbruten ledighet ges under varje vecka. Dessutom finns det undantag i givandet av ledigheten per vecka då bestämmelserna om givandet av ledigheten per vecka inte iakttas.

8.    Måltidsrasten har alltid räknats som arbetstid på min arbetsplats. Nu vill arbetsgivaren ändra på måltidsrasten på så sätt att vi äter på egen tid. Är detta möjligt?

I den kommunala branschen gäller för arbetstagare med allmän arbetstid, byråarbetstid och periodarbetstid att om arbetstiden per dygn är längre än sex timmar och den anställdes närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång, ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken den anställda fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

Under denna tid är den anställda inte skyldig att utföra arbetsgivarens arbetsuppgifter eftersom arbetsgivaren inte betalar lön för denna tid utan tiden är arbetstagarens egen tid. På arbetstagarens begäran kan vilotiden också ges under arbetsskift som är kortare än 6 timmar om inte uppgiftsarrangemangen förhindrar givandet av vilotid. Den dagliga rasten får inte placeras i början eller slutet av arbetsskiftet.

Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har den anställde om han eller hon önskar det rätt att efter åtta timmars arbete hålla en sådan rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden.

Om ingen rast kan ges på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ska den anställde ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid (till exempel i en enhet för boendeservice eller inom hemvården kan det uppstå situationer i vilka det på grund av arbetsuppgifternas karaktär inte är möjligt att ordna en måltidsrast utanför arbetstid).

Vid sjukhus, hälsocentraler samt vård- och omsorgsinrättningar ska arbetstagare i periodarbete ges en rast på en halv timme som inte ingår i arbetstiden, eller, om den anställde önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemanget inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas. Måltiden får högst medföra en 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten arrangeras vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet.

Om extra raster under lokalt avtalade s.k. långa arbetsskift överenskoms i det lokala avtalet.

Inom den privata socialbranschen ordnas den ordinarie arbetstiden under dygnet, om inte grundad anledning till annat förfarande föreligger, så att den är sammanhängande, med undantag av en måltidsrast på 1/2 timme. Lokalt kan man avtala om en måltidsrast om 1 timme. Om en tjänsteman får obehindrat avlägsna sig från arbetsplatsen under måltidsrasten, räknas måltidsrasten inte som arbetstid.

Om arbetstagaren inte har möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen har han eller hon rätt till en måltidspaus på minst 20 minuter som räknas som arbetstid.

En måltidsrast ska ordnas åtminstone under arbetsdagar som är längre än 5 timmar.

Kafferast: inga föreskrifter i kollektivavtalet. Avtalas med arbetsgivaren.

Inom hälsotjänstbranschen, om den dagliga oavbrutna arbetstiden är minst 5 timmar, ges arbetstagaren en måltidsrast på 1/2–1 timme som inte räknas som arbetstid och under vilken arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsen. Om den dagliga oavbrutna arbetstiden är 5–6 timmar, kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om att måltidspaus inte ges.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om möjlighet att äta under arbetet, varvid måltidsrastens längd är minst 20 minuter. I arbetsavtalet överenskoms om vilket av alternativen ovan används.

Kafferast: arbetstagaren ges under arbetet vid en av arbetsledningen bestämd tidpunkt, då det är möjligt utan att detta stör den enskilda arbetstagarens arbete, en rast på 10 minuter.

Kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening: Såsom inom den kommunala branschen.

9.    Enligt arbetsskiftsförteckningen har man planerat att jag är ledig nästa veckoslut. Jag ska resa bort under veckoslutet. I dag meddelade min arbetsgivare att jag ska jobba på veckoslutet. Är detta möjligt?

Alla kollektivavtalsområden: Då arbetsgivaren kallar en arbetstagare till arbetet från en planerad ledighet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen ska arbetsgivaren avtala om detta med arbetstagaren. Att en tjänsteinnehavare kommer till arbetet på en ledig dag medför en ändring i arbetsskiftsförteckningen, och inom den kommunala sektorn ska man i första hand sträva efter att avtala om sådana ändringar med tjänsteinnehavarna. Å andra sidan ingår det i tjänstens karaktär att arbetsgivaren vid behov kan förordna tjänsteinnehavare att arbeta.

Till nödarbete kan både arbetstagare och tjänsteinnehavare förordnas på de villkor som fastställs i arbetstidslagen. Detta tillämpas dock sällan under normala omständigheter.