Arbetstidsautonomi

Med arbetstidsautonomi avses gemensam planering av arbetsskiften där varje arbetstagare planerar sina egna arbetsskift tillsammans med de övriga arbetstagarna. Arbetstagaren har friheten och ansvaret att planera sina egna arbetsskift i enlighet med spelregler som man gemensamt kommit överens om på arbetsplatsen och i enlighet med befintliga specialvillkor. Arbetstagaren har möjlighet att påverka arbetsskiftens längd, antalet morgon-, kvälls- och nattskift samt rytmen och förläggningen av ledigheter. En autonomisk arbetstidsplanering ändrar inte de tider som man ska börja arbeta eller längden på den regelbundna arbetstiden.

Specialvillkoren för skiftplaneringen innefattar det kollektivavtal som ska följas, arbetstidslagen, lokala avtal samt enhetens verksamhet.  Med hjälp av spelreglerna säkerställer man att verksamheten fungerar samt att planeringen av arbetsskiften är rättvis och opartisk.  

Möjligheten att planera sina egna arbetsskift gör det lättare för arbetstagaren att kombinera arbetsliv och privatliv. Syftet är att alla arbetstagare i mån av möjlighet ska kunna planera sina arbetsskift så att de passar deras livssituation. Arbetstidsautonomi innebär dock inte att man alltid får välja de bästa skiften, utan att man försöker tillgodose allas önskemål på ett rättvist sätt.Detta har konstaterats förbättra arbetshälsan och orken i ett belastande skiftarbete.

Att införa arbetstidsautonomi gör det möjligt att använda flexibel arbetstid samt att planera arbetsskiften på ett rättvist och opartiskt sätt. Även om arbetstagarna planerar arbetsskifterna är det alltid chefen som gör det slutliga godkännandet och som ansvarar för att skiftplaneringen är lämplig.

Läs mer:

Projektet Työaika-autonomia 2002–2005:
Koivumäki M. Kohti työhyvinvointia (2005)
Työaika-autonomian käyttöönoton työkirja