Skriftliga säkerhetsinstruktioner
En skriftlig uppsättning säkerhetsinstruktioner ska utarbetas för arbeten och arbetsplatser som är utsatta för våld. Instruktionerna uppgörs i samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.
Instruktionerna bör innehålla:
- instruktioner och handlingsmodeller för farliga situationer som kartlagts på förhand
- instruktioner och ansvarsfördelning när en våldshändelse eller ett våldshot har inträffat, bl.a.:
o offret ska omedelbart ges första hjälpen och få vård
o anmälan till polisen och vid behov till arbetarskyddsmyndigheterna (allvarliga arbetsolyckor)
o organisering av eftervård
o utredning av det skedda för behovet av eventuella korrigerande åtgärder
I säkerhetsinstruktionerna är det väsentligt att fästa uppmärksamhet vid utgångarnas säkerhet och synlighet, personalens gemensamma rutiner samt säkerställandet av eventuella flyktvägar.
Arbetsplatser med ett förhöjt våldshot ska ha tydliga instruktioner för bland annat ankomst till och avfärd från arbetsplatsen, nyckelsäkerhet, upprätthållande av ordningen, larm, användningen av säkerhetsanordningar, verksamhet vid svåra klientsituationer, rån och stöld, och anvisningar i fall av bombhot och blodexponering samt rapportering av hotelser och våld samt eftervård. Arbetarskyddslagen förpliktar arbetstagarna och arbetsgivaren att tillsammans utveckla, planera och följa upp säkerheten på arbetsplatserna.
Larmsystem
Arbetsplatser där våld eller hot om våld kan förekomma ska ha ett driftsäkert larmsystem. Larmet ska kunna slås obemärkt och mottagandet av larmet och hjälp ska ordnas så att det fungerar under alla arbetstider. Arbetstagarna ska utbildas i korrekt användning av larmsystemet och systemets funktion ska kontrolleras regelbundet.
Ensamarbete
Ensamarbete borde begränsas i arbeten med ett förhöjt våldshot. Om ensamarbete inte kan undvikas, ska risken för våldshot minskas med hjälp av tekniska och andra förebyggande metoder. Med andra förebyggande metoder avses åtgärder som riktas mot arbetssätt, arbetslokaler, arbetsmiljön, arbetstidsarrangemang, kommunikationsförbindelser (ögon- och öronkontakt mellan arbetstagarna) samt genomförandet av utbildning och inskolning.
Utbildning och inskolning som ges till arbetstagarna
Arbetarskyddslagen förutsätter att personalen får utbildning om säkerhetsinstruktionerna och hanteringen av våldssituationer. Arbetstagarna ska ges instruktioner för våldssituationer. Utbildningen ska stödja de yrkesmässiga färdigheterna att bemöta en besvärlig klient.
Utbildningen för yrkespersoner inom hälsovården har inte omfattat tillräcklig utbildning i anslutning till hot om våld, trots att våld och våldshot förekommer i så gott som allt vårdarbete. En lämplig utbildning ger färdigheter för att upptäcka varningssignaler i god tid och metoder för att undvika våld.
Regelbundna kurser, föreläsningar, informationsinslag, praktiska övningar för hotfulla situationer och med säkerhetssystem, arbetsplatsspecifika rutiner och enkla anvisningar för vardagliga klientkontakter hjälper till fokusera på frågan kontinuerligt, som en del av arbetet och yrkeskompetensen.
Lärdomar från våldssituationer
För att förebygga motsvarande händelser ska våldssituationer och hot om våldssituationer utredas på arbetsplatsen. Dessa ger viktig information för att planera och genomföra förebyggande åtgärder. Bland annat därför ska alla våldssituationer och tillbud anmälas till arbetsgivaren. Om våldshändelser kontinuerligt inträffar på en viss arbetsplats, måste arbetsgivaren börja ta reda på åtgärder för att förebygga och avlägsna dessa händelser. Arbetstagaren är skyldig att vidta åtgärder med anledning av anmälningar.
Det finns fortfarande utrymme för förbättring i dokumenteringen av våldssituationer och våldshot i vårdbranschen, eftersom bl.a. tillbud tyvärr dokumenteras sällan. Mer uppmärksamhet bör även fästas vid rapporteringen av arbetsplatsvåld.
Eftervården måste skötas
En arbetsplats som är utsatt för våld ska ha beredskap för omedelbar eftervård av arbetstagare som blivit föremål för våld eller våldshot. Syftet med eftervården är att minska och lindra de effekter som våldsdådet medför för offret och personalen. Minimeringen av psykiska skador genom omsorg gör det även lättare för arbetstagaren att återvända till och klara sig i arbetet. Ofta behövs specialarrangemang på arbetsplatsen för att personen ska uppleva att det är säkert att återvända till arbetet.
Våld eller våldshot som riktas mot en arbetstagare kan medföra både fysiska och psykiska skador. De psykiska skadorna framkommer inte genast, utan kan ta sig uttryck senare och orsaka långvarig arbetsoförmåga om de inte vårdas. Av denna anledning är det nödvändigt att våldsoffret alltid får eftervård omedelbart, även om han eller hon inte själv upplever sig behöva det. Chefens skyldighet är att sköta om att eftervården inleds utan dröjsmål, senast 1-2 dygn efter händelsen.
I regel ordnas eftervården genom arbetsplatsens företagshälsovård. Förutom individuell eftervård behövs också eftervård på gruppnivå under ledning av sakkunniga, eftersom våldssituationer även påverkar hela arbetsgemenskapen utöver det egentliga offret.
Planen för eftervård ska inkluderas i de skriftliga säkerhetsinstruktionerna som utarbetats på arbetsplatsen.
I arbete med uppenbart våldshot förutsätts:
- Förebyggande genom arrangemang av arbete och arbetsförhållanden
- Säkerhetsarrangemang och säkerhetsanordningar
- Handlingsinstruktioner för hanteringen av situationer och rutinerna vid dessa
Läs mer på finska: Nolla tapaturmaa -foorumi