Chefens skyldigheter
Cheferna har en skyldighet att följa upp de underställdas belastning. Om tecken på belastning uppkommer, ska chefen först ta upp frågan med arbetstagaren. Ett bra chefsarbete och färdigheter att ta upp besvärliga saker är av största vikt när det gäller belastningsfrågor.
Chefen behöver inte själv kunna lösa alla problem som uppkommer, men ska börja utreda problemen och vid behov be företagshälsovården eller arbetsplatsens arbetarskyddspersonal om hjälp. Informationen om missförhållanden som orsakar belastning kan komma från många olika håll, men det väsentliga är dock att detta alltid medför en handlingsskyldighet för chefen. Chefen har en skyldighet att följa upp situationen hos de underordnade, ställa frågor och diskutera samt reagera på varningssignaler (t.ex. ökade uppvisade symptom och sjukfrånvaro, försämrade arbetsprestationer, beteendeförändringar, undvikande av kontakter, konflikter i arbetsgemenskapen, ökade risksituationer).
Efter att resultaten från belastningsutredningen har analyserats ska man på arbetsplatsen planera de åtgärder som behövs för att korrigera uppkomna saker. Arbetarskyddslagen förpliktar arbetsgivaren att korrigera de faktorer som utgör ett hot mot arbetshälsan och att alltid även följa upp effekterna av de åtgärder som utförts.
Fysisk belastning
Skadlig fysisk belastning ska minskas genom att se till att arbetsplatsens konstruktioner, arbetsredskap och arbetsmetoder har genomförts ergonomiskt korrekt. Tunga lyft och förflyttningar hör till vårdarbetet och kan inte avlägsnas helt. Med hjälp av olika tekniska lösningar och hjälpmedel kan man dock underlätta tunga manuella lyft och förflyttningar. Med hjälp av ergonomiskt rätt valda, använda och installerade arbetsredskap kan man förebygga framför allt skadlig belastning och sjukdomar i rörelseorganen. Vid behov kan företagshälsovårdens hjälp användas vid utredningen av ergonomifrågor och belastningsfaktorer på arbetsplatsen.
Psykisk belastning
Egenskaper i arbetet som orsakar olämplig psykisk belastning, stress, kan hänföra sig till arbetsgemenskapen och arbetets innehåll. Skadlig stress uppkommer när människan upplever att de krav som ställs av miljön är större än hennes egna metoder för att klara sig. När stressen är lindrig och kortvarig främjar den i allmänhet prestationen, men när stressen blir förlängd eller mycket kraftig kan den leda till olika hälsoproblem, utbrändhet, depression eller till och med arbetsoförmåga.
Arbetets psykiska belastning kan hänföra sig till bl.a. arbetstakt, brådska, arbetets psykiska påfrestning, för stort ansvar och påverkningsmöjligheter. Inom social- och hälsovården orsakas psykisk belastning av bland annat att man måste låta bli att göra en del av arbetet på grund av ett för litet personalantal, och därför är kvaliteten på vården och omsorgen inte tillfredsställande.
Den skadliga psykiska belastningen kan minskas genom att öka arbetstagarens möjligheter att utveckla sina egna metoder för att klara sig. Yrkeskunskap och behärskande av arbetet främjar arbetstagarens välbefinnande i arbetet, och därför är det viktigt att sköta om att personalen fortbildas regelbundet.
Åtgärder för att förebygga belastning är bl.a.:
- Utveckling av chefsarbetet
- Överenskommelse om arbetsgemenskapens spelregler
- Förbättrad information
- Ingripande i arbetsmängden
- Ändring av arbetsuppgifter
- Påverkning av arbetsmetoder
- Prioritering av arbeten
- Överenskommelse om arbetsfördelning
- Regelbundna arbetsplatsmöten
- Utbildning
Vad kan du göra om belastningen ökar:
- Tala om situationen med din chef, arbetarskyddsfullmäktig, företagshälsovården eller förtroendemannen.
- Ta reda på vilka orsaker som påverkar belastningen.
- Delta i utförandet av åtgärderna.
- Följ upp effekten av åtgärderna.
- Reservera tid för dig själv. Vila och rör på dig tillräckligt.
- Ställ saker i viktighetsordning.
- Be om hjälp när det är bråttom.
- Stöd från personer nära dig hjälper dig att orka.
- Fråga även din kollega om hans eller hennes situation och om du kan hjälpa.
Enligt lagen om företagshälsovård har arbetstagaren rätt att av grundad anledning be företagshälsovården om en utredning om personens arbetsbelastning. Arbetets belastning kan även bedömas ur arbetsgemenskapens perspektiv. Arbetsgivaren kan även förutsätta att en utredning om arbetstagarens arbetsförmåga ska uppgöras. Utredningen om arbetsförmåga utförs av företagshälsovården.
Läs mer:
Psykosocial belastning
Social- och hälsovårdsministeriet