Ofta ställda frågor angående lönerna
Hur stor är närvårdarnas lön inom välfärdsområdet?
Lönerna baserar sig i första hand på uppgifternas svårighetsgrad. Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn, dvs. SH-avtalet, fastställer ändå den minimi- dvs. grundlön som arbetstagarna ska få för de enskilda uppgifterna. Den uppgiftsbaserade lönen är ändå ofta högre än den löneprissatta grundlönen.
Utöver grundlönen kan du också få andra lönedelar, såsom individuella eller erfarenhetsbaserade tillägg samt timbaserade ersättningar för obekväm arbetstid.
När borde jag få arbetserfarenhetstillägg?
Arbetserfarenhetstillägg betalas på basen av arbetserfarenhet och tillägget utgör 3 % av den uppgiftsbaserade lönen när arbetstagaren/tjänsteinnehavaren har varit minst 5 år i tjänste- eller anställningsförhållande i ifrågavarande välfärdsområde, eller har utfört uppgifter för en annan arbetsgivare som är till nytta i den nuvarande arbetsuppgiften. På motsvarande sätt betalas efter 10 år 8 % av den uppgiftsbaserade lönen som arbetserfarenhetstillägg.
Arbetsgivaren kan använda sitt eget omdöme vid utvärderingen av vad som ska räknas som väsentlig nytta. Vad som utgör väsentlig nytta bedöms från fall till fall. Arbetserfarenhetstillägget betalas från och med den första kalendermånaden efter att anställningstiden har uppfyllts.
Man ska ta upp frågan om arbetserfarenhetstillägg redan då man sluter ett arbetsavtal. Då kan man tillsammans gå igenom arbetstagarens arbetshistoria och diskutera vilka tidigare arbetsuppgifter som är av väsentlig nytta med tanke på de kommande uppgifterna. Det lönar sig att be att det här antecknas i arbetsavtalet. De arbetstagare som hör till SH-avtalet tjänar in arbetserfarenhetstillägg även under en vårdledighet.
Jag börjar arbeta 16.6. Hur fastställs min lön när jag bara arbetar en del av månaden?
Man betalar lön för en del av kalendermånaden på så sätt att man för varje kalenderdag (=arbetsdag) som är utanför avbrottet räknar en lika stor del av kalendermånadens ordinarie lön som det finns kalenderdagar i den månaden.
I juni finns det 30 kalenderdagar och arbetstagaren har börjat arbeta 16.6. Det blir 15 arbetsdagar. Arbetstagaren får 15/30 av sin ordinarie lön. Mera detaljerad information: SH-avtalet, II kapitlet 19 §, 1 mom.
Jag skrev under ett tidsbundet avtal på 10 dagar och jag får timlön. Hur beräknas timlönen?
Om arbetstagarens/tjänsteinnehavarens anställningsförhållande löper högst 12 dagar får man den timlön som ska betalas för arbetstiden genom att dela den ordinarie lönen för kalendermånaden med divisorn 163, ifall personen följer allmän eller periodarbetstid. För den som följer byråarbetstid är divisorn 152. För mera detaljerad information: SH-avtalet, II kapitlet 19 §, 2 mom. och III kapitlet 23 §.
Vad borde min lönespecifikation innehålla? Nu är det oklart och till exempel tilläggen är inte specificerade.
Arbetsavtalslagen förutsätter att arbetsgivaren i samband med löneutbetalningen till arbetstagaren ger en uträkning, ur vilken framgår hur stor lönen är, vad den grundar sig på samt löneavdragen för de olika ändamålen. Det här betyder att lönespecifikationen ska innehålla bland annat timbaserade ersättningar och grunderna för dessa, till exempel på följande sätt:
Namn Antal A-pris Värde Förklaring
kvällsarbete 24,00 2,25 54,00 15 %
Ifall arbetstagaren inte förstår innehållet i den lönespecifikation hen har erhållit ska hen i första hand ta kontakt med sin egen närmaste chef. Ifall den närmaste chefen inte klarar av att reda ut frågan ska arbetstagaren ta kontakt med förtroendemannen.
Man ska få en lönespecifikation i samband med varje löneutbetalning. Ifall arbetstagaren ändå inte får en specifikation ska man utan dröjsmål anmärka om detta till arbetsgivaren. Det är straffbart att inte tillhandahålla en lönespecifikation.
När betalas tilläggen?
Enligt SH-avtalet är det arbetsgivaren som bestämmer om de timbaserade tilläggen betalas ut i form av pengar eller om de ges i form av ledighet.
De tillägg som berättigar till timbaserade ersättningar betalas senast under den kalendermånad som följer efter att arbetet som berättigar till ersättning har utförts. Vid periodarbete ska tilläggen betalas under den kalendermånad som följer på den avslutade arbetstidsperioden.
Även ersättning i form av ledighet ska ges med ovan nämnda tidtabell.
Om man så avtalar med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan ersättning i form av ledighet ändå ges ännu under de fyra därpå följande kalendermånaderna. På samma sätt får man betala penningersättning senare än vad som sagts ovan, om man på grund av avbrott i tjänsteutövningen/arbetet inte inom den ovan fastställda tidsramen har kunnat ge den avsedda ersättningen i form av ledighet.
Utan arbetstagarens godkännande kan man inte ge ersättning i form av ledighet som är kortare än en hel arbetsdag, förutom vid ersättning i form av ledighet för nattarbete. Mera detaljerad information: SH-avtalet, III kapitlet 23 §, 5 och 6 mom.